Ökad transparens och en tydligare bild av företagens hållbarhetsarbete, lättare att göra jämförelser mellan företag och en marknadsmässig fördel för de företag som konkret kan redovisa positiva effekter av sitt hållbarhetsarbete. Det är några av de goda effekter som väntas av att företag i EU nu är skyldiga enligt lag att i högre grad rapportera sin påverkan på miljö- , sociala och bolagsstyrningsfrågor (ESG). Sedan första januari är det ett år sedan EU:s nya direktiv Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD, infördes. Det innebär att de företag som omfattas i denna första omgång, det vill säga stora börsnoterade företag och koncerner med mer än 500 anställda, från och med i år kommer att behöva leva upp till rapporteringskraven i sina årsredovisningar för föregående år.  

Riktigt så snart gäller det dock inte för svenska företag. I Sverige implementerades direktivet i svensk lagstiftning först den 1 juli 2024. Därmed börjar de nya reglerna att gälla från och med räkenskapsåret som inleddes närmast efter 30 juni 2024. För företag med brutet räkenskapsår som inleds efter den 30 juni handlar det alltså om nästa årsredovisning. För företag med ett räkenskapsår som inleds den 1 januari är däremot 2025 det första år som ska mätas och redovisas. Men att för den sakens skull ta det lugnt i frågan är inte någon god idé, konstaterar Adnan Jahic, expert inom ESG och hållbarhet på WSP.

- Rapportering enligt CSRD skiljer sig stort från tidigare hållbarhetsrapportering. Den går inte att göra enligt ”business as usual” med justeringar, utan det krävs ett större omtag, säger han.

I och med direktivet införs standardiserade regler, så kallade European Sustainability Reporting Standards (ESRS) för hur hållbarhetsrapportering ska genomföras, vilket gör det möjligt att jämföra företagens hållbarhetsresultat på ett mer tillförlitligt sätt. Företag måste redovisa sin påverkan på miljö-, sociala- och bolagsstyrningsfrågor (ESG), vilket inkluderar detaljerad information om klimatrisker, koldioxidutsläpp, föroreningar, resursanvändning, biologisk mångfald, arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter, affärsetik och antikorruption etc. En utmaning för de rapporterande företagen, enligt Adnan Jahic, är att inte bara redovisningen av omfattande planer och strategier för hur företagets hållbarhetsmål ska uppnås, utan också att kostnaden för att nå dit ska beräknas och prognostiseras. Det finns också en risk att inte alla aktörer har förstått omfattningen av det arbete som krävs, menar Adnan, även om han märker att arbetet bland de bolag som omfattas av direktivet har tagit fart sedan det implementerades i svensk lagstiftning under förra sommaren. Nu räcker det inte med att en hållbarhetschef eller liknande funktion har hand om hela frågan, konstaterar han.

- Det gäller främst för de företag som inte är de allra största – de riktigt stora har ofta mer resurser och egna hållbarhetsstaber. Det som sker nu är att rapporteringen börjar bli så omfattande och detaljrik att inte bara en funktion på företaget har möjlighet att hålla i hela frågan. Det går inte längre att vara generalist, utan du behöver ha experter inom olika hållbarhetsfrågor då det är så pass mycket detaljer. Det är en företagsövergripande övning, från finans till mänskliga rättigheter och allt däremellan, säger han.

För egen del är Adnan Jahic och hans team i full färd med att hjälpa en rad kunder, både i form av att vara en operativ partner och i rådgivande roller. Med tanke på komplexiteten i arbetet lyfter han den stora fördelen med att WSP även har den tekniska expertisen och förståelsen av kundernas affärer.  

- Det gör att vi kan vara behjälpliga både med att ta fram mål, strategier och planer enligt CSRD, samtidigt som vi har kompetensen att de här planerna och strategier kan omsättas i faktisk verksamhet, säger Adnan Jahic. 

Att teamet dessutom arbetar med internationella uppdrag, gör att man redan idag har jobbat med kunder som befinner sig i skarpt rapporteringsläge för redovisningsåret 2024. I till exempel Finland implementerades CSRD direkt i samband med att direktivet började gälla inom EU. Det är också något som svenska företag kan ha nytta av, kommenterar Adnan. 

- Att vissa länder varit snabbare än Sverige innebär att svenska bolag kan titta på hur rapporteringen ser ut i länder som ligger före, för att få en bild av omfattningen, vilken ambitions- och detaljnivå de ligger på, vad som funkar utifrån revisorsgranskning och så vidare, säger han. 

- Initialt nej. Men bland de som vi möter som är stressade över omfattningen av CSRD försöker vi lugna med att det nu gäller att sätta strukturen, för att därefter kunna inhämta det dataunderlag som behövs. CSRD är som ett maraton. Du behöver arbeta långsiktigt och kan inte springa snabbt genom det som om det vore ett hundrameterslopp. Man har inte allt underlag idag, eller ens i närtid, men det ska bli bättre och skarpare över tid.

- Den främsta oron gäller nog inte eventuella myndighetspåföljder, utan marknadens och intressenternas dom. Alla bolag har idag hållbarhetsmål, men i och med CSRD kommer transparensen och även ansvaret för att de målen ska uppnås att öka. Det är upp till bevis för vad som finns bakom ambitionerna. Att ambitionerna är trovärdiga helt enkelt.

- Det är just transparensen och möjligheten att göra jämförelser mellan företag i deras hållbarhetsarbete. Det ska bli mycket intressant att se när bolagen faktiskt rapporterar utifrån samma premisser och nyckeltal. Sen vill vi också trycka på affärsnyttan som CSRD innebär. En god rapportering skapar också möjligheter med tanke på den ökade efterfrågan på hållbara bolag i framkant.

Vill du veta mer om hur företag arbetar med CSRD? Läs mer om lekparkstillverkaren HAGS CSRD-resa