Stort samhällsproblem
Att känna sig ensam och att välja att vara själv är två helt olika saker och det är frivilligheten till isoleringen som är skillnaden som också kan påverka en negativt.
- Att vara själv kan vara nödvändigt för många, särskilt i våra städer och är en bra kontrast till en stressig vardag med många intryck. Den typen av ensamhet kan snarare ge energi.
Ensamheten blir ett problem när den upplevs under en längre tid.
- Om vi inte kan få till möjligheter till att socialisera i våra städer faller lite syftet med varför vi organiserar oss i städer. På samhällelig nivå kostar det pengar att ha olyckliga människor.
Helena Klintström berättar att föreningslivet spelar en stor roll för människors gemenskap.
- Att få vara en del i ett sammanhang gör att många känner glädje och gemenskap och kan vara en samlingsplats för människor som annars riskerar att hamna i ofrivillig ensamhet.
Den ensamma staden
WSP tog våren 2019 fram en rapport om den ofrivilliga ensamheten och där framgick att sex av tio ibland eller ofta känner sig ensamma. Av dessa upplever 29 procent att det är ett problem.
Undersökningen visar att upplevd ensamhet är vanligast bland unga vuxna mellan 18 och 34 år där siffran är hela 78 procent. Den upplevda ensamheten är dessutom större i stadsmiljö än på landsbygden. I våra större städer känner sig 69 procent ofta eller ibland ensamma jämfört med 47 procent på landsbygden.
Kan man bygga bort den ofrivilliga ensamheten i våra städer?
- Stadsplanering är bara ett verktyg som i sig självt inte kan lösa alla stora problem. Men genom planeringen kan vi skapa infrastrukturen som antingen underlättar eller försvårar gemenskap. Om vi har gator och torg som uppmuntrar till att människor ska stanna till och vistas blir det en plats för gemenskap. Om vi skapar stora barriärer, och bullriga eller otrygga miljöer så minskar vi möjligheterna. I bostadsområden kan vi konkret skapa olika samlingslokaler såsom festlokaler och rum där man till exempel kan reparera sin cykel och träffa andra.
En stor del av arbetet handlar om att rätta till de ojämlikheter som finns på en plats.
- När vi ger rekommendationer till hur ett område kan förändras för att skapa trivsel och trygghet tittar vi på vilka grupper i samhället som har tillgång till områdets kvaliteter. Vi undersöker var parametrar såsom kollektivtrafik, grönska och parker finns, vilka som har nära och vilka som använder dem, och försöker rätta till den ojämlikheten som finns så att fler ska få tillgång till kvaliteterna och möjligheterna till möten.
Ny grön våg?
Redan innan pandemin kunde vi se en större utflyttning från våra städer, något som har påskyndats av coronan. Är det en ny grön våg som vi ser början på?
- Det är en trend som corona har påskyndat, vi har till exempel för första gången sett fler som flyttat ut från Stockholm än in. En trend som jag definitivt tror är här för att stanna är det som har hänt i våra förorter och villasamhällen som inte längre bara är ett ställe där vi bor utan faktiskt lever våra liv, avslutar Helena Klintström.
I en undersökning som WSP genomförde våren 2020 svarade 58 procent av de tillfrågade att de upplevde att pandemin medfört en större gemenskap mellan människor i deras närområde.
Läs WSPs rapport om den ofrivilliga ensamheten och WSPs rapport om corona och staden.
Anmäl dig till nästa avsnitt av Bäst Före
