Våra samhällsutmaningar kräver långsiktiga lösningar

I vår tid när vi gjort jordklotet litet och uppfattar världen som åtkomlig och förståelig, tror vi oss utgå från en helhet när vi fattar beslut. I många viktiga frågor agerar vi dock tyvärr tvärtom. 
 

I värderingsstyrda organisationer, som exempelvis kommuner, finns ofta en långsiktig vilja för samhällsutvecklingsfrågor. I stadsbyggnadssammanhang tas därför någon form av hållbarhetsprogram fram för tänkt bebyggelse. I dessa program ska stadens samtliga styrdokument kondenseras till att stötta det man vill se planerat och byggt. Ofta är det vi konsulter som tillsammans med tjänstepersoner tar fram programmen, och det med ett lyckat resultat. Problemet är att redan efter kort tid får dessa dokument allt mindre relevans, då personer i organisationer har bytts ut, och de nya som kommer in upplever att förutsättningarna delvis har förändrats. Det verkar som om vi människor hela tiden har ett behov av att skapa egna nya system. Men hur ska vi då göra för att säkerställa uthålliga och långsiktiga lösningar?

Ett bra sätt är att i en stad skapa en gemensam plattform för hållbarhetsfrågor. I Uppsala är huvuddelen av samhällsaktörerna, och så även WSP, engagerade i ett nätverk som heter Klimatprotokollet. Det är en sammanslutning som möjliggör en långsiktig vilja, och som sträcker sig längre än mandatperioder och enskilda agendor. 

Protokollet har inspirerats av FN:s klimatkonvention och bidrar till kommunens miljö- och klimatmål. Så pass att Uppsala kommun blev globala vinnare 2018, i WWF:s internationella stadsutmaning One Planet City Challenge, där 132 städer från hela världen deltog.

Det är tydligt att 37 lokala aktörer med cirka 38 000 anställda som arbetar tillsammans för klimatdriven affärs- och verksamhetsutveckling faktiskt ger resultat.

Ett annat sätt som också ger resultat är att koppla styrdokument och hållbarhetsprogram till ett nationellt system som exempelvis Citylab. Citylab startade som ett internt WSP-projekt, och är i dag en certifiering för hållbar stadsutveckling som utförs av Sweden Green Building Council. Certifieringen har utvecklats specifikt för den svenska marknaden genom ett samarbete mellan kommuner, byggaktörer, konsulter och forskare. Certifieringen är en oberoende tredjepartsgranskning av hållbarhetsarbetet i ett stadsutvecklingsprojekt, och är anpassad efter svensk lagstiftning och myndighetskrav. Det ger vägledning, utbildning, erfarenhetsutbyte och möjlighet att certifiera sitt projekt. 

Vi har ofta svårt att hantera komplexa frågor utifrån hållbarhet, trots att det ofta får konsekvenser även för oss själva. Att skapa metoder som stöttar långsiktighet är därför helt avgörande för att möta de samhällsutmaningar vi står inför, och Klimatprotokollet och Citylab är båda effektiva arbetssätt för att möjliggöra både uthållighet och långsiktighet.

Läs mer om Klimatprotokollet
Läs mer om Citylab

Läs mer om hur WSP framtidssäkrar urbanisering

Mer om detta ämne

Skribent

Fredrik Frensborg
Chef Urban utveckling Uppsala
Sverige