Nollvisionen har inte bara bromsat in eller planat ut. Den har t.o.m. lagt in backväxeln. Ifjol dog en handfull fler i svensk vägtrafik, jämfört med år 2010! Det är inte underligt att beslutsfattare nu är stressade över detta.
Stressade beslut blir ofta dåliga beslut.
En ny Nuon-skandal, nu i slowmotion
I måndags presenterade myndigheten Trafikanalys resultat av ett regeringsuppdrag att utreda sänkning av bashastighet i tätort från 50 km/tim. I princip Trafiksäkerhet ställd mot Framkomlighet.
Så här skriver Trafikanalys i gårdagens nyhetsbrev: "Trafikanalys förordar i ett regeringsuppdrag att en ny bashastighet på 40 km/h införs i tättbebyggt område. De tydligaste effekterna av en sänkt bashastighet finns i en förbättrad trafiksäkerhet och åtgärden skulle därmed kunna bidra till Nollvisionen."
Trafikanalys har i vanlig ordning gjort en gedigen utredning. Resultaten i Rapport 2017:16 är mycket tydliga:
- Sänkningen från 50 km/tim väntas förebygga olyckor till ett monetärt värde av 0,7 Miljard kr per år (Tabell 10.10).
- Detta till priset av försämrad framkomlighet för 6,1 Miljard kr per år (tabell 10.7).
Detta betyder att AB Sverige kommer att spendera närmare 9 kr för att få tillbaks 1 kr! Detta sedan även andra (mindre) nyttoeffekter inkluderats, däribland måttligt minskade avgaser. Den samlade förlusten blir över 5 Miljarder kr! Per år!
Nuon-skandalen kostade AB Sverige en engångskostnad på runt 40 Miljarder kr. Det betyder att det tar runt 8 år för sänkt bashastighet i tätort för att passera Nuonskandalen i kostnader. En skillnad är att de ackumulerade kostnaderna för sänkt bashastighet aldrig kommer stanna, utan fortsätter växa år efter år. 2 x Nuon efter 16 år. 3 x Nuon efter 24 år. Osv.
Trafikanalys ger i sitt pressmeddelande en intressant motivering till varför de förordar den sanslöst olönsamma reformen: "Att välja 40 km/h som bashastighet, istället för 30 km/h, minskar de restidsförluster som en sänkning till 30 km/h sannolikt skulle betyda." Sänkning till 40 km/tim ger alltså 5 miljarder per år i förlust, men sänkning till 30 km/tim hade skapat ännu större förlust.
Med den märkliga logiken kan man rättfärdiga att sänka till 5 km/tim, eftersom det skapar mindre förlust än att totalförbjuda all motorfordonstrafik och definitivt förpassa Sveriges tätorter tillbaks till 1700-talet.
Sverige kan bättre. Mycket bättre!
AB Sverige kan och bör använda sina resurser avsevärt bättre, än att förstöra pengar likt partiledaren G Schyman som eldade med sedlar.
Exempelvis kan vi investera i ett antal åtgärder som förbättrar både trafiksäkerhet och framkomlighet samtidigt, istället för att som med sänkt bashastighet i tätort faktiskt försämra uppfyllelsen av Transportpolitikens övergripande mål: "att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet."
Till årets upplaga av Veisikringskonferansen i Oslo var jag inbjuden att föreläsa om trafikmiljö och säkerhet. I föredraget lyfte jag fram fakta från bl.a. just myndigheten Trafikanalys, se sid 6 i mitt bildspel. Dessa fakta visar att dödsrisken är avsevärt högre på länsvägar på landsbygd än i tätorter och på större vägar mellan dem. Högst dödlighet råder på sämre landsvägar med 50-60-70 km/tim hastighetsgräns. Vanligaste typen av dödlig olycka i svensk vägtrafik är singelolycka. Vid 98 % av dessa var vägslänten ned från vägkanten brantare än 1:4. Det sker 5 gånger fler dödliga singelolyckor i ytterkurvor än i innerkurvor. Denna typ av detaljerad fakta ger vägledning till kloka åtgärder.
En av mina käpphästar är att om folk i "hela landet" verkligen ska få rimlig trafiksäkerhet, då krävs ökade satsningar på låg- och medeltrafikerade länsvägar.
Tre åtgärder med typiskt hög lönsamhet är:
- Bygg bort trafikfarlig feldosering i horisontalkurvor, samtidigt som vägen får ordinarie underhållsbeläggning.
- Bredda körfält och vägrenar, i synnerhet i kurvor.
- Mer och vässat vägunderhåll.
Ett annat exempel på klokare åtgärd, men nu på fordonssidan, är att öka största tillåtna längd på lastbilsekipage till 34 m. Det ökar konkurrenskraften hos svenskt näringsliv, minskar transportarbetets miljöbelastning (mäts per m3/km) samt ger bättre trafiksäkerhet genom minskat antal lastbilsfronter att riskera sladda in i. Kostnaderna för att anpassa de större vägarna till 34 m är minimala. Längre lastbilar bedöms av Trafikverket ge 11 kr tillbaka per satsad krona.
Johan Granlund
