Möt WSP på Transportforum 2026!

Transportforum 2026 sätter strålkastarljuset på hur ett alltmer automatiserat och elektrifierat transportsystem påverkar samhället – från individ till infrastruktur.

WSP är stolta över att bidra med 11 inspirerande föreläsare som lyfter aktuella, viktiga och engagerande ämnen.

Besök oss gärna i monter 2 – vi ser fram emot att träffa er!

WSP:s mobilitetsstudie 2025

I vår monter presenterar vi vår senaste mobilitetsstudie, som bygger på forskningsresultat samt nationell och regional statistik. 2025 har vi djupdykt i de senaste årens utveckling av elektrifiering och kollektivtrafikresande och särskilt undersökt hur dessa fenomen samverkar för att motverka eller gynna ett rättvist transportsystem.

Bussprioritering i praktiken – konsekvenser vid omvandling av befintliga körfält till busskörfält

Onsdag 14 jan 11:50-12:10

Annie Lindfors Ljuhs

För att öka kollektivtrafikens andel av resandet räcker det ofta inte med åtgärder som gör kollektivtrafiken mer attraktiv; biltrafikens attraktivitet behöver samtidigt begränsas. Ett sådant verktyg är att omvandla befintliga körfält till busskörfält. Att detta gynnar kollektivtrafiken och begränsar biltrafiken är i sig intuitivt, men effekterna på biltrafiken är osäkra. Denna osäkerhet kan utgöra ett hinder ur ett beslutsfattandeperspektiv då liknande åtgärder ofta antas ha stora negativa konsekvenser för biltrafiken. Mot denna bakgrund gjordes en litteratur- och intervjustudie kring biltrafikens konsekvenser där befintliga körfält görs om till busskörfält. Utredningen syftar till att belysa effekter på exempelvis framkomlighet, köbildning och trängsel.

Rangordning av kritiska länkar i vägnätet – en metodik baserad på restidsskillnader beräknade i Sampers

Onsdag 14 jan 11:50-12:10

David Leffler

En central del i transportplanering är att kunna identifiera de länkar i vägnätet som har störst påverkan på systemets prestanda och tillgänglighet. Sedan 2005 har WSP utvecklat och implementerat en metodik för att kvantifiera och rangordna länkars betydelse utifrån den totala restidsskillnad som uppstår i systemet med en simulerad blockering av respektive länk, med utgångspunkt i modellberäkningar med hjälp av den nationella trafikprognosmodellen Sampers.

Revolution eller evolution för minskat biltrafik i innerstäder? En jämförande omvärldsanalys av fem mellanstora europeiska städer

Onsdag 14 jan 12:10-12:30

Lasse Brand

Många städer runtom Europa har under de senaste åren vidtagit åtgärder för att minska biltrafiken i sina innerstäder. För att fördjupa förståelsen har Uppsala kommun gett WSP i uppdrag att genomföra en omvärldsanalys av städer med liknande befolkningsmängd som Uppsala tätort. Syftet med uppdraget var att identifiera viktiga lärdomar, effekter och framgångsfaktorer – både gällande åtgärder och själva processen.

Utvecklingen av kollektivtrafiken i Västerås stad

Onsdag 14 jan 13:50-14:10

Andreas Skoog

Västerås växer, vilket innebär att transportbehovet ökar över tid. För att skapa ett mer hållbart transportsystem i staden strävar Västerås stad efter att skapa förutsättningar för ett ökat resande med kollektivtrafiken under 2025. För att nå detta mål har kommunen genomfört ett flertal utredningar avseende kollektivtrafikutveckling, och nu pågår ett fördjupat arbet kring hur kollektivtrafiken kan utvecklas. Detta genomförs i ett flertal delutredningar inom bland annat ringlinje, Shuttlebus, förlängning av befintliga linjer och att utreda kollektivtrafikens framkomlighet. Som en grund i detta arbete har WSP kartlagt kollektivtrafikens framkomlighet i Västerås stad, dels för att skapa en bas som andra utrednignar bygger vidare på, dels för att kartlägga hela systemet och identifiera problempunkter där åtgärder föreslås.

Säkra skolvägar som en approach för fritidsresor? En studie av överföringspotentialen

Onsdag 14 jan 15:20-15:35

David Lindelöw och Tova Stenvi

Resor till fritidsaktiviteter utgör en stor del av barns och ungdomars vardagliga mobilitet. Dessa resor är relativt diversifierade i tid och rum relativt resor till exempelvis arbete, skola och utbildning. Till följd av varierande typer av trafikmiljöer och dygnsförhållanden torde resor till fritidsaktiviteter utgöra en trafiksäkerhetsutmaning. Resor till skolan har i betydligt större utsträckning hanterats som en trafiksäkerhetsfråga – med särskilda insatser och åtgärder för att öka dessa resor till fots och per cykel och att göra dem säkrare. Det finns också en upparbetad kunskap om karaktäristika och magnituden av trafiksäkerhet vid skolresor (Chillón et al., 2011). Det är dock vanskligt att anta att denna kunskap automatiskt kan överföras till arbetet med barns och ungdomars övriga resor, men det torde icke desto mindre finnas lärdomar att dra. Syftet är att undersöka om etablerade metoder för att öka trafiksäkerheten vid och till skolor (konceptet "säkra skolvägar") även kan tillämpas på vardagliga fritidsresor för barn och unga.

Tågförseningarnas påverkan på samhället

Torsdag 15 jan 10:30-10:50

Alice Ingå

Tågförseningar har under senare år blivit ett alltmer uppmärksammat problem i Sverige, med betydande konsekvenser för både resenärer och samhället i stort. I ett uppdrag åt Svensk Kollektivtrafik har WSP kvantifierat effekterna av tågförseningar och inställda avgångar i Sverige under 2024, med fokus på resandebeteende, tillgänglighet och samhällsekonomisk kostnad.

Kartläggning och analys av en kommuns resebehov på väg mot en utsläppsfri fordonsflotta

Torsdag 15 jan 12:30-12:50

Elodie Papin

Många kommuner står idag inför utmaningar för att minska klimatpåverkan från sin verksamhet, inte minst gällande transporter och fordon. Detta har blivit än mer aktuellt med tanke på kraven i det europeiska direktivet Clean Vehicles Directive, där minst 38,5 % av alla offentligt upphandlade fordon under en referensperiod måste vara så kallade rena bilar. Detta har tvingat kommunerna att se över sin fordonsflotta och göra en plan för hur en övergång till elbilar eller andra hållbara färdmedel kan ske, något som WSP har stöttat flera kommuner med. Ett sådant uppdrag genomfördes tillsammans med en förvaltning inom Göteborgs stad där vi analyserade resebehovet och tog fram förslag på lösningar som var kostnadseffektiva, miljömässigt hållbara och administrativt hanterbara. I presentationen delar vi resultaten och de viktigaste lärdomarna, insikter som kan inspirera och vägleda andra i arbetet mot en resurseffektiv och utsläppsfri fordonsflotta.

Estimering av cykelflöden med crowdsourcad data från fitness-app och maskinlärningsmetodik

Torsdag 15 jan 12:30-12:50

Lars Drageryd

Kan crowdsourcad data från fitnessappar vara en indatakälla för estimering av cykellänkflöden på alla gator? I detta exemansarbete har en modell tagits fram för att estimera cykellänkflöden på samtliga gator i Lund med stöd av data från fitnessappen Strava och statistiska prediktionsmodeller som utöver Strava-data också tar hänsyn till fasta mätpunkter och annan geografisk data. Grundmetoden har tidigare prövats med framgång bland annat av Roy et al., 2019; Nelson et al., 2021. Data från träningsappar har styrkan att datainsamlingen sker kontinuerligt vilket skapar stora, om än snedvridna, urval med hög upplösning. Eftersom appdatan är snedvriden mot en viss typ av användare måste den kombineras med andra datakällor för att kunna skatta cykelflöden på samtliga länkar på ett rättvist sätt.