Syftet med taxonomin är att definiera vilka ekonomiska aktiviteter, utifrån NACE-koder (EUs motsvarighet till SNI - svensk näringsgrensindelning) inom vissa specifika branscher som betraktas som hållbara. Taxonomin är alltså ett verktyg för att definiera om ett företags ekonomiska aktivitet ligger linje med Parisavtalet och målet att den globala temperaturökningen ska hållas långt under 2 grader och vi ska jobba för att den ska stanna vid 1,5 grader.
Syftet är alltså att hjälpa investerare och andra intressenter att identifiera och jämföra hållbara investeringar enligt ett transparent klassificeringssystem, vilket inte har funnits hittills, och för att definiera vilka ekonomiska aktiviteter som bidrar till uppfyllande av Parisavtalet.
Taxonomin utgår från en binär ansats vilket innebär att en ekonomisk aktivitet antingen är miljömässigt hållbar eller inte.
Hur fungerar taxonomin?
Taxonomin ska visa vilka ekonomiska verksamheter som ligger i linje med Parisavtalet. För att en ekonomisk verksamhet, exempelvis produktion av el från sol- eller vindkraft, ska klassas som hållbar enligt taxonomin ska den måste den ge ett väsentligt bidrag till ett av de definierade målen i taxonomin som är:
- Begränsning av klimatförändringar
- Anpassning till klimatförändringar
- Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
- Övergång till cirkulär ekonomi
- Förebyggande och begränsning av föroreningar
- Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
I dagsläget finns tekniska kriterier för Begränsning av klimatförändringar respektive Anpassning till klimatförändringar.
Dessutom får verksamheten inte ha negativ påverkan på övriga mål, den så kallade Do No Significant Harm-principen, DNSH. Den ska även uppfylla vissa minimumkrav inom hållbarhet, så kallade Minimum safeguards genom exempelvis, UN Guiding Principles on Business and Human Rights (pdf).
Vilka omfattas av taxonomin?
De aktörer som i dag omfattas av taxonomin är:
- Företag som omfattas EU-direktivet för icke-finansiell rapportering (hållbarhetsredovisning), NFRD.
- Finansmarknadsaktörer som erbjuder finansiella produkter inom EU, såsom banker, kapitalförvaltare, pensionsfonder med flera.
De sektorer som omfattas av taxonomin i dagsläget är:
- Skogsnäring
- Tillverkning
- Energi
- Vatten, avlopp, avfall och sanering
- Transport
- Bygg- och fastighet
- Information och kommunikation
- Vetenskap och teknik
För varje övergripande sektor finns även sub-sektorer, varav ett exempel inom sektorn Energi är Elektricitet genererad från vindkraft.
När, och vad ska rapporteras?
Omfattas er verksamhet av att ni rapportera enligt EU-direktivet för icke-finansiell rapportering/ hållbarhetsredovisning, NFRD, blir ni nu även bundna att rapportera enligt EUs taxonomi från och med verksamhetsåret 2021.
Rapporteringen utgörs bland annat av företagets andel av omsättning, capex och opex, som är förenlig med taxonomins delegerade rättsakt om klimat, med tillhörande bilagor.
När kommer resten av de tekniska kriterierna?
Under juni 2022 ska det lämnas förslag till tekniska kriterier för övriga mål, och från och med den 1 januari 2023 ska dessa börja tillämpas och rapporteras.
Kriteriernas utveckling på längre sikt
Den delegerade rättsakten gällande taxonomin är ett levande dokument som kommer ändras som så mycket annat i takt med att utveckling, innovation och tekniska framsteg görs. Kriterierna kommer alltså att omprövas med jämna mellanrum. Det betyder att tillämpningsområdet efterhand kan komma att utvidgas och omfatta nya sektorer och verksamheter.
Vad behöver ni agera på just nu
Det är hög tid att börja kartlägga och analysera huruvida verksamheten påverkas av taxonomins regelverk och implementering genom att ställa er frågor som:
- Omfattas vår verksamhet av taxonomin?
- Om ja, vilken typ av ekonomisk aktivitet utifrån taxonomin är det vi bedriver?
- Vilka är kriterierna för den ekonomiska aktivitet som bedriver?
- Vad förväntas av oss?
- Vad behöver vi mäta?
- Vad specifikt ska vår verksamhet rapportera under 2022 för verksamhetsåret 2021?
