Kommer pandemin ge oss en ny grön våg? Sedan tidigare har vi sett en viss rörelse bort från storstäderna, framför allt bland barnfamiljer som flyttar ifrån de dyrare adresserna. Men i samband med pandemin föddes ett nytt skäl – en ovilja att bo allt för tätt. Samtidigt upplever många att pandemin gjort att de fått en starkare gemenskap med människor i sitt närområde.

Utspridda människor över ett stort torg.

Både viljan att bo mindre tätt och en känsla av mer gemenskap är följder av pandemin.

När WSP frågade 1800 svenskar i storstadsregionerna hur pandemin förändrat deras syn på staden, svarade 34 procent att de vill bo mindre tättbefolkat i framtiden.

– Det är lite svårt att tyda vad detta kan betyda för flyttmönstren i framtiden. Jag tror däremot att en del kommer addera frågan hur tätt de är beredda att bo, men också undersöka lite noggrannare vad det finns för ytor för gemenskap och motion i närheten, säger Lina Kumlin, senior planeringsarkitekt på WSP.

Undersökningen visar att nära 70 procent av de svarande har blivit medvetna om vikten av mötesplatser och grönområden i närheten. Forskning visar att grönområden i urban miljö har positiva effekter på många sätt, till exempel bidrar de till att rena luften, främja biologisk mångfald, sänka bullernivåer och ta hand om regnvatten. Men de är också bra för folkhälsan då naturen sänker stressnivån, ger skugga under värmeböljor och främjar interaktionen mellan människor. För Lina Kumlin och andra som arbetar med hållbar stadsplanering är vikten av mötesplatser och grönområden en ständig diskussion när staden ska förändras eller byggas ut.

– Generellt sett är grönområden ganska lågt prioriterade och det kan vara förödande för välmåendet – både sett till fysisk hälsa men även den psykiska hälsan. Jag skulle också vilja se fler åldersintegrerade mötesplatser där även äldre som oftare drabbas av ensamhet kan ha en naturlig plats, säger Lina Kumlin.

WSP har specifikt tittat på hur stadens utformning påverkar den ofrivilliga ensamheten. Grönområden är en av de insatser som kan ha en effekt, tillsammans med trygghet och god tillgång till kollektivtrafik. I WSPs studie svarar var fjärde svarande att resan med kollektivtrafiken bidrar till bättre sociala kontakter med människor i närområdet.

– Vi vet att problemet med ofrivillig ensamhet är större i stora städer och att hur vi utformar dem påverkar hälsan. Jag tror att kriser som vi nu genomgår kan få många att tänka till. I en tidigare WSP-studie såg vi till exempel att 16 procent av svenskarna inte kan namnet på en enda granne. Därför är det glädjande att var tredje upplever att pandemin ökat gemenskapen i närområdet och att nya kontakter har skapats, säger Lina Kumlin.

Kort ur undersökningen

  • 34 procent svarar att de kommer vilja bo mindre tättbefolkat i framtiden
  • 67 procent svarar att pandemin fått dem att inse vikten av mötesplatser och grönområden
  • 36 procent upplever en stärkt gemenskap med grannar och människor i närområdet
  • 6 av 10 svenskar känner sig ensamma, 35 procent upplever att det är ett problem
  • 60 procent svarar att den sociala distanseringen gjort att de känt sig mer ensamma
  • 16 procent kan inte namnet på en enda granne
  • Var fjärde upplever att resan med kollektivtrafiken bidrar till bättre sociala kontakter med människor i närområdet.
Ta del av studien Trängsel, mötesplatser och ensamhet