– Vi ser tydligt att förutsättningarna har förändrats snabbare än många kommuner hunnit ställa om sitt arbetssätt, säger Filippa Pershagen, gruppchef inom miljökonsekvensbeskrivning och utredning på WSP och med lång erfarenhet av miljörådgivning kopplat till kommunal översiktsplanering.
Det som tidigare kunnat hanteras i senare skeden – eller i separata utredningar – behöver i dag integreras redan på översiktlig nivå. Annars riskerar planer att stoppas, försenas eller bli svåra att genomföra när de möter verkligheten. Utifrån sitt perspektiv och sitt arbete med miljökonsekvensbeskrivning och ekosystemtjänster, ser Filippa Pershagen framför allt tre förändringar som påverkar kommunernas arbete med sina översiktsplaner.
1. Klimatriskerna är fler – och mer komplexa
Översvämningsrisker har funnits med i översiktsplaneringen under lång tid. Det som är nytt är bredden av klimatrelaterade risker som nu behöver hanteras samlat.
– Värmeböljor, värmeöar, ras och skred, ökade skyfallsmängder – allt detta påverkar var och hur vi bör bygga. Och det handlar inte bara om bebyggelse, utan om att säkerställa att samhällsviktig verksamhet fungerar även vid påfrestningar, säger Filippa.
Det räcker inte längre att peka ut riskområden. Kommuner behöver förstå hur olika typer av mark, vegetation och vatten samverkar – och hur dessa värden kan användas strategiskt för att både minska risker och skapa mervärden.
2. Beredskap har blivit ett planeringskrav – inte ett sidospår
Det förändrade geopolitiska läget har gjort beredskap till en central fråga även i den fysiska planeringen. Men beredskap handlar om mer än skyddsrum och trygghet.– Livsmedelsberedskap, dricksvattenförsörjning, tillgänglighet för räddningstjänst och fungerande infrastruktur är minst lika viktiga delar. Här spelar markanvändningen en avgörande roll, säger Filippa.
Ett tydligt exempel är jordbruksmarken. Där kommuner tidigare sett främst ett exploateringstryck, behöver marken i dag också värderas som en strategisk resurs kopplad till livsmedelsberedskap och försörjningsförmåga.
3. Lagstiftning och praxis har skärpts
Samtidigt har kraven blivit tydligare – och hårdare. Länsstyrelser granskar i dag översiktsplaner med större fokus på beredskap, klimatanpassning och hushållning av mark och vatten. Nya domar har också ändrat praxis, särskilt när det gäller att ta jordbruksmark i anspråk.
– Lagstiftningen har i många fall gått snabbare än kommunernas arbetssätt. Det gör att planer som tidigare hade kunnat passera nu riskerar att fällas, om underlagen inte håller, säger Filippa.
”Gör rätt sak på rätt plats” – Filippa Pershagens råd till kommuner
Utifrån de projekt hon arbetar med återkommer Filippa till några avgörande principer för att översiktsplaner ska hålla över tid – och vara genomförbara även i kommande skeden.
Se till att planeringsunderlagen är uppdaterade
Beslut som baseras på gammal kartläggning, till exempel av jordbruksmark eller markens klimatreglerande funktioner, innebär en stor risk. Uppdaterade analyser ger både bättre beslut och starkare argument när intressen ska vägas mot varandra.
Tänk beredskap brett – och koppla den till markanvändningen
Klimatanpassning, livsmedelsberedskap, vattenförsörjning och biologiska värden hänger ihop. När dessa frågor behandlas samlat i översiktsplanen blir det lättare att prioritera och motivera vägval.
Använd ekosystemtjänster som strategiskt verktyg
En kommunövergripande ekosystemtjänstanalys ger ett helhetsperspektiv på vilka värden som finns – och var. Det minskar behovet av ett ”lapptäcke” av separata utredningar i senare skeden och gör planeringen både effektivare och mer robust.
Prioritera tidiga skeden
När viktiga ställningstaganden görs tidigt i processen minskar risken för bakslag senare. Det sparar tid, pengar och politiskt kapital – och ökar chansen att detaljplaner faktiskt vinner laga kraft.
Bygg planer som är realistiska att genomföra
En bra översiktsplan handlar inte bara om visioner. Den måste också ta höjd för teknisk infrastruktur, klimatpåverkan och juridiska krav – annars riskerar den att ge bristfällig vägledning och på så vis försvåra i efterföljande planering.
Översiktsplanen som investering i framtida handlingsfrihet
I grunden handlar förändringarna om samma sak: att skapa handlingsutrymme för framtiden. Kommuner som redan i översiktsplaneringen har en tydlig bild av förutsättningarna kopplat till klimatanpassning, beredskap och lagstiftning står bättre rustade när förutsättningarna fortsätter att förändras.
– Det är billigare att göra rätt från början än att behöva backa senare. Och det ger planer som både håller juridiskt och fungerar i praktiken, sammanfattar Filippa Pershagen.
Nyfiken på mer om hur vi kan säkra vardagen?
Att skapa trygghet i vardagen är en av våra viktigaste uppgifter. För att människor ska kunna leva och arbeta säkert behöver vi bygga robusta lösningar och hållbara miljöer. Vi använder vår globala erfarenhet och expertis för att identifiera risker och förebygga problem innan de uppstår.