Ett exempel på en styrmedelskombination som bygger på positiv samverkan är Norges styrmedelssystem för kväveoxider (NOx). Sedan 2008 har en kombination av skatt och kvantitativa regleringar framgångsrikt minskat kväveoxidutsläppen genom att sprida NOx-reducerande tekniker i ekonomin. Denna styrmedelskombination bygger på en positiv samverkan genom gemensamma utsläppsmål där utsläpparna betalar enbart om de misslyckas med att nå vissa kvantitativa mål. Skatten fungerar som ett hot om utsläpparna inte når målen, vilket leder till att utsläpparna samarbetar och arbetar mot gemensamma mål. Detta har lett till att reningstekniker sprids till utsläppare som tidigare haft svårt att finansiera investeringarna i reningsteknik.

Analysen visar att styrmedelskombinationer som skapar incitament som bygger på positiv samverkan mellan utsläpparna ser ut att vara outnyttjad potential i miljöpolitiken.  Denna modell kan ställas i kontrast till dem styrmedel som idag finns i miljöpolitiken som mer bygger på en negativ samverkan där utsläpparna konkurrerar med varandra om exempelvis utsläppsrätter eller utsläppsminskningar.

I kontrast till detta står den svenska kväveoxidavgiften som trots att den infördes redan 1992 inte nämnvärt har minskat de totala NOx-utsläppen i Sverige. Detta styrmedel bygger på att utsläpparna konkurrerar om NOx-reducerande reningstekniker och kan ses som ett exempel på traditionella styrmedel som bygger på en negativ samverkan.

Med tanke på att små och medelstora företag anses vara viktiga för framtiden och är ofta mer spridda på landsbygden kan styrmedelskombinationen vara viktigt för att uppnå långsiktiga samhällsmål. 

Författare:

• Ficre Zehaie
• Sirje Pädam
• Klara Paulsson
• Charlotte Mani
• Jessica Lidberg