Från hinder till vattenväg – fiskarnas väg tillbaka i Lyckebyån

Öring, löja, ål, abborre, mört och id. Det är bara några av arterna som registrerats på Fiskdata.se efter att ha vandrat uppför Lyckebyåns fisktrappa. För bara några år sedan såg det annorlunda ut. Då var det i princip bara de starkaste fiskarna som kunde ta sig förbi hindret.

– Innan var det egentligen bara öringen som kunde ta sig upp. Nu kan alla fiskar både ta sig upp och ner på ett säkert sätt, berättar Anna-Karin Jonsson, senior miljökonsult på WSP.

Lyckebydammen, där en av byggnaderna är en del av världsarvet i Karlskrona, utgjorde länge ett vandringshinder för fisk. Samtidigt fanns ett behov av att förstärka anläggningen, som uppfördes redan på 1700-talet och har mycket höga kulturmiljövärden för Karlskrona kommun. Ur dammsäkerhetssynpunkt klassas dammen som klass B – vilket innebär att ett dammbrott skulle kunna få betydande konsekvenser. För att möta dagens krav behövde anläggningen därför säkras för så kallade klass 1-flöden, det vill säga extrema högflödessituationer.

– Vi behövde säkra upp dammen, både för att den ska vara trygg och för att uppfylla myndigheternas krav, säger Joakim Nilsson, enhetschef vid Karlskrona kommun.

Ett projekt som samlade hela kompetensen

WSP fick tidigt i uppdrag att stötta Karlskrona kommun i arbetet. Uppdraget sträckte sig från utredningar och tillståndsprocesser till projektering, byggledning och färdig anläggning, som stod klar 2024. Kompetenser från i princip alla teknikdiscipliner inom WSP, och från flera delar av landet, har varit involverade.

– Vi har varit många olika konsulter från olika sektorer och orter involverade. Nästan hela organisationen har varit med, säger Anna-Karin Jonsson.

En av de stora utmaningarna har varit dammens ålder. Lyckebydammen anlades i början av 1700-talet och utformades av ingenjören och uppfinnaren Christoffer Polhem.

– Det finns väldigt lite ritningar från den tiden, så vi har fått göra omfattande undersökningar för att förstå hur den är konstruerad, säger Anna-Karin Jonsson.

Samtidigt har världsarvsstatusen ställt höga krav.

– Vi har behövt ta stor hänsyn till kulturmiljön och bevara värdena så långt det är möjligt, säger hon.

Resultatet?

I dag är dammen förstärkt för att klara både vardagliga förhållanden och framtida extrema flöden. Dessutom har fiskvägen förändrat livet i ån. Där det tidigare var ett hinder finns nu en fungerande passage som gör det möjligt för fler arter att vandra och nå nya livsmiljöer.

– Vi har fått en säker damm som vi kan vara stolta över. Och fiskvägen har blivit ett väldigt bra slutresultat, både för allmänheten och för myndigheterna, säger Joakim Nilsson.