En majoritet av svenskarna räknar med att klimatförändringarna kommer leda till kraftigt höjda kostnader för vatten, men knappt hälften är beredda att betala mer för att få fortsatt friskt dricksvatten i kranen. Det visar en färsk undersökning från WSP.

Vatten hälls upp i ett vattenglas.

Kunskapen om vad vatten kostar och var det kommer ifrån är låg enligt WSPs undersökning. Bara varannan svensk känner till var det egna dricksvattnet tas. 

I Sverige har vi vant oss vid att ha mycket vatten av god kvalitet till ett så lågt pris att det i vissa kommuner bara rör sig om några enstaka ören litern. Det finns dock en växande oro i Sverige både bland kommuner och konsumenter för vad klimatförändringarna för med sig för konsekvenser för tillgången på friskt dricksvatten.

Undersökningen visar att sju av tio (68 %) svenskar bedömer att klimatförändringarna kommer leda till kraftiga kostnadshöjningar för vatten, men ändå säger mindre än hälften (47%) att de är beredda att betala mer för att få rent dricksvatten även i fortsättningen.

– Vi behöver vänja oss vid tanken på att vårt vatten kommer bli dyrare, säger Anna Dahlman Petri, VA- och vattenexpert på WSP. Det beror bland annat på att våra vattenledningssystem är gamla och behöver renoveras. Men vi behöver också förbereda våra städer för kraftiga skyfall, översvämningar och torka på ett annat sätt än tidigare. Ett exempel är att vi kommer behöva flytta vatten längre sträckor när tillgången minskar på vissa håll. Detta sammantaget gör att hanteringen av dricksvatten kommer kosta mer.

Enligt WSP borde svenska kommuner ha investerat mellan 15-30 miljarder mer i sina föråldrade vatten- och avloppssystem de senaste 15 åren. Men i en färsk enkät med svenska kommuner som WSP genomfört, uppger kommunerna att det bristande underhållet framför allt beror på brist på pengar, tid och kompetens.

– Den här typen av underhåll och utbyggnad tar tid att planera, finansiera och genomföra, påpekar Anna Dahlman Petri. Det finns svåra prioriteringar som ska göras både i VA-verksamheten och med andra verksamheter inom kommunen. Sverige har under lång tid byggt upp en infrastrukturskuld för landets kommuninvånare och ju längre vi väntar med reinvesteringarna, desto större problem kommer vi att få.

Axplock ur undersökningen

  • Nästan hälften (45%) av svenskarna med kommunalt vatten vet inte var deras dricksvatten kommer ifrån.
  • Mer än hälften (53%) av de svarande med kommunalt vatten har tillit till att ansvariga inom kommunen har förmåga att hantera och lösa större läckage/skador i avlopps- eller dricksvattensystemet.
  • Sju av tio (68%) svenskar med kommunalt vatten tror att klimatförändringarna kan innebära kraftiga kostnadshöjningarna för vatten.
  • 47 procent är beredda att betala mer för vattnet.
  • Sju av tio (73%) har ingen beredskap för att bli utan vatten längre tid än ett dygn.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av WSP genom en webbenkät under oktober 2019 tillsammans med det globala insiktsföretaget CINT. Totalt har ett riksrepresentativt urval av 1 004 svenskar, varav 843 med kommunalt vatten, svarat på frågor om tillgången på friskt vatten nu och i framtiden, vad man tror om klimatförändringarnas inverkan på vattnet och den egna kommunens beredskap att förebygga och lösa eventuell bristande tillgång på vatten. 

Undersökningen är en del av rapporten ”Sverige och 20-talets vattenutmaningar”.
Ta del av rapporten "Sverige och 20-talets vattenutmaningar"