”Upp till bevis” – Fem trender som driver hållbarhetsarbetet i bygg- och fastighetssektorn

Hon pekar ut de som hon ser som några av de främsta, rådande trenderna inom hållbart byggande 2026 och framåt:

Cirkularitet får genomslag – från pilotprojekt till standard

Ett tydligt skifte är att återbruk inte längre ses som en experimentell sidolinje, utan allt fler organisationer har byggt in det i sina kärnprocesser. Som exempel beskriver Sara Borgström KROT, ett verktyg utvecklat av WSP som används för att synliggöra klimatvinsterna med återbruk. Med KROT kan snabba och enkla klimatberäkningar göras för renoverings- och ombyggnadsprojekt baserat på uppgifter som finns tillgängliga tidigt i projekten - och på en bråkdel av den tid som en traditionell klimatberäkning kräver.

– Branschen har visat stort intresse för det här konceptet och verktyget används redan brett inom Sveriges Allmännytta, vilket understryker hur snabbt området mognar, säger Sara Borgström.

Från klimatpåverkan till biologisk mångfald – perspektivet breddas

Vi går från ett mer ensidigt fokus på klimatpåverkan från byggnader, till att inkludera även frågor som till exempel klimatpåverkan från markanvändningen och byggmaterialens påverkan på den biologiska mångfalden.

– Det här är områden som fortfarande är väldigt omogna, men som nu hamnat i fokus. De kommer att bli en viktig ödesfråga för ekosystemens resiliens, särskilt med tanke på den stress som klimatförändringarna utsätter dem för, säger Sara Borgström.

Kraftigt ökade kostnader – den dolda omställningsmotorn

Att inte arbeta resurseffektivt och minska sin klimatpåverkan kommer att bli dyrare än många inser, spår Sara Borgström. Under senare år har kostnaderna för vissa byggmaterial ökat kraftigt och framöver kommer ökade kostnader för att köpa utsläppsrätter inom EU att slå igenom.

– Det här tror jag inte att alla ännu är medvetna om. Det som är bra är att materialtillverkarna vet detta och att det görs jättelika investeringar för att minska klimatpåverkan i deras processer, inom betong, stål, isolering och gips. Betong hade redan ett 20 procent lägre koldioxidavtryck år 2024 jämfört med 2020 och det kommer ske stora förändringar fram till 2030, säger Sara Borgström.

Finanssektorn springer före lagstiftningen

Finanssektorn har kommit att driva omställningen snabbare än regelverken. Investerare ser höga klimat- och hållbarhetskrav som ett sätt att minska risk – något som innebär att företag som inte driver sitt hållbarhetsarbete tillräckligt seriöst, får svårare att få finansiering.

– Finansiering kopplas allt tydligare till klimatprestanda och faktisk uppföljning, säger Sara Borgström.

Nya EU-krav: klimatdeklarationer och stopp för kortsiktighet

Samtidigt är nya regelverk på väg att strama åt förutsättningarna, i form av EU:s energiprestanda-direktiv, EPBD.

Direktivet innebär bland annat:

• Gränsvärden för maximal klimatpåverkan per kvadratmeter nybyggnation från 2030
• Utökade redovisningskrav, där klimatpåverkan ska följas över hela livscykeln – ända fram till rivning. Detta införs redan 2028 för byggnader över 1000 m²

– Här är branschen delvis förberedd. Större aktörer har etablerade processer på plats. För de mindre kan det bli mer utmanande, men här finns både mjukvarustöd, konsultstöd och många materialleverantörer som kan stötta, säger Sara Borgström.

Vilket är ditt främsta råd till branschaktörer för att de ska följa med i utvecklingen – och utvecklas själva?

– Att inte stirra sig blind på nutiden utan titta fem - tio år framåt vid beslutsfattande. Allt pekar på att de kommande fem åren blir mer förändringsintensiva, till och med disruptiva, jämfört med de senaste tio åren, med omställningar i regelverk, resurseffektivitet, materialtillgång, demografi och digitalisering. För den som lyfter blicken finns både konkurrensfördelar och möjlighet att ligga i framkant, säger Sara Borgström.