Framtidssäkra urbana system kräver långsiktiga beslut

I WSPs globala undersökning av hur väl rustade världens storstäder är för framtiden blev medelbetyget för urbana system jämförelsevis lågt. För att framtidssäkra system för energi, vatten, avlopp och avfall kan samhället behöva nya principer för långsiktigt beslutsfattande. 

Global Cities Index är en rankning av 24 storstäder på fem kontinenter som WSP har gjort utifrån städernas beredskap inför framtiden. Studien utvärderar områdena Mobilitet, Platser, Teknik och Urbana system. Till området Urbana system hör energiförsörjning, VA-system och avfallshantering.

Studien öppnar för många reflektioner. En sak som står ut är att betygen för hur framtidssäkra de urbana systemen är ligger lågt jämfört med betygen för de andra områdena. Medan städernas medelbetyg för området teknik är 7,3 på en tiogradig skala så är medelbetyget för urbana system 5,5. Även Stockholm, som rankades trea i undersökningen totalt sett, får sitt lägsta betyg (6,3) inom urbana system.
 

Otillräckliga investeringar och bristande kunskap om anläggningarnas tillstånd

En faktor som drar ner betyget är att Stockholm ligger efter med reinvesteringar i VA-systemet, då utbyggnad till nya områden prioriteras. En annan faktor är brister i återvinningssystemen. Båda dessa faktorer känns igen från flera svenska städer. En tredje faktor, som dock inte är så tydlig i rapporten, är brister i asset management, med andra ord tillståndsbedömning och förvaltning. Många städer har dålig kunskap om hur det står till med den tekniska infrastrukturen.
 

Flera faktorer försvårar beslut

Allmänhetens motstånd mot investeringar i systemen är ofta stort – människor vill inte ha kraftledningar inpå knuten eller bo granne med ett reningsverk eller en avfallsförbränningsanläggning.
Maria Brogren chef hållbarhet och innovation WSP Sverige

Inte heller investeringar som på lång sikt minskar systemens påverkan på omgivningen, som exempelvis nedgrävning av kraftledningar, kan beslutas utan motstånd eftersom det ofta finns sakägare som upplever sig påverkas negativt av de ofta omfattande byggprojekten. När det inte går att nå positiva resultat inom en mandatperiod och utvecklingsplaner alltid riskerar att uppröra någon, så blir området mindre attraktivt för politiker att lägga sin tid och energi på. Detta trots att förvaltning och utveckling av urbana system är grundläggande för hela samhället. 
 

Positivt exempel på framtidssäkring

Många av städerna i undersökningen har brister i sina vatten- och avloppsystem som verkar hänga ihop med dessa inbyggda trögheter. Den stad som rankas högst i hela undersökningen, Seattle, får också det högsta betyget för urbana system (7,4) av alla de analyserade städerna. Seattle har bland annat etablerat en samverkansmodell för att spara vatten, vilken har lett till minskad vattenanvändning trots en ökande befolkning.
 

Vad krävs framöver?

För att kunna framtidssäkra de urbana systemen tror jag att samhället behöver skapa bättre förutsättningar för långsiktiga investeringsbeslut. Investeringar i framtidens urbana system är något som inte kan hanteras en mandatperiod i taget. Det krävs en långsiktig planering där alla inblandade parter har en gemensam bild av vad som behöver göras framåt. Eftersom utvecklingen inte är helt förutsägbar måste det förstås finnas avstämningspunkter och beslut måste kunna omprövas längs vägen, men det är viktigt att våga fatta långsiktiga investeringsbeslut här och nu. Vi måste planera och börja utföra förändringar så gott vi kan givet de fakta vi har och sedan följa upp planerna allteftersom. Det är oacceptabelt att drabbas av handlingsförlamning inför något så fundamentalt för våra städers framtid.
 

Långsiktiga investeringar behövs för samhällets utveckling

Tunnelbana i Stockholm

Foto: Erling Baasen Eide

Från ett näraliggande område – transportinfrastrukturen - kan vi jämföra med hur det sägs att Stockholms tunnelbana aldrig skulle ha gått att förverkliga med dagens beslutsprocesser. Beslutet baserades på en förväntad befolknings- och fordonstillväxt som inte kunde bevisas. Mycket talar därför för att dagens politiker inte skulle ha kunnat fatta beslutet om att bygga den. Men som boende och arbetande i Stockholm i dag är jag oerhört tacksam för att den finns och bidrar till tillväxt och välmående i staden.
 

Aktörssamverkan för att skapa förutsättningar för långsiktiga investeringsbeslut

I dagens snabbt föränderliga samhälle skulle man kunna tro att politikerna fattade fler beslut om stora, långsiktiga investeringar än någonsin tidigare. Istället ser vi långa utredningar och låsta positioner. Alltmedan investeringsbehovet ökar. Min reflektion kring detta blir att vi skulle behöva underlätta för politikerna att fatta långsiktiga beslut om investeringar i urbana system. Eller sätta press på dem, om man så vill.

Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2050, uttrycker regionens samlade vilja för framtiden, men den är inte bindande för regionens kommuner. Med tanke på de enorma utmaningar vi står inför – klimatförändringar, fortsatt snabb urbanisering, energiomställning och så vidare – tycker jag att vi bör inse att frågorna är större än att de kan hanteras av enskilda kommuner. En väg att gå kan vara att göra regionala planer som RUFS:en bindande för kommunerna. En annan kan vara krav på kommunala investeringsbudgetar som sträcker sig över flera mandatperioder och som tar hänsyn till förväntade förändringar inom områden som klimat, demografi och teknikutveckling. Staten, regionerna och kommunerna bör samverka för att hitta vägar framåt, och vi på WSP är gärna med och diskuterar vad som krävs för att framtidssäkra städernas försörjningssystem.

Stockholm en av världens mest framtidssäkra städer

Mer om detta ämne

Skribent

Maria Brogren
Chef Hållbarhet och innovation, ansvarig Growspark
Sverige