WSP:s mobilitetsstudie 2025

Årets mobilitetsstudie från WSP visar att elektrifieringstakten fortsätter att minska. Andelen elbilar bland nyregistrerade personbilar har sjunkit från 38 procent 2023 till 34 procent under perioden januari 2024-september 2025. Samtidigt får elbilen stora ekonomiska förmåner och körs både oftare och längre än fossilbilar. Parallellt är mer än hälften av Sveriges befolkning beroende av kollektivtrafiken – där priserna har ökat med över 20 procent sedan 2019, i många regioner snabbare än inflationen.

Sverige | den 15 december 2025

Studien bygger på forskningsresultat samt nationell och regional statistik, där vi djupdykt i de senaste årens utveckling av elektrifiering och kollektivtrafikresande. Vi har särskilt undersökt hur dessa fenomen samverkar för att motverka eller gynna ett rättvist transportsystem.

Ladda ner WSP:s mobilitetsstudie 2025

Studien i korthet

Elektrifieringstakten har minskat och skrotningspremien har haft begränsad effekt. Andelen elbilar bland nyregistrerade personbilar har sjunkit från 38 procent under 2023 till 34 procent under perioden januari 2024-september 2025.
Elbilsägare bidrar till minskade koldioxidutsläpp, men de tenderar samtidigt att göra fler resor och köra längre sträckor än fossilbilister, vilket kan förstärka problemen med trängsel.

* Green, C., & Østli, V. (2025). The effect of battery-electric vehicle ownership on transport demand and substitution between modes. Transportation Research Part A: Policy and Practice.

Sedan 2019 har biljettpriserna i kollektivtrafiken ökat kraftigt. I sju av tio regioner har prisökningarna varit högre än inflationen. Totalt har priserna stigit med i genomsnitt 21 procent för enkelbiljetter och 26 procent för månadsbiljetter.
Kollektivtrafikens resande har fortfarande inte riktigt hämtat sig efter pandemin – endast i Jönköping och Östergötland är resandet med kollektivtrafiken högre idag jämfört med innan pandemin.
Styrmedel och ekonomiska incitament fördelas ojämnt mellan elbilar och kollektivtrafik vilket missgynnar kollektivtrafikresenärerna men gynnar gruppen som har elbilen som en löneförmån, en s.k. förmånsbil.
Ett alltför ensidigt fokus på elbilen riskerar att exkludera stora grupper, medan förbättrade möjligheter för gång, cykel och kollektivtrafik skulle bidra till en mer rättvis och hållbar mobilitet.

WSP:s mobilitetsstudie visar att de största vinnarna av de senaste årens resandeutveckling är bilburna höginkomsttagare i storstadsregionerna.

David Lindelöw Doktor i trafikplanering, WSP

David Lindelöw Doktor i trafikplanering, WSP

Nyckelinsikter från mobilitetsstudien

Elektrifieringen – minskad takt även i år

I förra årets mobilitetsstudie konstaterades att elektrifieringstakten inom transportsektorn hade avtagit. Årets rapport visar att denna utveckling fortsätter. Under 2024 och fram till september 2025 uppgår andelen elbilar bland nyregistrerade personbilar till 34 procent, att jämföra med 38 procent under 2023.

För att öka takten i omställningen lanserade regeringen 2024 en skrotningspremie. Den innebär att den som skrotar en bil med förbränningsmotor i samband med köp eller leasing av en elbil får en ekonomisk ersättning. Effekten har dock varit begränsad. Intresset bland bilköparna har varit svalt – endast omkring 3 000 personer har utnyttjat möjligheten och mindre än 20 procent av de avsatta medlen för satsningen har kommit till användning.

Enkätundersökningar visar att priset är det främsta hindret för att köpa elbil. Drygt 60 procent uppger att kostnaden är för hög; skrotningspremien är inte tillräcklig för hushåll med lägre inkomster.

Andel som uppger att de väljer att inte köpa elbil för att det är för dyrt:

60%

Kollektivtrafik – minskat resande och höjda priser

Kollektivtrafiken har fortsatt stora utmaningar efter pandemin. Resandet i hela landet är 11 procent lägre än 2019, samtidigt som biljettpriserna har ökat med 21 procent för enkelbiljetter och 26 procent för månadsbiljetter. Stockholm, Jönköping och Uppsala har de högsta biljettpriserna, medan Halland och Gotland ligger lägst.

Så mycket dyrare har en enkelbiljett blivit under de senaste sex åren:

21%

Trots att utbudet i många regioner har hållits intakt eller till och med utökats, har kostnaderna för drift ökat, vilket är en bidragande orsak till de höjda biljettpriserna. Höjda priser slår hårdast mot grupper som saknar bil eller andra resealternativ. Unga, äldre, kvinnor och personer med lägre inkomster är överrepresenterade bland de som är beroende av kollektivtrafiken.

Distansarbete har dessutom förändrat resmönstren och är nu betydligt vanligare i storstäder än på landsbygden, vilket gör att behovet av dagliga pendlingsresor minskar i storstadsregionerna och periodbiljetter blir mindre attraktiva. Det saknas i flera regioner flexibla biljettalternativ för de som reser bara några dagar i veckan.

Ekonomiska styrmedel påverkar grupper olika

Rapporten visar att förmåner för elbil är betydande och i stor utsträckning kommer höginkomsttagare till del. Personer som får elbil som löneförmån, så kallad förmånsbil, kan ta del av subventioner på upp till 114 000 kronor per år. Dessa förmåner inkluderar sänkt förmånsskatt, skattefri parkering, gratis laddning på arbetsplatsen, skattereduktion för laddstation hemma och reseavdrag.

Som kontrast beskattas kollektivtrafikkort som löneförmån fullt ut, vilket innebär att mottagaren betalar förmånsskatt då man får ett busskort av arbetsgivaren. För de som köper busskortet privat möts man av höjda biljettpriser, med över 20 procent.

Vägen mot ett rättvist transportsystem

Slutsatsen av årets mobilitetsstudie är att en snabb elektrifiering av vägtrafiken är en viktig del i arbetet med att minska utsläppen från transportsektorn. Samtidigt är det avgörande att framtidens transportsystem utformas så att alla grupper ges möjlighet att nå det man vill och behöver i vardagen.

För att nå ett mer rättvist och hållbart transportsystem behöver styrmedel utformas så att de gynnar fler – inte bara dem som har råd med elbil. Åtgärder som lyfts fram i rapporten är mer rättvist utformade ekonomiska incitament samt satsningar på gång-, cykel- och kollektivtrafik.

Kontakt

Frida Aspnäs, avdelningschef Transportsystem – [email protected]
David Lindelöw, doktor i trafikplanering – [email protected]
Lars Drageryd, gruppchef Trafikprognos och dataanalys – [email protected]