Att flytta en sjö: Så löser vi vattenbristen

Torka och lokalt låga grundvattennivåer till trots så råder ingen vattenbrist i Sverige. Problemet är att vattnet vi har inte finns där vattnet behövs.

Om kommunerna vill säkra vattenförsörjningen i framtiden så måste de bli bättre på samarbete och att förflytta vatten över stora avstånd.
Maria Brogren chef hållbarhet och innovation, WSP

Under de senaste åren har torka, lågt grundvatten och bevattningsförbud blivit ord som etsat sig fast i vårt medvetande, särskilt under sommarhalvåren. 

De flesta forskare är överens om att orden – eller egentligen dess effekt – kan vara resultat av den globala uppvärmningen och klimatförändringar, samt att den kommer att leda till tydligare regn- och torrperioder i Sverige. Vi svenskar kommer därför att få lära oss leva med och hantera helt nya väderfenomen och de utmaningar de för med sig, bland annat i form av torka. 
 

Längre torrperioder i Sverige 

Enligt SMHI kommer antalet dagar i sträck med låg markfuktighet att öka. Hur mycket, det beror på hur den globala uppvärmningen utvecklas. SMHI använder i huvudsak två klimatscenarier för sina analyser, den ena med minskade utsläpp (RCP4.5) och den andra där ingenting görs (RCP8.5). 

Maria Brogren är chef hållbarhet och innovation på WSP Sverige, förklarar: 

– Jag har studerat SMHIs beräkningar och kan konstatera att fördelningen av vatten över året kommer att ändras och bli mer ojämn oavsett scenario. 
 

Utmaningar för jord- och skogsbruk 

Som exempel nämner Maria Brogren årsmedeltemperaturen i Örebro län som beräknas öka med 3 till 5 grader till slutet av 2000-talet, beroende på scenario. Samtidigt kommer det att regna mer, men nederbörden kommer att vara mer ojämnt fördelad med längre torrperioder. I värsta fall kan torrperioderna öka från dagens 20 dagar till nästan 45 dagar mot slutet av innevarande århundrade. 

Torrperioder innebär stora utmaningar för såväl jord- som skogsbruk, trots att det generellt inte är någon brist på vatten i Sverige.
Maria Brogren chef hållbarhet och innovation, WSP
Helikopter försöker släcka skogsbrand.

Under sommaren 2018 var det många kommuner som hade svåra utmaningar med vattenförsörjningen. Bevattningsförbud infördes, lantbrukare fick betydligt sämre skördar än beräknat och de som inte hade tillräckligt med foder till sina djur tvingades nödslakta hela besättningar. Torkan i skog och mark bidrog också till flera stora skogsbränder. 

Oönskade effekter

Torkan har andra oönskade effekter än sämre skördar och skogsbränder. 

– Torkan sänker grundvattennivåerna, vilket kan ge upphov till geotekniska förändringar av marken, säger Maria Brogren.

I förlängningen menar hon att vi måste bygga på andra sätt än de vi tillämpar i dag, med nya innovativa konstruktioner och material för att hantera förändringarna i mark och grundvattnet. 

– Vi måste välja bort områden på samma sätt som vi försöker göra för områden där man löper risk med för mycket vatten. Längre torrperioder i kombination med häftigare nederbörd ger dessutom upphov till kraftigare markerosion. 
 

Mycket vatten på fel plats

Om nu vattentillgången i Sverige är så god, vad är då problemet? Svaret är enkelt – vattnet finns på fel ställen. 

Att förse samhället med dricksvatten är ett kommunalt ansvar. Och många kommuner får sitt dricksvatten från andra kommuner genom samarbeten redan i dag. Exempelvis får stora delar av Skåne och Halland småländskt vatten i sina kranar genom den 80 kilometer långa Bolmentunneln, som WSP varit med och vidareutvecklat.

Distribution av vatten över kommungränser är någonting som sker över hela landet. Sölvesborg planerar att ta vatten från Bromölla, Örebro kommer att få sitt vatten via en ledning från Askersund vid Vättern. Det fungerar bra så länge vattentillgången och relationerna är goda. Men vad händer om någon stryper tillgången? 
 

Vatten som politisk påtryckning 

I Singapore får invånarna allt sitt dricksvatten från Malaysia. Det har visat sig vara riskabelt då Malaysia flera gånger hotat att stänga av vattnet för att skaffa sig fördelar. Situationen påminner om Rysslands hantering av gas till Ukraina. Den stora skillnaden är att gas kan ersättas av andra energikällor. Utan vatten blir det svårt att överleva. 

Kan samma sak hända i Sverige? Kan Småland hota att vrida av kranen på vattenledningen till Skåne? 

– Inte i dagsläget, men kanske i framtiden av regionalpolitiska eller andra skäl, säger Maria Brogren. 
 

Alternativ till att förflytta vatten

Är det då optimalt att anlägga vattenledningar över långa sträckor för att flytta vatten? 

– Både ja och nej. Allt man kan göra lokalt, är oftast mer robust. Risken med långa ledningsdragningar är att det på sikt uppstår kapacitetsbrist på samma sätt som det nu är kapacitetsbrist i många avlopps-, dagvatten- och elnät, säger Maria Brogren. 

En annan viktig fråga är hur man utnyttjar det vatten man har tillgång till. Thomas Johansson är vatteningenjör på WSP Sverige. 

– I Kalmar skulle det renade vattnet från avloppsreningsverket kunna användas som dricksvatten, men krasst sett: Konsumenterna vill inte ha det vattnet och därför pumpar man ner vattnet till grundvattentäkten istället, säger han.

Regn forsars ner för hustak

Nederbörd – en outnyttjad resurs 

Regnvatten är en annan resurs som ännu inte används i någon större utsträckning i Sverige, trots att det i många situationer skulle kunna ersätta det dricksvatten som i dag används bland annat i industrier och för bevattning. 

– Vi måste verkligen lära oss ta hand om regnvatten, säger Maria Bogren och nämner att vi på sikt kan komma att behöva uppsamling av regnvatten för spolning av toaletter, men att det på grund av befintlig infrastruktur förmodligen endast låter sig göras i nybyggda områden och möjligen vid stambyten i befintliga fastigheter.
– Man skulle då kunna avlasta dagvattensystemet och reningsverken och spara vattnet i uppsamlingsdammar för spolning och bevattning, menar hon.

Att ha öppna diken, dammar och kanaler i städerna är också bra för människan då vatten som avdunstar kyler luften under de varma torrperioder vi har framför oss.
Thomas Johansson vatteningenjör, WSP

Avsaltning ger dricksvatten nära kuster

För kustnära områden är avsaltningsanläggningar ett alternativ till att producera dricksvatten av lokalt sötvatten. Avsaltningsanläggningar finns på flera ställen i Sverige, bland annat på Öland, Gotland, i Göteborg och på många öar i svenska skärgårdar.

– Borgholms kommun har en avsaltningsanläggning som under vinterhalvåret försörjer kommunens cirka 15 000 invånare med dricksvatten. Under sommarhalvåret stiger den siffran till cirka 200 000 personer och anläggningen klarar i princip den ökningen, säger Thomas Johansson.

WSP har också varit delaktiga i det rekordsnabba färdigställandet av avsaltningsanläggningen i Borgholm, på Öland, då vattenbristen var akut. Avsaltningsanläggningar kräver dock mycket energi för att med högt tryck tvinga vattnet genom så kallade nanomembran där allt annat än vattenmolekyler fastnar.

– Av 100 liter vatten från Kalmarsund får man ut cirka 50 liter rent dricksvatten, på västkusten är siffran knappt 40 liter, förklarar Thomas Johansson.
 

Avsaltning kan vara ett miljöproblem

Avsaltningsanläggningar används flitigt runt om i världen, framför allt där tillgången på energi är god. Exempelvis i Förenade Arabemiraten, som är helt beroende av avsaltningsanläggningar för sin vattenförsörjning.  

Avsaltningsanläggningar är dock inte helt oproblematiska. 

Det som inte blir dricksvatten har en betydligt högre salthalt och släpps ut i närmiljön vilket på sikt kan förändra ekosystemet på samma sätt som kylvatten från våra kärnkraftverk har påverkat sin närmiljö.
Maria Brogren. chef hållbarhet och innovation, WSP
Nya VA-rör grävs ner

Stora mängder av vattnet försvinner på vägen 

Att ha god tillgång till eget dricksvatten eller att ta från grannen är dock inte alltid problemfritt. Många av dagens vatten- och avloppsledningar läcker. WSP-rapporten ”VA-skulden, sanning eller myt?”, visar att hela 25 procent av dricksvattnet försvinner på vägen från vattenverket till kunden. Av förklarliga skäl är det svårt att upptäcka då ledningar oftast ligger nergrävda. Dessutom är det ofta fråga om gamla anläggningar som successivt byggts ut vilket gjort det svårt att överblicka ledningsnätet. 

– Jag tror att avlopps- och vattenledningsrör inte upplevs som särskilt spännande och det är få som prioriterar eller profilerar sig i den frågan, säger Maria Brogren. 
 

Artificiell intelligens även i vattenledningen

Det finns dock metoder att använda. WSP har utvecklat AI-baserade system som hjälper till att hitta läckor baserat bland annat på hur gammal ledningen är och flera andra parametrar. Ibland ligger avlopps- och vattenledningar i samma kulvertar viket kan få oönskade konsekvenser om avloppsvatten tränger in i fel ledning. 

– Det finns alltså fler anledningar att åtgärda läckage i ledningsnäten, säger Maria Brogren. 
 

Utan spaning – ingen aning

Att skaffa sig kunskap om kommunens vattenförsörjning, både vad gäller status på anläggningar och dess kapacitet, är kritiskt för att säkra vattentillgången. På Gotland har kommunen, med hjälp av WSP, fått underlag för att på sikt få full kontroll på öns vattenledningsnät, i realtid. 

– Vi har hjälpt till att ta fram en datormodell över vattenledningsnätet som visar hur vattnet förflyttas över tid. Modellen matas med driftdata som mjukvaran räknar på. Då kommer Region Gotland snabbt kunna upptäcka om till exempel konsumenterna i Fårösund löper risk att bli utan vatten, och då kan åtgärder eller omfördelning av resurser snabbt sättas in, säger Thomas Johansson. 

Även i Linköping används en WSP-modell som var tionde minut dygnet runt gör en beräkning av förhållandena i vattenledningsnätet. 

– Det har gjort det enklare för dem att upptäcka avvikelser och minimera störningar, säger han. 
 

Globala lärdomar, lo-tech och hi-tech

Vattenbrist i ett land där vatten i princip är en oändlig resurs kan låta paradoxalt, men så är också vattenfrågan ytterst komplex. Det finns vatten, och kombinerat med ny teknik skulle vi kunna utnyttja naturresursen mycket mer effektivt.

– För att klara vattenförsörjningen framöver är kombinationen av lo-tech och hi-tech den bästa lösningen. Lo-tech kan till exempel innebära att vi använder regnvatten smartare och i den andra änden får avsaltningsanläggningar symbolisera hi-tech. 

– Om vi ovanpå tekniken tillåter oss att lära från andra delar av världen, så har vi redan nu många lösningar inom räckhåll, avslutar Maria Brogren. 

Tycker du också att det här ämnesområdet är spännande? Oavsett om du är nyutexaminerad eller senior specialist, så söker WSP ständigt nya förmågor och kompetenser som kan hjälpa oss och våra uppdragsgivare att framtidssäkra Sverige. Du hittar alla våra lediga jobb och rekryteringsprogam här.


Mer om detta ämne


Relaterade teman och taggar