Stockholm en av världens mest framtidssäkra städer

När WSP analyserat hur rustade världens storstäder är för framtida utmaningar så hamnar Stockholm på tredje plats. Den fina placeringen baserar sig bland annat på hur Stockholm planerar för och hanterar framtida klimatförändringar, men också den goda tillgången till parker och grönområden.

Storstockholm har cirka 2,3 miljoner invånare. Staden befinner sig i en spännande expansionsfas och är en av de fem snabbast växande städerna i Europa. Befolkningen i Storstockholm har vuxit med 20 % under de senaste 10 åren med en anställningstillväxt i nästan samma takt (14 %). Organisk tillväxt och internationell migration dominerar, med inslag av nationell inflyttning.

Befolkningsökningen kräver en utbyggnad av kollektivtrafik och bostäder. Tunnelbanenätet expanderas med 11 nya stationer som ska byggas. Bostadsmarknaden är lika viktig för stadsutvecklingen. Trots att byggnationen av nya bostäder har ökat de senaste åren står staden fortfarande inför utmaningar med dyra andrahandslägenheter och få bostäder som ungdomar har råd med. 

Stockholms kommun, den mest befolkade kommunen i Sverige, ansvarar för skolor, barn- och äldreomsorg, vård av funktionshindrade, primärvård, räddningstjänst, planering av byggnation och kultur. Kommunen ansvarar även för gator, vägar, vatten och avlopp samt mycket av annan teknisk försörjning.

Efterhand som befolkningen ökar i snabbt takt blir det ökat tryck på skolor, hälso- och sjukvård. Staden har upplevt en brist på lärare och vårdgivare för barn och äldre. Behovet av arbetstagare i dessa sektorer måste fyllas för att staden ska kunna utvecklas i en positiv riktning.

Klimatförändringar innebär att samhället måste anpassa sig till mer extrema väderhändelser än idag där översvämning och värmeböljor väntas bli vanligare i framtiden.

Det betyder att bostäder, infrastruktur och tekniska försörjningssystem måste anpassas för att möta både dagens extrema väderhändelser och de förväntade klimatförändringarna.

Just nu bygger Stockholm om Slussen, ett viktigt vattenlås i stadens centrum. Nya Slussen är huvudsakligen utformad för att förbättra trafiksituationen i en viktig knutpunkt, men den kommer även att kunna släppa ut dubbelt så mycket vatten från Mälaren ut i Östersjön och därigenom minska risken för översvämning.


I korthet

Rankad
3
Stadens totala poäng (max 40)
29.2
img-graph_Stockholm_Places

Platser

poäng
7.3/10

Bostäder

poäng
5.5/10

Stockholm är hem åt en fjärdedel av Sveriges befolkning och erbjuder en utmärkt blandning av stabilitet och innovation, vilket har gjort staden till en favoritdestination för både svenskar och andra nationaliteter.

Stockholm är en av de snabbast växande regionerna i Europa och stark befolkningstillväxt förväntas fram mot 2035. Stora bygg- och utbyggnadsprojekt pågår och den långsiktiga utvecklingsplanen bedömer att 140 000 nya bostäder kommer att byggas till 2030.

I utvecklingsplanen för regionen siktar man på att bli den mest attraktiva stadsregionen i Europa till år 2030. Landstinget kommer i år att godkänna nästa plan som sträcker sig fram till 2050.

Bostadssituationen har blivit en viktig social utmaning p.g.a. snabb urban tillväxt. Stockholm rankas återkommande som en av de dyrare städerna i Europa.

Bostadsmarknaden i Sverige är hårt reglerad. Cirka 22 % av Stockholms bostäder består av kommunalt ägda hyreslägenheter till vilka köerna är långa p.g.a. deras överkomliga hyror. Privata hyror regleras lika strängt och förhindras i lag från att vara mycket högre. Det är extremt dyrt att köpa något eftersom efterfrågan just nu är större än utbudet. Det skapar en oflexibel bostadsmarknad och begränsar tillgången till boende. Hyror på andrahandsmarknaden kan också vara mycket höga och utgöra ett stort hinder för ungdomar, studenter och människor som flyttar in från andra delar av Sverige eller utlandet. Bostadsbristen är en stor tillväxtbegränsning.

Staden har satt upp bostadsmål efter region och stadsdel i nuvarande utvecklingsplan som bedömer att 140 000 nya bostäder kommer att byggas till 2030. Planen fokuserar på att skapa sammanhängande urban tillväxt, knyta samman stadsdelar och förtäta innerstadsområden. Arbetet med viktiga infrastrukturprojekt pågår, inklusive stora utbyggnader av tunnelbanenätet.

En brist på politisk vilja att hantera den växande pressen på bostadsmarknaden har dock förvärrats av strikta byggregler. De har begränsat investeringarna ytterligare samtidigt som de säkerställer hög fysisk bostadsstandard. Byggregler utgör även ett stort hinder för byggnation av bostäder till en rimlig kostnad.


Offentlig sfär

poäng
7.0/10

Stockholm är belägen på flera öar och dess närhet till vattnet, allmänna platser och rena stadsmiljö är världsberömda. Staden rankas ofta bland de bästa städerna i världen för sin naturliga miljö.

Utveckling av en fotgängarvänlig miljö är en prioritet med fokus på tillgängliga offentliga utrymmen i form av torg, parker och gator. I den långsiktiga planeringen ingår omvandlingen av stadens gator där fotgängare, cyklister och kollektivtrafik prioriteras samtidigt som gatorna upprätthåller sina funktioner för transport av människor och varor. Befintliga motorvägar och andra hårt trafikerade områden ska kompletteras med övergångar för att minska barriärerna i det urbana landskapet.

I och med byggnationen av Förbifart Stockholm, där huvudmotorvägen leds förbi istället för genom staden, kommer trafikflödena att minska och det utlovas en bättre stadsmiljö med mindre buller och föroreningar.

Den regionala utvecklingsplanen inser betydelsen av att skydda regionens vattenkvalitet. Arbetsinsatserna för vattenskydd ska följa Europeiska unionens ramdirektiv för vatten som sätter upp regler för att stoppa försämringen i floder, sjöar och grundvatten. Planen understryker även vikten av att erbjuda ett långsiktigt skydd för obebyggda stränder och kustområden samtidigt som allmänheten säkerställs tillgång till dessa områden för fritidsändamål. Ombyggnationen av Slussen, ett centralt trafiknav vid utloppet mellan Mälaren och Östersjön, kommer att förvandla området och bättre tillgodose fotgängarnas, torgens och detaljhandels behov.


Urbana grönområden

poäng
9.0/10

Stockholms kommun består till 40 % av parker och grönområden och 70 % av bostäderna har en park eller ett grönområde inom 200 meter. Flera stora bevarade naturområden (s.k. gröna kilar) är tillgängliga för allmänheten. Bevarandet av dem och integreringen i den växande stadsmiljön är en prioritet i den regionala utvecklingsplanen.

Planen stödjs av en parkstrategi som understryker betydelsen av Stockholms gröna profil. Bland dess huvudåtgärder finns ökad tillgänglighet till parker och grönområden och utrymme för fler mindre grönområden i det alltmer förtätade urbana landskapet.


Social infrastruktur

poäng
7.0/10

Sverige har ett allmänt skolsystem av hög kvalitet som ger fri tillgång till alla utbildningsnivåer, fast betygen har sjunkit i internationella rankingar de senaste åren. Den snabba befolkningstillväxten har ökat behovet av alla slags utbildningsnivåer, vilket har satt press på skolkapaciteten. Utbildning är dock ett fokusområde i den regionala utvecklingsplanen, inklusive tillgången till internationella skolor och en större tonvikt på utbildning som överensstämmer med behoven på arbetsmarknaden.

Den allmänna kvaliteten på högre utbildning i Stockholm är hög med tillgång till flera topprankade institutioner. Forskning, utveckling och innovation är centrala delar av regionens arbetsmarknad. De offentliga myndigheterna i regionen har startat flera initiativ för att ytterligare stimulera innovationen.

Tillgång till hälso- och sjukvård i Sverige och i Stockholmsområdet är i allmänhet god med ett välutvecklat offentligt hälso- och sjukvårdssystem. Den senaste befolkningstillväxten har dock ökat behovet i Stockholmsområdet, vilket har orsakat en del kapacitetsproblem, t.ex. inom mödravården. Det har gjorts investeringar för att expandera hälso- och sjukvårdskapaciteten i Stockholmsområdet, inklusive ett nyöppnat sjukhus, men det har varit problem med överskridna budgetar och driftsvårigheter.

Kulturaspekter i den regionala utvecklingsplanen fokuserar på social sammanhållning och kulturell mångfald. Utveckling av en regional kulturstrategi pågår. Samtidigt som tillgången till offentliga institutioner såsom gallerier, museer och bibliotek är god, med en mängd olika kostnadsfria alternativ, är ett fokusområde i de regionala strategierna att göra kulturinstitutioner mer tillgängliga för ungdomar och i socioekonomiskt svagare områden.


Klimatförändringar

poäng
8.0/10

Stockholm är en stad med hög risk för klimatförändringar, framför allt p.g.a. sin placering över utloppet från Mälaren till Östersjön. Översvämning är den primära risk som Storstockholmsområdet står inför och kan leda till att saltvatten rinner ut i sjöarna som försörjer regionen med dricksvatten.

Stockholm står inför uppenbara risker p.g.a. stigande havsnivåer. Det finns emellertid en stark institutionell kapacitet att bemöta dessa risker.

Nuvarande planer gör bedömningar av stigande havsnivåer och regnvolymer, t.ex. genom att nya bostadsområden uppblandas med grönområden för att öka vattenhållning och dränering, men även genom att införa bestämmelser om min. höjning av avlopps- och dräneringssystem för att mildra risken som orsakas av översvämning.

Ombyggnation av huvudlåset som täcker inloppet till Mälaren kommer att ge motståndskraft mot stigande vattennivåer och bedöms ge tillräckligt skydd mot förväntade vattennivåökningar de kommande 100 åren.

Koldioxidneutralitet är ett fokusområde i den regionala utvecklingsplanen. Stockholm rankas ofta som en av de grönaste städerna i världen. Staden har antagit en strategi för att bli fri från fossila bränslen till 2040, vilket sätter upp vägen och målen för 2020 och 2030, inklusive en fossilfri kommunal organisation till 2030. Kommunfullmäktige röstade igenom ett förbud mot vissa bränslen i innerstadsområden för att förbättra luftkvaliteten. Förbudet förväntas genomföras till 2020.


img-graph_Stockholm_Mobility

Rörlighet

Poäng
7.4/10

Infrastruktur: Kollektivtrafik

poäng
8.0/10

Staden befinner sig i en spännande utvecklingsfas där många delar av infrastruktursystemet byggs om, inklusive expansionen av tunnelbanenätet med 11 nya stationer. Spårtransport via tunnelbanan förblir ryggraden i Stockholms urbana infrastruktur och hjälper till att förklara varför staden har en sådan hög kollektivtrafikanvändning. Cirka 70 % av alla resor sker under rusningstid. Staden har även framgångsrikt genomfört trängselavgifter i centrum och på större trafikleder.

Den nuvarande långsiktiga generalplanen (2014–2025) sätter fokus på utveckling av regional infrastruktur för att förbättra anslutningarna till närliggande regioner. Höghastighetsspår som förbinder Stockholm med Göteborg och Malmö planeras även om finansieringen av projektet är problematisk. Andra kapacitetshöjande spår- och infrastrukturprojekt pågår, såsom Förbifart Stockholm, som kommer att leda om trafiken från huvudmotorvägen som nu går genom staden. År 2035 kommer uppskattningsvis 140 000 fordon per dag att använda förbifarten.


Logistik och fraktproduktivitet

poäng
4.5/10

Stockholm är attraktiv både för lokal och utländsk affärsverksamhet. Fraktvolymerna är större än från andra delar av regionen, vilket delvis förklaras av den stora befolkningen. Allt gods som ska till Stockholm genomgår någon form av omlastning till andra fordon eller annan typ av trafik och infrastrukturinvesteringar har gett Sverige bättre kapacitet att säkerställa snabba, täta och punktliga leveranser. Det som skiljer Stockholm från många andra större städer är tillgången till sjötransport. Varuleveranser i stadens centrum kan dock fortfarande vara besvärliga och det finns inga officiella handlingar om hur logistiken ska förbättras.


Global konnektivitet

poäng
8.0/10

Globala infrastrukturförbindelser – inklusive godstransport-, luftfarts- och bredbandssystem – är högkvalitativa. Arlanda flygplats byggs ut. Den förväntas bli den ledande flygplatsen i Skandinavien och hantera 40 miljoner passagerare om året år 2040. Ombyggnationen innebär ökad kapacitet för resenärer, hyresgäster och flygbolag samt för butiker, restauranger, hotell och konferenslokaler. Skavsta flygplats, cirka 100 kilometer söder om Stockholm, erbjuder en alternativ flygplats i huvudsak för lågprisflygbolag.

Stockholms hamnar är viktiga både för lokal och utländsk affärsverksamhet. Staden bygger Sveriges nya hamn för rullande gods och containrar vid Norviksudden utanför Nynäshamn. Norvik hamn kommer att bli ett nytt logistiskt nav i den växande Stockholms- och Mälardalenregionen.


Infrastruktur: fotgängare och cyklister

poäng
9.0/10

Stockholm har utvecklat en plan för att göra staden mer fotgängarvänlig som en del av sin urbana rörlighetsstrategi. Stadens trafiknämnd utarbetade nyligen en ny parkeringsplan som omfattar nya zoner och prisstrukturer i syfte att minska trängseln och öka parkeringskapaciteten. Den har även utarbetat ett digitalt parkeringssystem för att göra det enkelt att betala och effektivisera användningen av tillgängliga platser. 

På våren och sommaren är det många stockholmare som tar sig fram och pendlar med cykel. Stadens övergripande mål är att till 2030 öka cykeltrafiken från 5 till 20 % av resorna. Det har skapats en regional cykelplan för att uppnå detta ambitiösa mål. I planen ingår en översikt om vad som behöver göras och en uppskattad kostnad. En del av planen gäller byggnation av 850 kilometer separata cykelvägar.

Utveckling av en fotgängarvänlig stadsmiljö är ett prioriterat område i stadsplaneringshandlingar. I den långsiktiga planeringen ingår prioritering av fotgängare, cyklister och kollektivtrafik på stadens gator.


Parkeringsutbud

poäng
7.0/10

Tillgången till parkering är avgörande för bilägande. Politikerna i Stockholm uppmanar människor att inte ha någon bil, åtminstone inte i stadens centrum, så att trängseln på gatorna blir mindre och gatorna blir bättre för fotgängarna. I år införde staden avgifter i nya områden, och tiden och priserna ändrades för att minska antalet personer som letar efter parkering.

Det finns två huvudsakliga parkeringsalternativ i Stockholm: du kan köpa ett månadsabonnemang som tillåter dig att parkera bilen där du hittar en parkeringsplats eller betala en avgift för att parkera på en viss plats en begränsad tid, antingen på gatan eller i ett parkeringsgarage.

Det är dyrt att parkera och parkeringsböterna är höga, i synnerhet i stadens centrum.


Framtida rörlighet: Tjänster

poäng
7.5/10

Cykelpool växer snabbt. Du kan antingen engångslåna en cykel eller köpa ett cykelkort som gör att du kan hyra en cykel en längre tid. Flera stationer runt om i staden gör att människor kan hyra en cykel när de behöver det.

Bilpool är också en växande bransch med flera verksamma företag i Stockholm. Det tar inte bara bort fler bilar från gatorna utan är också ett billigt alternativ för dem som bara behöver en bil vid enskilda tillfällen.

Punkt-till-punkt- och beställningstjänster är också på framväxt. Det finns flera olika alternativ för enskilda personer och företag att beställa snabb och personlig leverans av en mängd olika varor och tjänster. Exempel på detta är Foodora och Uber eats inom matleveransmarknaden, Ryska Posten i varu- och tjänstemarknaden och Bzzt för snabb och miljövänlig innerstadstransport. Marknaden är begränsad till stadens centrum.


Framtida rörlighet: Teknik

poäng
8.0/10

Stockholm kommer att vara världsledande när det gäller att ladda elfordon när de kör. Projektet heter eRoad Arlanda och är en del av sträckan mellan Arlanda Cargo Terminal och Rosersbergs logistikområde. Spåret är huvudsakligen planerat att användas av 18-tons lastbilar som levererar varor till ett postkontor.

Antalet elbilar i Stockholm ökar, likaså laddningsinfrastrukturen. Flera åtgärder har vidtagits för att främja elektrifiering, bl.a. initiativet Vattenfall AB inCharge i samarbete med flera företag för att göra laddning av elfordon mer tillgänglig för allmänheten. Kommunfullmäktige har röstat igenom ett förbud mot vissa bränslen i innerstadsområden för att förbättra luftkvaliteten. Förbudet förväntas genomföras till 2020.

SL, Stockholms största kollektivtrafikleverantör av busstransport, undersöker om huvuddelen av deras flotta skulle kunna bli eldriven. Detta alternativ kan drivas igenom 2026 när nuvarande trafikavtal omförhandlas.


Skribent

Fredrik Bergström
Affärsområdeschef, WSP Advisory
Sverige


Relaterade teman och taggar

Mobilitet

Platser

Samhälle

Teknik

Hållbarhet

img-graph_Stockholm_Technology

Teknik

poäng
8.2/10

Konnektivitet och infrastruktur

poäng
8.0/10

Många IT- och kommunikationsföretag, både startup- företag och välkända multinationella företag, har etablerats i Stockholm vilket är en indikation på den enorma potential som den digitala infrastrukturen har i staden. År 2017 antog Stockholms kommunfullmäktige en strategi för att ytterligare utveckla en smart stad genom samordning av stadens digitaliseringsarbete. Strategin har utvecklats tillsammans med Stockholms invånare och omfattar expansion av digital samhällsservice och uppbyggnad av digital infrastruktur.

År 2016 bjöd Stockholms stad in startupföretag, entreprenörer, studerande och invånare till Open Stockholm Award. Idén var att göra Stockholm smartare för boende och besökare. Utmärkelsen delades av två mobilapplikationer: Asthma Watch och Stockholm Garden.

Asthma Watch hjälper astmatiker i Stockholm att undvika områden med höga partikelnivåer i luften. Stockholm Garden för samman stockholmare som är intresserade av trädgårdsodling med människor som är intresserade av att hyra ut en liten del av sin odlingsyta eller tomt.


Fast internet: Hastigheter och webbflöden

poäng
8.0/10

Bredband håller snabbt på att bli den vanligaste internettypen i Sverige, anslutet till en persons hem via fiberoptikkablar. Uppkopplingshastigheterna i Sverige är snabba i jämförelse med många andra platser i världen. Den svenska regeringen har antagit en bredbandsstrategi med målsättningen att 95 % av landet ska ha höghastighetsuppkopplingar till 2020, och 100 % till 2025. Strategin fokuserar även på ökad hastighet och tillgång till mobil konnektivitet. Stockholmsregionen har antagit en strategi för att uppnå detta som omfattar konkreta målsättningar för 2020 samt tilldelning av regionala och statliga fonder för ändamålet.


Mobilt internet: WiFi, 5G, smalbandigt IoT

poäng
8.0/10

Smartphones med internet inkluderat i avtalet är i särklass det mest använda i Stockholm. Internetuppkopplingen är bra på de flesta platser och skiljer sig inte mycket åt mellan olika operatörer. Det kan dock vara svårt för en utländsk medborgare att få ett avtal som inkluderar internet eftersom det ofta kräver ett svenskt bankkonto.

För dem som inte har tillgång till internet via sina telefoner erbjuds WiFi (antingen gratis eller till en låg kostnad) på många allmänna platser såsom shoppingcentrum, caféer, restauranger och vissa kollektivtrafikplatser. Det WiFi som erbjuds på allmänna platser är normalt inte lika snabbt som det som erbjuds i telefonavtalen.


Öppna data

poäng
9.0/10

Sverige har en lång tradition av att allmänheten ska ha tillgång till officiella register som är daterad tillbaka till 1766. Det finns också fri tillgång till mängder av statistik och uppgifter genom offentliga organ. Det pågår en arbetsinsats för att göra öppna data och information från den offentliga sektorn tillgängliga genom den europeiska dataportalen. Stockholms stad började att publicera öppna data 2011.

Sex kategorier med öppna data finns på stadens webbplats, såsom kultur, demografi, trafik, miljö, samhällsservice och geografi. Asthma Watch och Stockholm Garden, vinnarna av Open Stockholm Award, är ett bra exempel på hur öppna data har använts framgångsrikt.


Informations- och datasäkerhet

poäng
8.0/10

Sverige är ett av de bäst uppkopplade länderna i världen med över 95 % av befolkningen som har tillgång till internet. Med en ständigt växande onlineaktivitet ökar de rapporterade fallen med cyberbrottslighet. En nyligen utförd enkätundersökning av Symantec uppskattade att var femte svensk utsattes för någon form av cyberbrottslighet 2016, med totala årliga förluster på nästan 400 miljoner kanadensiska dollar. Likaså meddelade Försvarets radioanstalt att det förekom tiotusentals skadliga kodaktiviteter mot svenska myndigheter varje månad.

För att anpassa sig till denna utveckling och uppfylla EU-direktivet om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen, NIS (2016/1148), presenterade den svenska regeringen en nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet i juni 2017. Strategin lyfter fram sex prioriteringsområden:

  1. Säkra en systematisk och övergripande metod med arbetsinsatser för cybersäkerhet
  2. Förbättra nätverks-, produkt- och systemsäkerhet
  3. Förbättra förmågan att förhindra, upptäcka och hantera cyberattacker och andra IT-incidenter
  4. Öka möjligheten att förhindra och bekämpa cyberbrottslighet
  5. Öka kunskapen och främja expertis
  6. Förbättra internationellt samarbete

Planering och policy

poäng
8.0/10

Det är inte enkelt för beslutsfattare och planerare i offentlig förvaltning att hänga med i digitaliseringen. Stockholms dokumenterade digitala strategi, inklusive ambitionen avseende öppna data samt strategin för datasäkerhet, visar dock på att staden planerar för en digital framtid. Kommunfullmäktige uppmuntrar invånare att vara delaktiga i omvandlingen (t.ex. Open Stockholm Award).


img-graph_Stockholm_Urban-Systems

Urbana system

poäng
6.3/10

Kraftproduktion och -distribution

poäng
6.3/10

Cirka 80 % av energin som används till uppvärmning i Stockholm kommer från fjärrvärme (varmvatten genom isolerade rör) och 15 % från elektricitet. Stadens energiförbrukning förblir oförändrad trots att befolkningen ökar.

Mer effektiv energianvändning och förnybara energikällor behövs för att minska växthuseffekten. Förutom att ersätta energi från fossila bränslen med förnybar energi, behöver energieffektiviteten förbättras.

Stockholm har utvecklat en klimat- och energistrategi samt en strategi för en stad utan fossila bränslen till 2040 för att minska stadens miljöpåverkan. När det gäller energieffektivitet i byggnader är målsättningen att göra energiförbrukningen 20 % mer effektiv 2020 jämfört med 2008. När det gäller energiproduktion är målsättningen att sänka energirelaterade utsläpp med 30 % per invånare 2020 jämfört med 2005 och med 40 % 2030.

Många av arbetsinsatserna i klimat- och energistrategin är i linje med strategin för en stad utan fossila bränslen till 2040. För att uppnå denna målsättning samarbetar staden med energibolag, sjukhus och andra för att gradvis ersätta fossila bränslen med förnybar energi.


Vattenbehandling och -distribution

poäng
6.0/10

De största miljöproblemen i Stockholms sjöar, vattendrag och kustvatten är eutrofiering, miljögifter och fysiska ingrepp.

Den regionala utvecklingsplanen pekar på betydelsen av att skydda regionens vattenområden genom att följa Europeiska unionens ramdirektiv för vatten som sätter upp regler för att stoppa försämringen i floder, sjöar och grundvatten. Den nya övergripande målsättningen för vattenhanteringen inom staden är att sjöar, kustvatten och vattendrag når miljömålen för vatten – i de flesta fall god ekologisk och kemisk status – till 2021 eller 2027.

Nuvarande ombyggnad av Slussen, ett centralt trafiknav vid utloppet mellan Mälaren och Östersjön, kommer att minska risken för översvämning och skapa en källa till dricksvatten.
Trots att vattenkvaliteten har förbättrats avsevärt kvarstår arbete tills miljökvalitetsstandarden är uppnådd. För att uppnå och bibehålla god kemisk och ekologisk vattenstatus har staden mycket arbete framför sig.


Avfallshantering

poäng
6.6/10

Materialåtervinning och insamling av matavfall har ökat i Stockholm. Andelen stockholmare som återvinner sitt farliga avfall har ökat medan felaktig sortering har minskat. På samma sätt minskar mängden avfall som går till deponier, ned till mindre än 3 % av allt insamlat avfall. Plast är fortfarande en utmaning. En stor del bränns istället för att återvinnas.

Staden har utarbetat en avfallshanteringsplan för planering av nya områden, granskning av byggtillstånd, översyn av miljöfarlig verksamhet och för att bestämma hur invånare, affärsverksamheter och andra organisationer ska hantera sitt avfall.


Källor

  • Kulturrapport 2015 Stockholms kulturförvaltning. (2015). [ebook] Stockholm: Small World. [Hämtad 12 juli 2018].
  • Kulturstrategi för Stockholmsregionen. (2018). [ebook] Stockholm: Stockholms läns landsting. [Hämtad 12 juli 2018].
  • La Fabrique de la Cité. Strategies of Stockholm. (2013). [ebook] Stockholm: Stockholms stad. Tillgänglig på: https://www.lafabriquedelacite.com/fabrique-de-la-cite/ data.nsf/3D410A72150E0284C1257BA30031F221/$file/m.frumerie_strategies_of_stockholm_2013-07-03_0.pdf [Hämtad 12 juli 2018].
  • Översiktsplan för Stockholms stad. (2018). [ebook] Stockholm: Stockholms stad. Tillgänglig på: https://xn--vxer-loa.stockholm/globalassets/tema/oversiktplan-ny_ light/oversiktsplan-2018-02-19.pdf [Hämtad 12 juli 2018].
  • Regional Development Planning in the Stockholm Region World Bank Group. (2010). [ebook] Stockholm: Regionplanekontoret, Stockholms Läns Landsting. Tillgänglig på: http://web.worldbank.org/archive/website01419/WEB/IMAGES/CITY_S-6.PDF [Hämtad 11 juli 2018].
  • Strategi för fossilbränslefritt Stockholm 2040. (2017). [ebook] Stockholm: Statsledningskontoret. Tillgänglig på: https://international.stockholm.se/globalassets/ rapporter/strategy-for-a-fossil-fuel-free-stockholm-by-2040.pdf [Hämtad 12 juli 2018].
  • Stockholm 2050 A Resilient Metropolitan Region. (2017). [ebook] Department of Urbanism Faculty of Architecture TU Delft. [Hämtad 12 juli 2018].
  • The Green Wave. How communication, advocacy and participation measures are included in documents important for increase bicycling in Stockholm City and Nacka Municipality. (2018). [ebook] Stockholm: Södertörns högskola. Tillgänglig på: http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1138202/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 12 juli 2018].

Mer om detta ämne