Ses vi på Transportforum 2025?

Slakthusområdet ska förvandlas från industriområde till en stadsdel med bostäder, arbetsplatser, skolor och nöjeslokaler. En utmaning är närheten till arenaområdet som kan ha 45 000 samtida besökare som ska kunna ta sig till och från evenemang.

Hur påverkar det stora antalet besökare till arenorna utformningen av angränsande kvarter och gatunät utan att ytorna upplevs ödsliga andra tider? För att få en uppfattning om vilka ytor som krävs och vilka permanenta och tillfälliga åtgärder som behövs genomfördes gångflödessimuleringar för området. 

Precis som övrig kollektivtrafik behöver pendelbåtstrafiken uppnå både effektivitet och attraktivitet både på samhälls- och individnivå. Om potentialen realiseras bedöms pendelbåtstrafiken kunna bidra till ökat kollektivt resande och att uppsatta mål inom transporter och klimat nås.

En metod för att utvärdera potentialen för olika bryggor arbetades fram av WSP och Nacka kommun. Ett antal olika utvärderingsparametrar baserat på kunskaper från litteratur samt regionala riktlinjer togs fram. Utvärderingsparametrarna svarade även till de kommunala och regionala målsättningarna och strategiska inriktningarna. 

Intresset för båtpendling i Nacka ökar både ur ett resenärsperspektiv och som en avlastningseffekt från befintligt vägnät. Som underlag för kommunens översiktsplan undersökte WSP potentialen för kollektivtrafik på vatten med utblick mot år 2050 i Nacka. 

Utredningen genomfördes i tre steg: omvärldsanalys, potentialutredning och genomförandeplan. Resultaten från litteraturstudier och intervjuer visar på flera fördelar med pendelbåtar, som nya färdvägar och kombinationsresor (båt/cykel), men också utmaningar i implementeringen, bland annat kunskapsluckor och brist på standardiserade processer. En diskrepans mellan prognosmodellerna och det faktiska antalet resenärer, den så kallade båtfaktorn, försvårar dessutom bedömningen av efterfrågan.

Potentialstudien kombinerade insikter från omvärldsanalysen med en analys av Nackas förutsättningar och framtidsplaner. Totalt identifierades nio potentiella linjesträckningar med pendelbåtar, varav flera anses lovande. Genom att redan nu inkludera pendelbåtstrafik i planeringsdokument har kommunen tagit ett viktigt steg mot en framtida utbyggnad. För att lyckas krävs dock fortsatt dialog med trafikoperatörer och angränsande kommuner samt ett långsiktigt och samordnat arbete.

Barriäreffekter studeras ofta i samband med stora infrastrukturelement, exempelvis motorvägar, där nätverksanalyser tydligt visar effekter på mobilitet och tillgänglighet. Däremot har barriäreffekter i stadsmiljö – där barriärerna ofta är mindre i omfattning men potentiellt påverkar fler människor - inte undersökts i samma utsträckning. Detta examensarbete belyser dessa typer av barriärer samt deras upplevda effekter.  

Genom en fallstudie på tre gator i centrala Göteborg, med liknande och relativt höga motortrafikflöden, undersöktes upplevelsen av barriäreffekter. Studien undersökte även hur olika faktorer kopplat till gaturummets utformning och demografi kan påverka dessa upplevda barriäreffekter.

Ersättningsbussar används ofta för att hantera driftstörningar i spårtrafik. Idealt sett används ersättningsbussar för att minimera antalet resenärer som påverkas av störningen, både vid tunnelbanestationer och busshållplatser, ur ett kundnöjdhetsperspektiv, samt för att minska ersättningskostnader och utsläpp från taxibilar. 

Ett ramverk för analys av rumslig data (bl.a. linjenät, GTFS tidtabeller, störningsinfo) utvecklades för att identifiera utsatta delar av Stockholms tunnelbanenätverk som kräver mer än ersättningströskeln på 20 minuter för att resa från samma start- och målpunkt med alternativa färdmedel. 

Data från biljettvalideringar används sedan för att jämföra busspassagerare, tunnelbanepassagerare med respektive fordonskapaciteter för scenarioanalys och planering av akut ersättningstrafik.

Stadsmiljöförvaltningen uppdrog WSP att genomföra en omvärldsstudie av (goda) exempel bland europeiska städer som genomfört åtgärder för bilfria centrumområden de senaste åren. Syftet med uppdraget var att genomföra en omvärldsstudie av andra städers arbete med bilfria centrumområden och identifiera viktiga aspekter, effekter och framgångsfaktorer därom – både gällande åtgärder och själva processen.

På uppdrag av myndigheten Trafikanalys har WSP undersökt skillnaden mellan vanligt förekommande så kallade objektiva tillgänglighetsmått och upplevd/subjektiv tillgänglighet, dels genom en litteratursammanställning, dels genom en empirisk fallstudie. 

Studien visar att det finns skillnader i upplevd tillgänglighet mellan individer och mellan geografiska områden. Studien visade också på skillnader mellan upplevd och beräknad tillgänglighet på både individ- och områdesnivå och att dessa delvis beror av socio-ekonomiska faktorer.

En förbättrad förståelse av tillgänglighet fordrar att mått för upplevd och beräknad tillgänglighet kombineras eller befruktar varandra. Med nuvarande kunskapsläge, metoder och datatillgång bör man inte förlita sig på endast en av storheterna.

Studien finns att läsa i sin helhet på Trafikanalys hemsida: Tillgänglighet – teori och praktik

Pandemin har lämnat långvariga spår i svenskarnas resvanor – med ökat distansarbete och kollektivtrafikens svårigheter att återhämta sig som tydligaste trender. När vi just hade vant oss vid tanken att det nya normala är här för att stanna kom kriget i Ukraina. Hur har medföljande inflation och kostnadsökningar påverkat resandet och omställningen till ett hållbart trafiksystem? Har levnadskostnadskrisen förstärkt pandemitrenderna eller snarare motverkat de? Hjälper en ny priskänslighet kollektivtrafiken på fötter igen, förstärks cykeltrenden eller är det ändå (el)bilen som gynnas?

För fjärde gången har WSP studerat rese- och pendlingsvanor i landets storstadsregioner med samma metod. Presentationen kombinerar resultaten av WSPs mobilitetsstudie 2024 med en reflektion om framtidsspaningar.