Resandet i och till urbana områden har minskat drastiskt vilket slår hårt mot tågbranschen. Men det finns ett antal initiativ som kan öka viljan att återigen ta tåget. Samtidigt krävs kraftiga stödåtgärder för att branschen ska överleva. Det visar en ny global studie av WSP.

Informationsskylt med uppmaningen Stay at home på tunnelbana.

En av alla åtgärder som nu görs är att branschen ser över hur material kan bytas ut till ytor där virus överlever sämre.

– Det vi ser nu är en bransch i fritt fall, säger Ulf Larsson, rådgivare och branschexpert på WSP. Förutom olika former av ekonomiskt stöd för att överleva på kort sikt behöver branschen hitta sätt att skapa en säker resemiljö. Det handlar om exempelvis materialval där smitta trivs sämre, flexibla fordon och trängselstyrning i realtid.

För en tid sedan blev det klart att Regeringen skjuter till pengar i kollektivtrafikbranschen, men andra länder har gått längre som till exempel Storbritannien där tågbranschen i stort sett har förstatligats. I Sverige har samhällskritiska flyglinjer upphandlats med statliga medel, vilket borde prioriterat även för långväga tågtrafik, menar Ulf Larsson. En ljuspunkt är dock godstrafik på järnväg där trafiken bara minskat marginellt. Här finns en möjlighet att med rätt stöd komma ur krisen med en bibehållen marknadsandel.

– Regeringen borde använda tillfället till att stödja en långsiktig överflyttning från fossildrivna vägtransporter, tycker Ulf Larsson. Trafikverket kan till exempel underlätta genom en mer dynamisk bokning av tågtider. 

På det stora hela kommer det sannolikt vara en tung uppförsbacke tillbaka för tågbranschen.

– Risken att vi missar klimatmålen är överhängande om räddningsinsatser inte är tillräckligt kraftfulla. En konkret åtgärd kan vara att accelerera underhållsarbetet så att vi har en mer tillförlitlig järnväg när trafiken är igång igen, vilket också är ett klassiskt verktyg för att stimulera ekonomi och arbetsmarknad. Här finns även chans att i en omställning digitalisera arbetet. Det kan handla om utökat system med sensorer som håller koll på statusen på järnvägen för att minska antalet fysiska inspektioner till exempel.

WSPs studie i korthet

  • Minskat resande. Resandet i urbana områden i länder världen över har minskat kraftigt, med 80 procent i USA, Kanada, UK och Australien medan minskningen i exempelvis Hong Kong och Sydkorea bara minskat med 40-50 procent.
  • Stödinsatser. Direkta stöd till flygbranschen är stort, men allt fler ser även behovet på tågsidan, ex i UK där branschen i stort sett förstatligats. Staten går in och står för biljettavgifter för redan köpta biljetter m.m.
  • Material. Branschen ser över hur material kan bytas ut till ytor där virus överlever sämre, ex Chile där man redan bytt ut alla ledstänger i en T-banestation i Santiago till koppar där virus överlever 4 timmar jämfört med 72 timmar på stål.
  • Digitala verktyg. Allt fler aktörer utvecklar appar som visar aktuell trängsel så att passagerare kan välja den väg som innebär minst trängsel.
  • Febermätning. Olika metoder för att mäta passagerares kroppstemperatur används i allt större utsträckning, värmekameror inbyggda i polisens hjälmar, drönare med värmekamera m.m.
  • Rengöring. Fordon och stationer rengörs för att förhindra smittspridning. Exempelvis UV-tvätt som är effektivt mot virus. Allt fler rengörningsrobotar används.
  • Ombyggnation. Fordon byggs om för att snabbt kunna stället om till att köra gods eller till och med transportera sjuka.
Läs mer och ta del av rapportenVåra tjänster inom järnvägar och kollektivtrafik