Stadsbarometern 2019

Stadsbarometern är en jämförelse av 67 svenska mellanstora till större stadskärnor. Vi analyserar hur dessa stadskärnor står sig mot varandra med avseende på bland annat demografi, ekonomi, arbetsmarknad och utbildning. Syftet är att försöka förstå vad som skapar en ekonomiskt stark stadskärna. 

Karta där stadskärnan är markerad

I studien har vi definierat stadskärnan som en cirkel med mittpunkt i stadens centrum. Därefter har vi gjort avgränsningen genom att beräkna gångvägar på 750 m från denna mittpunkt. Syftet är således att kartlägga innehåll och utvecklingen i stadens mer centrala delar.

Resultat

Studien visar att den stadskärna i Sverige som har ekonomiskt bäst förutsättningar är Jönköping. Gemensamt för de mest ekonomiskt starka stadskärnorna är bland annat att de ofta har en stor befolkningsmängd, samt att de är universitetsorter. Den minst framtidssäkrade staden är Falköping. De ekonomiskt starka stadskärnorna förväntas också ha en positiv befolkningsutveckling de kommande åren.

Utöver detta visar studien också att befolkningen i stadskärnan i regel utgör knappt 10 % av befolkningen i kommunen. I snitt har drygt 40 % en högre utbildning, och 23 % är sysselsatta inom det kunskapsintensiva näringslivet. Andelen sysselsatta inom kunskapsintensivt näringsliv är högst i Oskarshamn – här är andelen nästan 50 %. Den andra ytterligheten är Trelleborg, där endast drygt 8 % av befolkningen är verksamma inom kunskapsintensivt näringsliv. Värt att notera är också att över 40 % av befolkningen är sysselsatta inom offentlig sektor. Det finns genomgående relativt stora skillnader mellan stadskärnor. En faktor som påverkar är också var näringslivet är lokaliserat i kommunen.

Studien kartlägger också utbildningsnivån i stadskärnorna. Även här är variationen mellan städerna stor – i Lund har t.ex. 78 % av invånarna en högre utbildning, medan endast 26 % av Katrineholmsborna har det.

Mobilitet – det vill säga förutsättningarna att transportera sig – är ytterligare ett undersökningsområde. Här framkommer bland annat kollektivtrafikens tillgänglighet i kommunerna som helhet ofta är relativt god. En annan dimension är hur många hushåll som har bil i stadskärnan. Genomgående är biltätheten lägre i stadskärnan än i kommunen som helhet. I Lund är biltätheten lägst och högst i Trollhättan.
 

Korta fakta

Stadsbarometerindex 77

Jönköping är stadskärnan med högst stadsbarometerindex på 77. Följt av Karlstad (76) och Lund (75). I botten ligger Falköping med ett index på 31.

10 %

Befolkningen i stadskärnan utgör knappt 10 procent av befolkningen i kommunen.

Lund 78 %, Katrineholm 26 %, riksgenomsnitt 41 %

I Lund har 78 procent av befolkningen i stadskärnan en högre utbildning. Jämfört med 26 procent av Katrineholmsborna. Riksgenomsnittet är 41 procent.

Gatuplansverksamhet 17 %, kunskapsintensivt 23 %, offentlig förvaltning 42 %

Andel sysselsatta inom olika områden. Högst andel sysselsatta inom gatuplansverksamhet har Visby stadskärna med 35 procent. Flest sysselsatta inom kunskapsintensivt näringsliv har Oskarshamn med 49 procent och flest anställda inom offentlig förvaltning har Västervik där 66 procent är sysselsatta inom sektorn. 

Trollhättan 82 %, Lund 37 %

Lund har Sveriges minst biltäta stadskärna, i stadskärnan är andelen bilar endast 37 procent i förhållande till biltäthet i kommunen som helhet. Därefter kommer Södertälje (56 %) och Norrköping (57 %). Mest bilar finns i Trollhättans stadskärna (82 %).

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan man konstatera att det i stadskärnan finns stora ekonomiska värden. Dels av materiell karaktär i form av t.ex. infrastruktur och bostäder men också i form av  humankapital.

Vi presenterar i studien ett antal policyrekommendationer som syftar till att förvalta dessa värden. I grunden handlar detta om att stärka stadskärnan ur ett ekonomiskt perspektiv.

Bland annat föreslår vi att att man bör jobba aktivt för se till att både fler boende och kontor flyttar till stadskärnan. En ökande befolkning leder till en större köpkraft, vilket t ex gynnar handel och restaurang. Fler företag bidrar till att stärka klustereffekter vilket bidrar till ekonomisk tillväxt.

Vi menar också att man bör jobba proaktivt för att identifiera kommande utmaningar. Detta kan exempelvis handla om att se till att stadens arbetsmarknad inte är allt för beroende av en enskild bransch. Ju större branschspridningen är, desto bättre rustad är staden mot konjunktursvängningar och strukturomvandlingar som snabbt kan förändra behovet av arbetskraft. Om exempelvis en större aktör lämnar stadskärnan kan det få stora effekter på stadens attraktivitet.

Stadskärneutveckling har ibland lite för mycket fokus på att stärka enbart handeln och andra besöksintensiva näringar. Vi menar att det är viktigt att inse att stadsutveckling handlar om att stärka staden i sin helhet och även stärka den omkringliggande regionen. Går det bra för staden går det bra för regionen och vise versa.
 

Fler korta fakta

Befolkning 5113

Befolkning i svenska stadskärnor i snitt (exklusive de tre storstäderna). Norrköping är den stadskärna som har flest invånare med 12089 personer. Mariestad har den minsta befolkningen i sin stadskärna med 1846 invånare.

Norrköping vs Piteå

Norrköpings stadskärna har den högsta andelen under 65 år, medan Piteå är den stad med äldst befolkning.

Shopping

35 procent av arbetstagarna i Visbys stadskärna är sysselsatta inom handel-, hotell och restaurangnäring vilket är högst andel i Sverige där snittet är 17 procent.

13 %

I genomsnitt är dagbefolkningen 13 procent större än nattbefolkningen i svenska stadskärnor. Störst dagsbefolkning har Umeå som har över tre gånger så många invånare i stadskärnan på dagen än på natten. I andra vågskålen hamnar Eslöv där befolkningen är 30 procent färre dagtid än nattetid.

21 %

Andelen höginkomsttagare i stadskärnorna (mer än 333 194 kronor per år och person). Högst andel höginkomsttagare finns i Helsingborgs stadskärna med 38 procent. Minst andel höginkomsttagare har Kristinehamns stadskärna där samma siffra är 9 procent. 

Ta del av rapporten i sin helhet

Stadsbarometern 2019 (pdf)

Mer om detta ämne

Skribent

Fredrik Bergström
Affärsområdeschef, WSP Advisory
Sverige

Skribent

Anders Ling
Avdelningschef Stadsutveckling
Sverige