Avsnitt 3 – Våra offentliga byggnader och platser

Ett laddat program som berör allt ifrån den ofrivilliga ensamheten som ökar i städerna till Umeås arbete för en socialt hållbar stad och skolornas utmaningar att uppgradera sina byggnader i takt med skolplanen, samt Kulturhusets vara eller icke vara som offentlig mötesplats.

Vi blickar framåt men också bakåt på historiska genidrag när vi undersöker hur vi skapar publika rum som får människor att mötas och må bra. Ett avsnitt fullt av inspirerande inspel och debatt, och kanske svaret på frågan om vi ska riva, bygga nytt eller om vi kan finna en gyllene medelväg.

En stor del av programserien Bäst före består av att interagera med deltagarna. Målet är att föra en debatt om hur vi skapar ett framtidssäkrat samhälle med lång hållbarhetstid. I avsnitt 3 – Våra offentliga byggnader och platser - ställde vi flera frågor kopplade till våra gemensamma mötesplatser, som om behovet av stadsgrönska -  parker och gröna ytor i närheten av bostaden kopplat till pandemin och om vägen framåt – riva, renovera eller en gyllene medelväg. I det inspelade avsnittet kan du ta del av alla frågor och svar och fler diskussioner kring dessa frågor. 

Ett urval av programmets innehåll

Maria Brogren och expertpanelen Freija Carlsten (Landskapsarkitekt WSP), Mari Ferring (Senior utredare kulturmiljögrupp WSP) och Helena Klintström (Ansvarig hållbar stadsutveckling på WSP)...

Maria Brogren, chef för hållbarhet och innovation WSP, leder ett laddat program byggt kring en expertpanel som svarar, debatterar och resonerar kring några brinnande frågor på temat. I detta avsnitt består expertpanelen av Freija Carlsten (Landskapsarkitekt WSP), Mari Ferring (Senior utredare kulturmiljögrupp WSP) och Helena Klintström (Ansvarig hållbar stadsutveckling på WSP).

Panelens samtal inspireras och drivs framåt genom inspel från gäster, interaktion med tittarna, frågor och utmaningar som våra kunder har samt lärdomar från aktuella rapporter.

I detta avsnitt får vi bland annat höra från Lunds stadsträdgårdsmästare och arkitektkontoret som myntade uttrycket ”livet mellan husen”. Vi kommer prata om hur stadsgrönska, såsom parker och gröna ytor i närheten av bostaden behövs för människors välbefinnande och hur man kan förlänga bäst-före datum på byggnader som skolor, simhallar och kulturbyggnader genom till exempel smarta återbruk. 

Det här är viktiga frågor som kräver dialog mellan olika kompetenser och aktörer. Våra gäster är Marcus Sandlund - Affärschef NCC Building, Ola Gustafsson - Director & Team Lead, Gehl Cities och Karl-Oscar Seth – Stadsträdgårdsmästare Tekniska Förvaltningen, Lunds kommun.

Hur bestämmer man egentligen bäst före-datum på offentliga byggnader och platser?

Är det när våra parker, torg, skolor, bibliotek och badhus behöver rustas upp rent fysiskt? Eller när vi människor slutat gå dit? Kanske för att vi tycker att de känns otrygga, är otillgängliga, inte till för alla eller helt enkelt inte fyller sitt syfte längre. 

Tiderna förändras och våra behov med dem. Och till utmaningar som klimatförändringar och utanförskap läggs även en pandemi som lamslår världen. Samhällets resurser är begränsade så vi behöver förvalta våra tillgångar klokt. Nu mer än någonsin.

Men frågan är, ska vi renovera och utveckla de offentliga byggnader och platser vi redan har för att anpassa dem till nya behov eller riva allt för att försöka skapa något nytt visionärt? Eller hitta en gyllene medelväg? Hur ser vi sedan till att resultatet håller och utvecklas väl över tid? Och vem eller vilka ska ta ansvaret för att allt blir gjort? Många frågor kräver genomtänkta svar.

Upptäck mer

Ensam kvinna blickar ut över stor stad.

Ensam i en sjuk värld

Ofrivillig ensamhet var ett växande samhällsproblem redan innan Covid-19. Nu finns tydliga tecken på att situationen ytterligare försämrats för många av de som var utsatta innan pandemin. Också gruppen ofrivilligt ensamma förväntas nu öka i samhället.

Läs artikeln
Äldre herre med cykel sitter på bänk i park.

Ökat fokus på hållbar stadsutveckling

Pandemin har på många sätt tydliggjort sårbarheter i vårt samhälle och det viktigaste inför 2021 är hur vi tar till vara på de erfarenheterna menar Helena Klintström, ansvarig för hållbar stadsutveckling på WSP.

Läs artikeln
Vy över Visby innerstads hustak.

Historiska genidrag

På många sätt är Visby en idealisk stad ur ett hållbarhetsperspektiv med bilfria gator och gränder, gott om levande mötesplatser och trivsamma miljöer. Hur har Visby lyckats bevara det bästa från en svunnen tid i en modern värld?

Läs artikeln
Kvinna sitter på bänk i stadsmiljö.

Så kan vi utveckla Sveriges offentliga platser

När ett torg upphör att vara en levande marknads- och mötesplats riskerar det snabbt att bli en otrygg offentlig yta. Den snabba stadsutvecklingen där behoven ständigt förändras, kräver att vi tänker nytt kring parker, stadskärnor och andra offentliga platser.
Läs artikeln
Avsnitt 1 | Vårt framtidssäkrade samhälle

Är det möjligt att sätta bäst före-datum på infrastruktur, bostäder och offentliga byggnader? Och i så fall, finns det sätt att förlänga datumet? Finns det vissa bäst före-datum som är viktigare att hålla koll på än andra?

Avsnitt 2 | Vår infrastruktur
Vi belyser allt från urbaniseringens påverkan på hur vi ska tänka till hållbarhetsaspekter och varför det är roligare att klippa band och inviga nya häftiga projekt än att rusta upp den infrastruktur vi har. Du kan se fram mot ett koncist program, fyllt av insikter, framtidsspaningar och konkreta case. Både ifrån Sverige och världen.