Säkerhetsmålet bör inkludera en riskacceptansnivå som kan användas för att jämföra tunnelprojekt med varandra och som samtidigt väger in den nytta som tunneln innebär när det gäller värdet av det transportarbete som tunneln möjliggör. För att fastställa ett rimligt säkerhetsmål undersöktes riskacceptansnivåerna i både lagar och regler  samt i nyligen genomförda tunnelprojekt. De beräknade risknivåerna för de senaste väg- och järnvägstunnelprojekten sammanställdes också och omvandlades till samma slags riskmått. Dessa risknivåer jämfördes även med beräknade risknivåer för ett antal fiktiva väg- och järnvägstunnlar som uppfyller gällande normer, med och utan transport av farligt gods.

Det finns stora skillnader i hur risken uttrycks i väg- och järnvägstunnelprojekt, och inget av de studerade projekten eller föreskrifterna inkluderar fullt ut samhällsnyttan med trafiken när säkerhetsmål formulerades som en samhällsriskprofil. Det är dock ganska vanligt med risk-/nyttobedömningar i de studerade projekten. De riskacceptansnivåer för järnvägstunnlar som Trafikverket använder gränsar till att inkludera denna nytta, eftersom nivåerna anger risken på grundval av tågkilometer, medan andra instanser och projekt endast betraktar tunneln som en helhet eller anger den i termer av tunnelkilometer. Analysen av beräknade risknivåer visar att de kan grundas på risk per personkilometer, vilket ger jämförbara data för de olika transportsystemen som är direkt proportionella mot transportnyttan. Riskacceptanskriterier för alla tre transportsystemen mäts med fördel i dödsfall per personkilometer för samhällsriskprofiler (s k FN-kurvor). Detta riskmått anger inte den maximala risken för varje anläggning, utan tillåter snarare att ett ALARP-område skapas, vilket gör det möjligt att jämföra risk och nytta med ambitionen att hitta en optimal nivå som är kostnadseffektiv. I den här artikeln föreslås att riskacceptansnivåerna läggs precis ovanför de nivåer för tunnelprojekt som nyligen godkänts av Transportstyrelsen, och att upprättandet av ALARP-områden borde vara ett krav i dessa processer, eftersom det främjar riskbedömningen och utformningen av kostnadseffektiva tunnelsystem.

Läs den fullständiga rapporten här

Mer om detta ämne

Skribent

Erik Hällstorp
Senior ingenjör Brand & Risk
Sverige