Försvarsförmåga byggs inte bara med stärkt militär kapacitet– utan i tillståndsprocesser, energisystem och infrastruktur

Ett robust samhälle är en förutsättning för ett starkare försvar

Samma problematik syns i WSP:s rapport Säkra vardagen, framtagen tillsammans med Novus. Rapporten visar att både kommuner och företag upplever att utvecklingen av samhällsbärande funktioner går för långsamt i förhållande till vad dagens säkerhetsläge kräver. Bland företagen uppger 62 procent att elförsörjningen är den största sårbarheten för den egna verksamheten, och 76 procent anser att utvecklingen inom elförsörjningen går för långsamt.

Rapporten pekar också på behovet av tydligare samverkan mellan offentlig sektor och näringsliv. Trots att många privata företag spelar en central roll för samhällets robusthet uppger 77 procent att deras roll i totalförsvaret fortfarande är otydlig. Samtidigt svarar 65 procent att de inte haft kontakt med kommunen kring beredskapsfrågor under det senaste året.

– Den kanske viktigaste insikten är att robusthet och försörjningsberedskap behöver byggas in i den fysiska infrastrukturen. För försvarsindustrin betyder det att en etablering inte bara handlar om själva fabriken, utan också om de system som gör produktionen möjlig: energi, transporter, vatten, mark, tillstånd och samverkan med det offentliga, säger Daniel Isberg.

Nato ställer nya krav på svensk infrastruktur

De kommande åren väntas stora investeringar i försvarsindustriell produktion, ammunition, vapensystem, militära anläggningar och transportinfrastruktur. Med Sveriges inträde i Nato har perspektivet breddats från nationell försvarsförmåga till förmågan att tillsammans med allierade kunna ta emot, förflytta och försörja militära resurser.

Det ställer i sin tur ökade krav på vägar, järnvägar, hamnar, flygplatser, energiförsörjning och robusta kommunikationssystem. Frågor som tidigare ofta betraktats som civila infrastrukturfrågor får därmed en tydligare strategisk betydelse för totalförsvaret.

Sveriges konkurrenskraft avgörs i genomförandet

För att Sverige ska vara en konkurrenskraftig part i Europas växande försvarsindustri krävs därför mer än politisk vilja och ökade anslag. Det behövs tillgång till mark, energi, transporter och kompetens, men också snabba och förutsägbara tillståndsprocesser. Företag som vill investera behöver kunna gå från beslut till produktion utan att fastna i otydliga processer eller bristande infrastruktur.

– Sverige behöver kunna erbjuda färdig infrastruktur och tydliga spelregler. Det är också viktigt att staten, kommunerna och näringslivet samverkar tidigt för att undanröja hinder. Totalförsvar handlar i praktiken om att offentliga och privata aktörer kan agera tillsammans när det verkligen behövs, säger Daniel Isberg.

WSPs roll i den utvecklingen är att bidra med kunskap om hur strategiska beslut kan omsättas i genomförbara projekt. Genom erfarenhet inom miljöprövning, riskanalys, energi, infrastruktur, samhällsplanering och projektgenomförande kan bolaget stödja aktörer som behöver navigera i komplexa etableringar. Men för Daniel Isberg är huvudfrågan större än enskilda projekt.

– Om Europa ska stärka sin försvarsförmåga räcker det inte att fatta beslut om investeringar. Vi behöver också bygga den samhällsstruktur som gör investeringarna möjliga att genomföra. Det är där mycket av den verkliga försvarsförmågan avgörs, säger han.

Säkra vardagen 2026

WSPs rapport Säkra vardagen – Hur står sig Sveriges el, vatten och transportinfrastruktur i praktiken? Lägesrapport 2026, framtagen tillsammans med Novus, bygger på 293 intervjuer med svenska kommuner och företag. Rapporten visar bland annat att:

• 62 procent av företagen ser elförsörjningen som den största sårbarheten för den egna verksamheten.
• 76 procent av företagen anser att utvecklingen inom elförsörjningen går för långsamt.
• 77 procent av företagen upplever att deras roll i totalförsvaret är otydlig.
• 65 procent har inte haft kontakt med kommunen kring beredskapsfrågor under det senaste året.