Noggranna PFAS-utredningar sparar miljoner

Det finns i allt från hudkrämer till livsmedel och används ofta i industriprocesser. PFAS är benämningen på en grupp vattenlösliga och extremt svårnedbrytbara miljögifter, vars påverkan på människors hälsa och ekosystem först uppmärksammats efter lång tids användning inom konsumentprodukter, industri och tillverkningsprocesser. På grund av det faktum att PFAS till slut hamnar i grundvattnet, i våra sjöar och i vårt dricksvatten, är det i första hand just dricksvattnet vi behöver värna om. För det krävs att både rening av vattnet och att den förorenande källan hittas för att hindra fortsatt spridning, förklarar Fredrik Nyqvist, miljökonsult på WSP och som arbetat med PFAS-frågor långt innan ämnet skapade mediarubriker och blev allmänt uppmärksammat.

– PFAS som sprids via till exempel hudvårdsprodukter kan påverka kroppen, men den exponeringen är inte jämförbar med det vi kan få i oss genom det vatten som vi dricker varje dag. I det långsiktiga arbetet är det därför avgörande att identifiera källan och stoppa spridningen, säger Fredrik Nyqvist.

Rekommenderade nivåer blir lag – Sverige i bräschen

Den ökade medvetenheten om PFAS innebär nu att lagstiftningen tar stora kliv framåt. I januari träder EU:s nya dricksvattendirektiv i kraft med kravet att summan på 20 utvalda PFAS-ämnen inte får överstiga 100 nanogram per liter, och att den totala PFAS-halten ska understiga 500 ng/l. Samtidigt pågår ett omfattande arbete inom EU:s kemikaliemyndighet ECHA för att införa ett brett förbud mot PFAS i produkter och industriprocesser. Förslaget är under vetenskaplig granskning, och beslut väntas under 2026. 

 I Sverige går vi längre än EU:s minimikrav. Från och med årsskiftet 2026 blir de nuvarande riktvärdena för PFAS juridiskt bindande, vilket innebär att de får status som lagkrav enligt Livsmedelsverkets föreskrifter. Tidigare har dessa värden fungerat som vägledande rekommendationer, men nu blir det ett formellt ansvar att följa dem. För fyra särskilt relevanta ämnen – PFOA, PFNA, PFOS och PFHxS – får halten i dricksvatten inte överstiga 4 nanogram per liter.

För många kommuner innebär detta omfattande investeringar i reningsteknik och ett ökat behov av att åtgärda föroreningen vid källan ”i stället för vid vattenkranen” för att minska PFAS-belastningen, konstaterar Fredrik Nyqvist. Kommunerna har ansvaret att PFAS inte hamnar i dricksvattnet.

– Det primära är att ingen ska dricka förorenat vatten. Problemet är att PFAS inte kan renas bort med konventionella metoder. De nya gränsvärdena ställer krav som ofta går utöver vad dagens vattenverk är dimensionerade för.

Här betonar Fredrik Nyqvist betydelsen av ett noggrant förarbete när föroreningen ska identifieras, för att undvika processer som både är onödiga och kostsamma.

– Välgrundade utredningar lönar sig. Vi har vid tillfällen blivit inkallade för att ge en second opinion på åtgärdsförslag i mångmiljonklassen. Genom relativt enkla utredningsinsatser har vi kunnat nyansera bilden och föreslå mer träffsäkra insatser – ofta med större miljönytta och lägre kostnader som resultat, säger Fredrik Nyqvist.  

– Det säger sig självt att det är mer resurseffektivt att hitta och gräva bort rätt jordhög än att gräva bort så mycket jord som möjligt.

Ökade möjligheter att identifiera förorenaren

WSP har lång erfarenhet av PFAS-problematik, både i Sverige och internationellt. I länder som USA och Kanada har frågan kommit längre än i Europa, och redan i början av 2000-talet började metoder för PFAS-hantering utvecklas. Fredrik Nyqvist är nordisk representant i WSP:s globala PFAS-ledningsgrupp och beskriver hur viktigt det är att dra nytta av det internationella nätverket, den senaste forskningen och teknikutvecklingen, för att ta fram best practice.  WSP fokuserar särskilt på att utveckla destruktiva saneringsmetoder – alltså tekniker som bryter ner PFAS snarare än att bara flytta eller kapsla in föroreningarna. Parallellt läggs stora resurser på att vidareutveckla källspårning, som är ett viktigt verktyg i ansvarsutredningar.

Läs mer om hur WSP arbetar med PFAS här

– Den typen av källspårning kan göra det möjligt att identifiera den ansvariga aktören och därmed skapa underlag för att förorenaren ska stå för kostnaderna. Genom att kombinera teknisk expertis med juridisk förståelse bidrar vi till att kommuner får ett starkare beslutsunderlag – både för miljömässiga åtgärder och för rättsliga processer, säger Fredrik Nyqvist. 

Han konstaterar att PFAS-frågan kommer att vara aktuell under lång tid. Den omfattande användningen inom industri och tillverkning gör att utfasningen tar tid, även med stränga regleringar. Samtidigt är spridningen till miljön redan stor – enligt EU:s Forever Pollution Project har nästan 23 000 platser bekräftats som PFAS-förorenade, och lika många misstänks vara det. I Sverige har 220 platser bekräftats, men det verkliga antalet misstänkta är betydligt högre. 

– Det viktiga är att kommunerna agerar proaktivt och fattar beslut som håller över tid. Vår ambition på WSP är att ligga i framkant och vara det självklara valet för kommuner, myndigheter och företag som behöver stöd i hanteringen av PFAS-föroreningar. Vi vill vara den kunniga partnern som hjälper till att undvika kostsamma misstag, prioritera rätt insatser och säkerställa att åtgärderna gör verklig skillnad, säger Fredrik Nyqvist. 

Vill du höra mer?

Fredrik Nyqvist presenterar mer om WSPs metoder för källspårning under Vatten 2025, Vattenindustrin och Svenska Mässans årliga mässa för vatten- och VA-branschen, som äger rum 21–23 oktober i Göteborg. Du kan också kontakta våra experter för mer information.