Kollektivtrafiken bidrar till minskade sjukvårdskostnader

Genom att minska antalet omkomna och skadade i trafiken, bidra till människors vardagsmotion och minska utsläppen av hälsofarliga luftföroreningar, minskar kollektivtrafiken regionernas hälso- och sjukvårdskostnader.

WSP har på uppdrag av Svensk Kollektivtrafik analyserat kollektivtrafikens nytta för Sveriges kommuner och regioner. Rapporten visar bland annat att kollektivtrafiken bidrar till att färre omkommer och skadas i trafikolyckor. Om inga persontransporter skulle göras med kollektivtrafiken skulle det ökade bilresandet kunna leda till ytterligare 16 omkomna, 228 svårt skadade och 1825 lindrigt skadade individer varje år. Totalt skulle vårdkostnaderna då öka med drygt 64 miljoner kronor per år. De samhällsekonomiska kostnaderna är dock betydligt högre. Genom att lägga till kostnaderna för produktionsbortfall och informell vård i hemmet, beräknas de samhällsekonomiska kostnaderna till cirka 395 miljoner kronor per år. 

Trafiken står för en stor mängd utsläpp av hälsofarliga ämnen, dels från avgaser och dels från slitagepartiklar från vägbana, däck samt fordons inre delar. Luftföroreningarna från trafiken påverkar människors hälsa på flera sätt, allt från att över lång tid medföra att personer utvecklar kroniska sjukdomar, till att snabbt påverka tillståndet hos personer. Om kollektivtrafiken inte skulle köras kan vårdkostnaderna på grund av utsläpp av hälsofarliga föroreningar öka med 138 miljoner kronor varje år. 
 

Kollektivtrafiken bidrar till mer än sänkta kostnader

Kollektivtrafiken sänker kommunernas kostnader på flera olika sätt. Om de som i dag reser kollektivt istället skulle åka bil, skulle trängseln på vägar och gator bli betydligt värre. Gator och vägar skulle behöva fler körfält. Fler parkeringsplatser skulle behöva byggas. Andra verksamheter skulle behöva flytta på sig. Slitaget på gator och vägar skulle öka. Om kollektivtrafiken inte skulle köras beräknas kommunernas kostnader för vägar, gator och parkeringar stiga med drygt 1,2 miljarder kronor per år.

Förutom att bidra till sänkta kostnader, bidrar kollektivtrafiken även till regional utveckling genom att vidga arbetsmarknader, göra det lättare för företag att rekrytera personal med rätt kompetens och öka möjligheterna för arbetslösa att få jobb. Utan kollektivtrafiken skulle hela 106 000 arbeten kunna försvinna på 20 års sikt. Om kollektivtrafiken tas bort minskas även den totala lönesumman i Sverige, eftersom den försämrade tillgängligheten påverkar produktivitet genom att företag får svårare att hitta kompetens, och arbetstagare får svårare att hitta arbete. På tio års sikt beräknas bruttolönerna minska med över nio miljarder kronor per år om kollektivtrafiken skulle tas bort. Detta minskar i sin tur skatteintäkterna för kommunerna och regionerna med strax under tre miljarder kronor varje år. 
 

Kollektivtrafik är inget självändamål 

Kommuner och regioner har ofta uppsatta mål som exempelvis ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, minskade klimatutsläpp och energiförbrukning, ökad rättvisa, jämställdhet och minskat utanförskap, ökad tillväxt, regional utveckling, växande arbetsmarknadsregioner, tillgänglighet för alla samt för äldre och funktionshindrade, flerkärniga städer och sammanbindning av olika delar inom och mellan regioner, framtidstro, attraktivitet och livskvalitet. Alla dessa mål kan kollektivtrafiken bidra till att uppfylla. Satsningar på kollektivtrafik ses ofta som en utgift i kommunernas och regionernas budgeterar, men kollektivtrafik är inget självändamål. Syftet med kollektivtrafiken är att göra samhället tillgängligt. Det är för de positiva effekterna som kollektivtrafiken bidrar till, så som vidgade arbetsmarknadsregioner, minskade klimatutsläpp, ökad trafiksäkerhet och minskad trängseln på vägarna, som kommuner och regioner organiserar, upphandlar och delfinansierar kollektivtrafiken.

Analysen som rapporten bygger på är gjord dels genom att beräkna kollektivtrafikens bidrag till kommunernas och regionernas budgetar, i form av de besparingar och ökande intäkter som kollektivtrafiken ger upphov till, och dels genom att belysa kollektivtrafikens bidrag till uppfyllandet av olika politiskt beslutade mål. Med kollektivtrafik avses i rapporten den allmänna kollektivtrafik som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna och länstrafikbolagen bedriver.


Mer om detta ämne

Skribent

Karin Brundell-Freij
Expert Transportsystem och stadsutveckling
Sverige