I Linköping har kommunen gjort en storsatsning på sin krisberedskap för att vara bättre förberedda vid exempelvis ett omfattande strömavbrott, naturkatastrofer eller i värsta fall krig. Bland annat har kommunen upprättat så kallade trygghetspunkter som ska ge människor rätt stöd vid samhällskriser. Det kan vara allt från att informera om vad som har hänt till att erbjuda värme och en bit mat till att den som inte kan använda sin bostad kan sova över där.
Skolor och idrottshallar fungerar ofta som trygghetspunkter. Fördelarna är att de är byggda för att rymma många människor samt att det finns bra faciliteter som toaletter, duschar och storkök. Men för att det ska fungera, måste dessa byggnader ha garanterad tillgång till exempelvis el, värme och vatten även när det är störningar i den typen av försörjning.
Därför fick WSP i uppdrag att utreda vilka tekniska åtgärder som krävs för att säkerställa en fungerande drift av dessa byggnader även vid krissituationer. Uppdraget innefattade bland annat undersökningar om möjligheter att borra nya brunnar för dricksvatten, hur storköksdriften kan eskaleras för att tillhandahålla mat till 10 gånger fler personer och hur befintliga systemen kan säkerställa värmen i byggnaden om inte fjärrvärmenätet fungerar. Det ingick även att genomföra en brandinventering.
- Det viktigaste med en trygghetspunkt är att den är en säker plats ur alla perspektiv. Skolor är ofta byggda med utgångspunkten att de som befinner sig där är vakna hela tiden och har relativt god känsla för lokalen. Det påverkar hur utrymningsvägarna ser ut jämfört med till exempel ett hotell där människor också ska sova, säger Jan Ottosson, brandexpert på WSP.
Vid brandinventeringen har WSP undersökt om byggnaderna behöver åtgärdas för att människor, tillfälligt, ska kunna sova där. Det handlar både om övergripande åtgärder som att säkerställa att alla utrymningsvägar är fria och mer specifika åtgärder som att de rum där människor förväntas sova går att överblicka och inte innehåller för mycket bråte.
- Ur brandsynpunkt är det till exempel inte bra att sova i en träslöjdssal, där det ofta är trångt och mycket brandfarligt material. En gympasal är bättre och det behöver en trygghetssamordnare ha koll på. Så att inte människor som redan befinner sig i en utsatt situation riskerar att utsättas för ytterligare kriser, säger Rebecka Lind, brandexpert på WSP.
- I framtiden behöver de skolor och idrottshallar som också ska användas som trygghetspunkter projekteras och byggas med förutsättningen att lokalerna ska vara möjliga att använda även vid en kris. När det är med som en förutsättning från början behöver fastighetsägaren inte lägga lika mycket resurser på att göra om utan kan i stället fokusera på organisationsförberedelserna och arbetsstrukturerna, säger Rebecka.
Pandemi, invasionskrig och terrorattacker. Skogsbränder, översvämningar och snökanoner. Vattenbrist, it-störningar, strömavbrott och utsläpp av hälsofarliga kemikalier… De senaste årens händelser i Sverige och omvärlden har satt fingret på vikten av en god krisberedskap och insikten i att människor behöver stöd och information oavsett krisens storlek eller omfattning. Kommunala trygghetspunkter kan vara ett sätt att skapa lite lugn i en osäker omvärld.
