- Man levde på det som naturen gav med åkerlappar utanför staden, fiskerätter och en köksträdgård och fruktträdgård utanför huset, säger Mari Ferring, Filosofie doktor och senior utredare på WSP.
- Genom att underhålla till exempel träfönster av kärnvirke som kan målas om och om igen har mycket kunnat bevaras under väldigt lång tid.
En annan stad som är ett bra exempel på en idealisk stad där man byggt utifrån naturens förutsättningar och kontinentala, beprövade mönster är Sundsvall. Genom den unika koncentrationen av sekelskifteshus från 1890-talet, byggd för att hålla till evigheten är den både välplanerad och trivsam.
- Man hittar liknande bebyggelse även i andra delar i landet men det som gör Sundsvall unikt är att det är så många välbevarade hus på ett relativt stort område. Sundsvalls stadskärna blev riksintresse 1996.
Stadskärnan är uppförd på en och samma gång efter att en stor brand ödelade stora delar av staden 1888. När staden byggdes upp igen använde man robusta, kostbara och tåliga material och därför består stora delar av Sundsvalls stenstad än idag.
Tekniker återupptäcks
I takt med att industrin byggt upp vårt lands välstånd har nya tekniker och material utvecklats. Det gamla skulle ersättas med nya underhållsfria material. Det har gjort att många av de tekniker som användes förr föll i glömska men började återupptäckas under 1970-talet.
- Stora delar av utvecklingen har varit fantastisk för byggindustrin medan det finns saker som har varit mindre bra. Plastfärg har till exempel förstört äldre material genom att kapsla in fukten så det har börjat ruttna. När det började uppstå problem med nya material blev äldre tekniker efterfrågade men det fanns inte längre någon som hade kunskapen i branschen.
Lösningen blev stora insatser från ideella organisationer, äldre hantverkare och utbildningsväsendet där man genom både teori och praktik kunde återupptäcka gammal kunskap. Den traditionella kunskapen kunde på så sätt successivt komma tillbaka. Detta är dessutom kunskap som finns på WSP.
- Vi har en avdelning som bara jobbar med kulturmiljö och tillsammans med kollegor ibland annat Danmark och Storbritannien har vi den spetskompetens som behövs för att ta hand om vårt kulturarv.
Går det att dra lärdom av hur äldre städer byggdes och formades, och dra nytta av det när vi nu utvecklar framtidens städer?
- Vi ska komma ihåg att detta är platser som har testats av tidens tand i hundratals år. Genom att studera vad det är som gör att de är så populära och trivsamma och går att återbruka generation efter generation är mycket vunnet, avslutar Mari Ferring.
Bäst före: hur vi skapar ett framtidssäkrat Sverige med lång hållbarhetstid