Som en del av EU:s omfattande ”Tech Sovereignty Package” presenterade kommissionen i början av juni sin plan för hur unionens moln- och AI-industri ska utvecklas genom den så kallade CADA, Cloud and AI Development Act. Budskapet var tydligt: EU ska stärka sin digitala suveränitet och samtidigt möta den växande bristen på datacenterkapacitet. Hur ska det gå till? Genom att kapaciteten tredubblas inom fem till sju år och med förenklade villkor för nya etableringar.
En marknad formad av investeringar och begränsningar
Bakom EU:s ambitioner ligger en marknad där efterfrågan växer snabbare än kapaciteten hinner byggas ut. European Data Centre Association uppskattar att omkring 100 miljarder euro kommer att investeras i europeiska datacenter fram till 2030, samtidigt som effektbehovet väntas öka med omkring 15 procent per år. Parallellt har data gått från att vara en teknisk fråga till att bli en strategisk resurs, vilket ökar betydelsen av att lagra och bearbeta information inom Europa. Därmed blir valet av plats allt mer strategiskt: det handlar inte längre bara om att säkra kapacitet, utan också om att minska regulatorisk risk, kontrollera långsiktiga driftkostnader och bygga tillgångar som är hållbara och attraktiva över tid.
– Den europeiska datacentermarknaden är inte bara stor, den är strategisk. Investeringarna kommer att vara betydande under lång tid framöver, säger Manuel Perez Sierra, Managing Director för WSP i Spanien och Portugal.
När kärnmarknaderna når sina gränser
De etablerade FLAP-D-marknaderna – Frankfurt, London, Amsterdam, Paris och Dublin – är fortfarande centrala för Europas digitala infrastruktur. Men de är inte längre självklara mottagare av all ny kapacitet. På dessa marknader är vakansgraden låg och en stor del av utvecklingspipen redan uppbokad. Det innebär att tillgänglig kapacitet inte bara är begränsad, utan i praktiken ofta säkrad innan den når marknaden.
När tillgången till elansluten mark blir knappare ökar både kostnaderna och risken i projekten. För investerare innebär det längre tid till marknad, större exponering mot tillstånds- och nätprocesser och svårare kalkyler för långsiktig avkastning. Därför blir nya marknader inte bara alternativ, utan en del av riskhanteringen.
En ny geografisk logik för tillväxt
Den nya kartan växer inte fram slumpmässigt. I en europeisk marknadsbedömning delar Manuel Perez Sierra in tillväxten i två nivåer. I den första placerar han Tyskland, Frankrike, Spanien, Portugal och Italien – marknader där han förväntar sig de största investeringarna de kommande åren. I den andra placerar han bland annat Polen, Nederländerna, Danmark och Schweiz, där investeringarna bedöms bli mer medelstora.
Gemensamt för de mest expansiva marknaderna är att de erbjuder någon kombination av större markresurser, strategiska elnätskopplingar, växande efterfrågan och möjligheter att etablera större campus eller regionbaserade lösningar. För investerare innebär det en annan projektlogik än i de traditionella hubbarna.
– Fokus flyttas från att enbart säkra närhet till befintlig digital infrastruktur till att hitta platser där energi, mark, tillstånd och långsiktig driftsäkerhet kan samverka, säger Manuel Perez Sierra.
Södra Europa växer fram som tillväxtmotor
I det här skiftet tar södra Europa en mer central roll.
Spanien har till exempel byggt upp en av Europas starkaste positioner inom förnybar elproduktion, där utbyggnaden av sol- och vindkraft fortsätter och tillgången till skalbar energi med lägre klimatavtryck blir en allt viktigare konkurrensfaktor. Landet erbjuder också mer industrimark än många traditionella hubbmarknader, har en uttalad ambition att locka hyperscalers genom bland annat förenklade tillståndsprocesser och gynnas av Iberiska halvöns roll som landningspunkt för transkontinentala undervattenskablar mellan Europa, Afrika, Mellanöstern och Latinamerika. Samtidigt utvecklas Italien, med Milano som tydlig tyngdpunkt, till en allt viktigare knutpunkt mellan Centraleuropa och Medelhavsområdet, med tillväxtmöjligheter ofta kopplade till så kallad brownfield-utveckling, alltså mark som redan tidigare använts i industriella sammanhang, internationell uppkoppling, växande regional efterfrågan och anpassning av befintliga industriella eller urbana miljöer.
Norden – en kompletterande styrkeposition
När södra Europa växer genom kombinationen av mark, uppkoppling och nya energimöjligheter, erbjuder också Norden en tydlig investeringslogik: stabil tillgång till el med låg klimatpåverkan, kallare klimatförhållanden och lång erfarenhet av att hantera komplex infrastruktur. Det gör regionen fortsatt relevant för stora, energikrävande anläggningar, inte minst inom AI och högpresterande beräkning. Samtidigt bidrar utvecklingen till en strukturell förskjutning i Europas datacentergeografi mot mer energianpassade och skalbara lösningar.
– Det här är faktorer som återkommer gång på gång i investerares kalkyler – och som alla finns samlade i de nordiska länderna, säger Matthew Beck, Project Director för Mission Critical på WSP i Norge.
När datacenter blir systemprojekt
I takt med att marknaden rör sig från planering till genomförande förändras också kraven på tekniska rådgivare. Datacenter kan inte längre hanteras som isolerade byggnader. De behöver planeras som systemprojekt, där energitillgång, nätanslutning, byggnadsutformning, kylning, vatten, tillstånd och långsiktig driftsekonomi hänger samman.
– Vi behöver se de här projekten som integrerade system, där tidig samordning av energiförsörjning, byggnadsutformning och infrastruktur kan bidra till att minska genomföranderisker och förbättra den långsiktiga prestandan, säger Eduardo Blanco Castrejon, chef för WSP Property & Buildings i Spanien.
Värdet kommer i högre utsträckning att ligga i förmågan att hantera komplexa system – inte bara i att bygga dem.
– Det kräver bred expertis inom flera tekniska discipliner, liksom förmågan att arbeta integrerat över gränser – både geografiskt och mellan olika kompetensområden. För WSP handlar det om att kombinera bred teknisk kapacitet med global erfarenhet, lokal närvaro och förståelse för de specifika förutsättningarna på varje marknad, avslutar Eduardo Blanco Castrejon.
