5 faktorer som gör etablering av datacenter möjlig

Intresset för att bygga datacenter i Sverige är enormt. Men utan tillgång till el – eller lokal acceptans – blir det inga anläggningar. Annelie Hansson, Data Center lead för Norden ser hur de projekt som blir av har ett antal viktiga gemensamma nämnare.

Sverige | den 25 maj 2026

Tillgången på kraft är den tydligaste förutsättningen. Men det är lika viktigt att vara en god granne.

Annelie Hansson Data Center lead för Norden, WSP

Annelie Hansson Data Center lead för Norden, WSP

Kvarnsveden: när det gamla pappersbruket blir AI-infrastruktur

Det råder full aktivitet på Kvarnsvedens industriområde utanför Borlänge. Där pappersbruket en gång producerade råmaterialet för informationsåldern – papper – växer nu en ny typ av industri fram: digital infrastruktur för AI, molntjänster och datadriven utveckling.

EcoDataCenter har påbörjat byggandet av sitt nya megacampus i Kvarnsveden. Redan i första etappen planeras ett datacenter som ska stå klart i början av 2027. På sikt handlar det om en etablering som, vid lansering, uppges ha 250 MW tillgänglig effekt – med potential att skala upp till 600 MW. Det är dimensioner som gör tydligt vad datacenterutvecklingen egentligen handlar om: effekt i rätt tid.

Samtidigt är Kvarnsveden ett exempel på en annan trend i samhället, det vill säga hur stora etableringar kan byggas med återbruk. Här demonteras och återbrukas den tidigare pappersmaskinhallen PM12, en industribyggnad om cirka 45 000 m², i ett av Sveriges största återbruksprojekt och ett projekt som WSP har haft förmånen att på uppdrag av EcoDataCenter driva i sin helhet.

Ambitionen är att så mycket som möjligt ska få nytt liv – gärna i närområdet. Arbetet sker i två faser: inventarier och icke bärande delar demonteras under första kvartalet 2026, följt av bärande element och större byggnadsdelar under 2027.

EcoDataCenter i Kvarnsveden blir därmed ett konkret exempel på hur datacenterprojekt blir mer än en ”låda bakom ett stängsel”, genom att aktiviteten länkas till cirkularitet, lokala materialflöden, regionalt näringsliv och i förlängningen blir en del av dess legitimitet.

– Datacenter handlar inte bara om hög effektförbrukning. En skyldighet man har som en stor konsument av el är att man gör det ansvarsfullt. Rätt integrerade kan de också bidra till närområdet, säger Annelie Hansson.

Fem saker som kännetecknar etableringar som faktiskt blir verklighet

Sverige och Norden beskrivs ofta som ett drömland för datacenter: kallt klimat, stabil infrastruktur, fossilfri el, god tillgång på mark och starka fiberförbindelser. Och behovet växer snabbt – inte minst drivet av AI, där aktörer vill etablera AI-hubbar och högpresterande beräkningsmiljöer.

Men mellan idé och färdig anläggning finns en verklighet som utmanar planerna av många projekt. Utifrån sin erfarenhet från WSP, vars kompetens för etablering av datacenter sträcker sig över alla teknikdiscipliner från stadiet av förstudier till att projektleda det praktiska uppförandet, ser Annelie Hansson ett återkommande mönster i de projekt som tar sig hela vägen från plan till byggstart. Först och främst måste det dock finnas elkraft: effekt i rätt mängd, på rätt plats och vid rätt tidpunkt.

Först effekt – sedan byggnad

Det första en etablering måste klara är att svara på var effekten finns, när den kan levereras och vad som krävs i nätet. Hållbarhet, design och effektivitet är hygienfaktorer – men utan kapacitet händer inget.

– Datacenter kan byggas snabbt, ofta på 12–24 månader. Elsystemet kan det däremot inte. I många fall handlar det om väntetider på fem till tio år innan önskad effekt finns tillgänglig. Då hinner både teknik och affärslogik förändras och då spelar ingen roll hur bra projektet är utformat eller hur hållbart det är på pappret. Finns ingen kraft till sajten, då blir det inget datacenter säger Annelie Hansson.

Val av plats där industrilogik redan finns

Lyckade etableringar sker ofta på eller nära tidigare industrimark, där infrastruktur, markanvändning och lokal vana vid stora anläggningar redan är etablerad – och där anslutningsförutsättningarna ofta är bättre.

Beredskap som en självklar del av planeringen

Datacenter är en del av samhällets kritiska digitala infrastruktur. När beredskapsvärdet vägs in tidigt – i lokalisering, redundans, säkerhet och drift – blir det lättare att prioritera rätt projekt och få dem att gå från idé till byggstart. Att lagra och bearbeta data i landet stärker robusthet och självförsörjning, och gör etableringen relevant för både näringsliv och offentlig sektor.

Ta rollen som ”god granne” på allvar

Att vara en god granne handlar inte om att alla måste älska anläggningen. Det handlar om transparens, dialog och att visa vad platsen får tillbaka – exempelvis genom spillvärmeåtervinning, samverkan med fjärrvärme, lokala arbetstillfällen under bygg- och driftfaser eller andra kompletterande verksamheter.

– Det viktigaste är att det kan ge någonting till det lokala samhället. Det måste bidra och finnas en tydlig samhällsnytta som är begriplig lokalt, säger Annelie Hansson.