Framtidens bro odlas fram i havet

Framtidens broar kan vara billigare att bygga och dessutom kan de stå för sin egen energiförsörjning. Det menar Stefan Uppenberg och Daniel Ekström som arbetar på WSP. Med biobetong kan bron växa av sig själv och med rätt konstruktion kan den användas till fler saker än bara själva förbindelsen.

I början av 2017 tog Naturvårdsverket initiativet till innovationstävlingen Transformativ infrastruktur – banbrytande innovation för nollutsläpp. Under ett års tid arbetade tävlingsdeltagarna med frågan: hur skulle Öresundsbron byggas år 2045 med nollutsläpp av växthusgaser?

Stefan Uppenberg och Daniel Ekström från WSP deltog i varsitt lag som båda vann varsin kategori. Det ena förslaget vann kategorin ”transformativ helhetslösning för nollutsläpp” med en bro formad som en orm. Bron har en klimatpositiv stål- och betongkonstruktion som sparar material och producerar el. En sådan konstruktion skulle reducera hela 304 000 ton koldioxid från atmosfären. Bron är självförsörjande på el tack vare solpaneler och tusentals små vindturbiner som löser brons eget energibehov för drift av fläktar, elinstallationer och belysning, men som även kan ge överskottsel. 

Transformativ helhetslösning för nollutsläpp

reducering av koldioxid från atmosfären
304 000 ton
vindturbiner för egenförsörjning av el
1000-tals
Olika transportsätt som tåg och bil samt solceller utanpå bron

Illustration: Naturvårdsverket

Detta förslag utgår även från att framtidens transportmönster troligtvis kommer se ut på annat vis än i dag, och bron är därför anpassningsbar till nya transportslag. Bron är redan från början byggd utifrån att det i framtiden kommer behövas exempelvis laddningsstationer.

Förutom att människor kan ta sig mellan de platser bron förbinder skapas värden i form av försörjande, reglerande och kulturella ekosystemtjänster. Diken och annan växtlighet hjälper till att rena dagvatten och binda föroreningar och partiklar, men minskar även bullret. Dessutom skapar växtlighet och grönska på och kring bron en positiv upplevelse för alla som vistas där.

Stefan och Daniel menar att idéerna är fullt realistiska.
– Det finns redan liknande konstruktioner som vår ormbro, om än i mindre format. Det finns en del utmaningar men inom tidsspannet som vi räknat på, 2045, ska detta vara fullt möjligt, menar Daniel. 

Modell av hur en påväxt av cement sker över tid.

Illustration: Naturvårdsverket

Den andra idén gav vinst i kategorin ”banbrytande innovationskoncept” och bygger på biobetong där bron odlas och växer fram av sig själv. Det görs genom en elektrolytisk process där kalk som finns i sedimentet och löst i vattnet binds till grundstrukturen. Det är alltså naturens egna processer som gör att bron odlas fram i helt nya och klimatneutrala material, som inte har de stora utsläpp av CO2 som den vanliga produktionen av betong har. 

Metoden som bidraget bygger på, baseras på forskning som startade på 70-talet. Främst har det använts för att återskapa korallrev, men det finns stora möjligheter med odlad betong i större skala och för många typer av byggnationer, med hjälp av nya konstruktionsmodeller, standardisering och affärsmodeller. 

Under processen bildas vätgas som det dessutom går att ta tillvara på för att använda som en energikälla. Om spänningen fortsätter att ligga på blir materialet också självreparerande, underhållsfritt och rostskyddat eftersom tillväxten av biokalksten fortsätter. De ledande strukturerna görs av klimatneutrala eller nästintill klimatneutrala material. 

– Det har varit riktigt häftigt att få vara med på den här resan, säger Stefan Uppenberg. När vi samarbetar med fler aktörer och vi tillåts tänka långsiktigt uppstår spännande idéer och möjligheter. 

Det unika med Naturvårdsverkets tävling var att deltagare från en rad olika aktörer tillsammans tilläts generera idéer med gemensam kompetens. Förutom WSP deltog även Swerock, NCC, Sweco, SBI, Skanska, Peab, Tyréns med flera.

Läs mer om tävlingen och resultatet

Mer om detta ämne



Toppbild: Naturvårdsverket. Bilden har omarbetats.