Så kan det cirkulära tänkandet forma städer och industrier

Bara lite mer än 10 procent av de resurser som används i olika slags produktion inom EU ingår i ett cirkulärt kretslopp. Det finns med andra ord mycket att göra – och vinna – konstaterade talarna vid ett webbinarium som anordnades av WSP i mitten av juni. Katri Luoma-Aho är en välrenommerad cirkulär strateg och rådgivare i vår finska WSP-organisation och kunde steg för steg visa för åhörarna hur de, oavsett om de agerar som samhällsplanerare, affärsutvecklare eller någon annan slags aktör, framgångsrikt formar en strategi för cirkulär ekonomi.

- Med ett cirkulärt ekonomiskt tänkande går framgång och ansvarstagande hand i hand. Vi vill skapa ett system i vilket allt material stannar så länge som möjligt, säger hon i sin presentation.

Hur åstadkommer man mest påverkan?

Det handlar om att återvinna materialet i systemet, förlänga användningen av resurserna och designa bort spill från processer, berättar Katri Luoma-Aho. Det handlar också om att förstå kundernas behov av din produkt, identifiera nyckelaktörerna och skapa samarbeten.

I norska Hovinbyen i Oslo, en del i Norges största stadsutvecklingsprojekt, har Pål Erik Olsen från WSP arbetat med att omsätta teorierna i praktiken. Det nya, innovativa distriktet ska ge plats för 120 000 nya bostäder och 130 000 nya jobb. Men hur bygger man in cirkuläritet i samhällsplaneringen? En gemensam plattform för att möjliggöra samarbeten mellan vitt skilda aktörer inom allt från avfallshantering, techsektorn, utbildning och fastigheter, var det som först behövde komma på plats, enligt Pål Erik Olsen.

- Viktigast var att få aktörerna att börja prata för att kunna sätta scenen för senare samarbete, säger han och beskriver arbetet med workshops och att identifiera mål, behov och ambitioner, för att sedan omvandla till pilotprojekt.

Hur balanserar vi mänskliga behov och ekologiska gränser i en munk?

En unik arbetsmetodologi används i flera, stora norska stadsutvecklingsprojekt, berättade Marte Mohn-Solberg. ”Doughnut economy” är ett ramverk för hållbar utveckling där en inre ring representerar grundläggande mänskliga behov och den yttre ring de ekologiska gränserna. Hur håller vi oss mellan ringarna, visualiserade som en munk, eller ”doughnut”?

- Vi håller workshops mellan olika discipliner och bryter ner projekten i små projekt. Ett resultat av att till exempel jobba med taken i Grönlikaia, är att vi säkrat 30 procent gröna ytor i stadsdelen.

På Finnslätten utanför Västerås i Sverige undersöker den lokala värmepumpsaktören hur spillvärme från Amazons stora datacenter kan återanvändas. Projektet är ett resultat av ett arbete som Adnan Jahic på WSP varit delaktig i – att kartlägga hur företagen geografiskt belägna inom industriområdet kan hitta symbioser och affärsmodeller för att hantera och minimera avfallet i områdets produktionsprocesser.

- Den största utmaningar är att det behövs engagemang från företagens ledningsnivå för att åstadkomma förändring i ett sådant här område. Från ett generellt perspektiv finns det mycket policys och mål kring cirkuläritet, men vi ser mindre riktiga exempel, konstaterar han.

Katri Luoma-Aho har samma bild.

- I EU i dag finns både visioner, politiska och finansiella drivkrafter som arbetar i riktningen mot en cirkulär ekonomi. Men att förändra det ekonomiska, linjära systemet där det mesta är baserat på nya råvaror tar lång tid, säger hon.

En utmaning för de initiativ som finns, enligt flera av talarna, är möjligheten för initiativ att skala upp sina verksamheter och att förändra sina leverantörskedjor.

- Vi har en viss utveckling framåt, men vi är inte där vi behöver vara, säger Adnan Jahic.

- Vi har byggt in oss i ett logistiskt ramverk som tar tid att komma ur, säger På Erik Olsen.

Här kan du ta del av det inspelade webbinariet som hölls på engelska: