Stadskärnorna med bäst framtidsutsikter – här är hela listan

När WSP undersökt utsikterna för 67 svenska stadskärnor rankades Jönköping högst. Stadskärnan har enligt undersökningen de bästa ekonomiska och demografiska förutsättningarna för framtiden. Positiv befolkningsökning, hög andel sysselsatta inom kunskapsintensivt näringsliv och god ekonomi bland de boende i staden är områden som rankas högt i undersökningen.

Karta där stadskärnan är markerad

För att avgränsa respektive stadskärna har WSP utgått från en central punkt i staden och inom en radie av 750 meter studerat de olika parametrarna. 

För att förstå vad framgångsrika stadskärnor innehåller, vilka värden som finns där och hur de utvecklas har WSP analyserat 67 stadskärnor utifrån bland annat demografi, ekonomi, arbetsmarknad och utbildning. De tre storstäderna har särskilda förutsättningar och har därför exkluderats i denna ranking. Däremot framkommer en hel del intressanta aspekter när landets tre största städer jämförs med varandra. Det gör vi i en särskild faktaruta i rapporten. Det är första gången en studie av det här slaget görs i Sverige. 

– Det har historiskt varit stort fokus på att enbart stärka handeln i stadskärnorna. Vi menar att det är viktigt att inse att stadsutveckling handlar om att stärka staden i sin helhet och även stärka den omkringliggande regionen. Går det bra för staden går det bra för regionen och vise versa. Genom att kika på hur många som bor, arbetar och verkar i stadskärnan har vi därför nu kunnat skapa en bättre bild av vad som skapar en attraktiv stad, berättar Fredrik Bergström, ekonomie doktor och affärsområdeschef på WSP.

WSP har rankat stadskärnorna utifrån tio olika parametrar och skapat ett index som kallas Stadsbarometerindex. Parametrarna är viktiga indikationer på hur stadskärnan kommer utvecklas i ett bredare ekonomiskt perspektiv.

– Vi ser att de stadskärnor som toppar listan så som Jönköping, Karlstad och Lund har stora inflöden av såväl ekonomiskt kapital som humankapital och arbetskraft. Städerna har också en robust infrastruktur för varor och tjänster. Detta sammantaget skapar klustereffekter som ger en grogrund för idéer, innovation och entreprenörskap. Dessutom krävs att policyer och lagstiftning blir ett smörjmedel och inte en bromskloss för att koncentration av näringsliv och humankapital ska kunna ske, menar Fredrik Bergström.

Fallgroparna är dock många som istället kan skapa en negativ spiral. Det handlar till exempel om bristande branschspridning bland stadskärnans arbetsgivare. Ju större branschspridningen är desto bättre rustad är staden mot konjunkturförändringar och strukturomvandlingar som snabbt kan förändra behovet av arbetskraft. Vidare har åldersstruktur, utbildningsnivå och andelen sysselsatta i modernt näringsliv en stark bäring på stadskärnans kommande utveckling. WSPs stadsbarometerindex kan fungera som ett instrument att jämföra stadskärnor men den kan också bidra med insikter kring vilka faktorer som är mest betydelsefulla för att skapa en ekonomiskt framtidssäkrad stadskärna.

– Blickar vi framåt ser vi att de städer som har den största prognostiserade befolkningsutvecklingen också är de städer som har de mest framtidssäkrade stadskärnorna utifrån vårt index, säger Fredrik. 



Snabba fakta

  • 42 procent av arbetstagarna i svenska stadskärnor är sysselsatta inom offentlig sektor. Störst andel har Västervik med 65 procent. I städer där handel och restaurang är viktigt är andelen lägre, endast 20 procent av Visbyborna arbetar i offentlig sektor. Däremot toppar Visby i kategorin andelen sysselsatta inom handel-, hotell och restaurangnäring med 35 procent vilket är högst andel i Sverige där snittet ligger på 23 procent.
     
  • 50 procent av de sysselsatta i Oskarshamns stadskärna arbetar inom kunskapsintensivt näringsliv, snittet för Sverige är 23 procent.
     
  • Andelen högutbildade är störst i universitetsstäderna, allra störst är den i Lund där 78 procent av befolkningen i stadskärnan har en högre utbildning. Lägst andel har Katrineholm med 26 procent. Riksgenomsnittet är 41 procent.
     
  • Lund har Sveriges minst biltäta stadskärna, i stadskärnan är andelen bilar endast 37 procent i förhållande till biltäthet i kommunen som helhet. Därefter kommer Södertälje (56 %) och Norrköping (57 %). Mest bilar finns i Trollhättans stadskärna (83 %).
     
  • Norrköpings stadskärna har den yngsta befolkningen, medan Piteå är den stad med äldst befolkning.
     
  • Umeå stadskärnas befolkning är mer än tre gånger så stor under dagtid (högst kvot i Sverige) vilket är en indikation på stadskärnans näringslivsattraktivitet.
     
  • Andelen höginkomsttagare är högst i Helsingborgs stadskärna där 38 procent har en inkomst som ligger i den övre kvartilen av inkomster i Sverige (det vill säga en årsinkomst över 333 000 kr per person).
     
  • Karlskrona är den stadskärna som är minst sårbar för strukturförändring i näringslivet eftersom där finns en stor branschspridning, de flesta branscher är ungefär lika stora i Karlskrona. Störst branschberoende finns i Västervik, Ljungby och Oskarshamn där den största branschen har en 15 gånger större del av sysselsättning än medelbranschen. Ofta är det ett centralt beläget sjukhus som är förklaringen.
     
  • Uddevalla är Sveriges snabbast växande stad – befolkningen i stadskärnan har ökat med 30 procent mellan 2013-2018. Sett till absoluta tal är det dock Jönköping som växt mest med 1 800 medborgare, följt av Halmstad som växt med cirka 1 200 personer.

Stadsbarometerindex (SB-index)

1. Jönköping 77

2. Karlstad 76

3. Lund 75

4. Helsingborg 74

5. Kristianstad 74

6. Linköping 74

7. Norrköping 73

8. Örebro 71

9. Sundsvall 69

10. Luleå 68

11. Halmstad 66

12. Karlskrona 66

13. Västerås 66

14. Östersund 66

15. Trollhättan 65

16. Borås 65

17. Varberg 63

18. Örnsköldsvik 63

19. Umeå 63

20. Lidköping 62

21. Kalmar 61

22. Visby 61

23. Södertälje 61

24. Gävle 61

25. Ängelholm 60

26. Eslöv 60

27. Alingsås 60

28. Skövde 60

29. Eskilstuna 60

30. Uppsala 58

31. Växjö 57

32. Skellefteå 57

33. Värnamo 55

34. Uddevalla  54

35. Nyköping  54

36. Oskarshamn  53

37. Avesta  53

38. Karlshamn  52

39. Piteå  52

40. Landskrona  51

41. Vetlanda  51

42. Hässleholm  49

43. Ulricehamn  49

44. Borlänge 49

45. Härnösand  49

46. Kiruna  49

47. Falun  48

48. Ljungby  47

49. Vänersborg  47

50. Mariestad  47

51. Katrineholm  46

52. Trelleborg  45

53. Ystad  45

54. Norrtälje 45

55. Simrishamn  42

56. Falkenberg  41

57. Arvika  41

58. Mjölby  40

59. Hudiksvall  40

60. Karlskoga  39

61. Västervik  38

62. Motala  37

63. Kristinehamn 37

64. Falköping  31


Snabba fakta i bilder

Stadsbarometerindex 77

Jönköping är stadskärnan med högst stadsbarometerindex på 77. Följt av Karlstad (76) och Lund (75). I botten ligger Falköping med ett index på 31.

Befolkning 5113

Befolkning i svenska stadskärnor i snitt (exklusive de tre storstäderna). Norrköping är den stadskärna som har flest invånare med 12089 personer. Mariestad har den minsta befolkningen i sin stadskärna med 1846 invånare.

Norrköping vs Piteå

Norrköpings stadskärna har den högsta andelen under 65 år, medan Piteå är den stad med äldst befolkning.

13 %

I genomsnitt är dagbefolkningen 13 procent större än nattbefolkningen i svenska stadskärnor. Störst dagsbefolkning har Umeå som har över tre gånger så många invånare i stadskärnan på dagen än på natten. I andra vågskålen hamnar Eslöv där befolkningen är 30 procent färre dagtid än nattetid.

21 %

Andelen höginkomsttagare i stadskärnorna (mer än 333 194 kronor per år och person). Högst andel höginkomsttagare finns i Helsingborgs stadskärna med 38 procent. Minst andel höginkomsttagare har Kristinehamns stadskärna där samma siffra är 9 procent. 

10 %

Befolkningen i stadskärnan utgör knappt 10 procent av befolkningen i kommunen.

Lund 78 %, Katrineholm 26 %, riksgenomsnitt 41 %, WSP.

I Lund har 78 procent av befolkningen i stadskärnan en högre utbildning. Jämfört med 26 procent av Katrineholmsborna. Riksgenomsnittet är 41 procent.

Gatuplansverksamhet 17 %, kunskapsintensivt 23 %, offentlig förvaltning 42 %, WSP.

Andel sysselsatta inom olika områden. Högst andel sysselsatta inom gatuplansverksamhet har Visby stadskärna med 35 procent. Flest sysselsatta inom kunskapsintensivt näringsliv har Oskarshamn med 49 procent och flest anställda inom offentlig förvaltning har Västervik där 66 procent är sysselsatta inom sektorn. 

Trollhättan 82 %, Lund 37 %, WSP

Lund har Sveriges minst biltäta stadskärna, i stadskärnan är andelen bilar endast 37 procent i förhållande till biltäthet i kommunen som helhet. Därefter kommer Södertälje (56 %) och Norrköping (57 %). Mest bilar finns i Trollhättans stadskärna (82 %).

Shopping

35 procent av arbetstagarna i Visbys stadskärna är sysselsatta inom handel-, hotell och restaurangnäring vilket är högst andel i Sverige där snittet är 17 procent.