Från klimatbov till naturpositiv – så gör du

Alla företag behöver bli bättre på att mäta och minska sin naturpåverkan. Norden ligger i framkant när det gäller ansvarstagande och offentliggörande av påverkan. Här finns både metoder och goda exempel för andra länder att inspireras av.
– I dag ser vi att allt fler pratar om naturförstörelse och den minskande biologiska mångfalden globalt på grund av förlorade habitat. De vilda djurpopulationerna har minskat med 73 procent sedan 1970, säger Maren Moltke Lyngsgaard, Marine Consultant på WSP.

Sverige | den 21 november 2024

Hållbarhetsarbete har i vissa fall nästan setts som synonymt med att minska koldioxidutsläppen. Det är ett viktigt problem som vi behöver lösa, men det finns fler bränder att släcka. Nu rör vi oss mot ett mer holistiskt angreppssätt, inte minst på hur människan påverkar naturen och hur naturen påverkar företagens affärsmodeller. Natur är ett vitt begrepp som bland annat inkluderar klimatet. På något sätt har vi alla naturen att tacka för vår existens.
– Företag påverkar inte bara naturen utan är också beroende av den och ekologisk resiliens, till exempel mat från hav och land samt ren luft, säger Maren Moltke Lyngsgaard.

För att säkerställa en levande planet i framtiden införs en rad olika initiativ och regelverk som påverkar vad som går att göra och hur vi ska mäta resultatet. Några exempel är FN:s ramverk för biologisk mångfald och avtal, ESG och EU:s CSRD samt dem frivilliga rekommendationer från TNFD kring hur företag kan offentliggöra sina beroende och påverkan på naturen. Hur företag löser det här är olika. En del klarar rapporteringen själva, andra behöver stöd och vissa lägger ut arbetet med att samla in data och göra analysen. För att lyckas är det viktigt att ledningen tror på och involveras i processen. De nya direktiven samt ramverkrn har gjort att intressent för miljökonsulter ökat och många företag vill ställa om sin verksamhet för att möta de nya kraven. I Finland har WSP hjälpt företag att ta fram färdplaner för sitt naturarbete.
– Till skillnad från en klimatfärdplan är en naturfärdplan mer omfattande och täcker all naturpåverkan. Koldioxidutsläpp är en typ av naturpåverkan bland andra som t.ex påverkan på biologisk mångfald, vatten, resursanvändning, mm, säger Terhi Tikkanen-Lindström, hållbarhetschef på WSP i Finland.

Förutom att jobba med kunder har hon också varit delaktig i att ta fram WSPs egna naturfärdplan, med målet att vara naturpositiva till 2035. Det innebär att vår egna verksamheten ska göra mer positivt än negativt för naturen totalt sett.
– I planen täcker vi all vår påverkan, både upp- och nedströms. Förutom inom våra projekt kan vi också minska vår påverkan i upphandlingar, energianvändning samt avfallshantering. Våra kontor och resor räknas också in. När det kommer till ekologisk kompensation försöker vi att göra det där påverkan uppstår, säger Terhi Tikkanen-Lindström.

Maren Moltke Lyngsgaard

Havsbiolog

Danmark

Scott Cole

Expert, värdering och strategi för biodiversitet

Sverige

Kontakt

Relaterade teman och taggar

Det finns många anledningar till att mätning och värdering är viktiga; det hjälper dig att prioritera insatser och minska riskerna.

Scott Cole Enviromental Economist

Scott Cole Enviromental Economist

Enkelt uttryckt handlar det om att titta på en habitatyta (det vill säga livsmiljön för arter), och värdera den utifrån olika faktorer som till exempel hur unik den är samt var den ligger strategiskt utifrån ett landskapsperspektiv. Sedan gäller det att se över vilka risker som finns med de naturvårdsinsatser som kanske sätts in för att öka eller förbättra värden, kommer det till exempel att ta lång tid eller finns det en risk att det inte kommer att fungera.

Det finns många olika modeller runt om i världen för att kvantifiera påverkan på biologisk mångfalden. I Sverige lanserades förra året modellen Climb, som bygger på och har många likheter med Defras Biodiversity Net Gain Metric i UK. Modellerna går också att använda för att prioritera naturvårdsinsatser genom att identifiera områden där insatser kan göra störst skillnad.
– För ett stiftelsen i Sverige har vi tagit fram vad vi kallar för en “Possibilities Map” som identifierar var enligt Climb-modellen det finns största lågt hängande frukten att plocka, eller, 'The most biodiversity for the buck’, helt enkelt, säger Scott Cole.

För att de här modellerna ska fungera krävs bra data, något som ibland kan vara svårt att få tillgång till. WSP i Norge hjälpte ett gruvbolag som skulle anlägga en ny gruva att titta på platsen för den framtida gruvan och utreda habitatet.

– Vi började med att försöka identifiera känsliga områden. Här finns det många olika verktyg och offentliga datakällor att använda. I Norge finns det hos Miljödirektoratet kartor med många olika filter där det finns möjlighet att få ut mycket information snabbt. Den kan sedan korsköras med en artdatabank för att ta reda på vilka habitat vi har att göra med, säger Mathias Jerpseth, miljörådgivare.

Efter WSPs förarbete var det sedan möjligt att planera gruvprojektet med hänsyn till naturen och kompensera för den påverkan som blev kvar.
– Det finns ingen global standard för att mäta eller värdera biologisk mångfald, men det finns bra modeller för att prioritera områden och insatser. För att kunna göra det krävs att du samlar in bra data. Ibland finns den tillgänglig men ofta kan det också handla om fältstudier, säger Mathias Jerpseth.

WSP kan även stötta företag att implementera lösningar som gör skillnad i den fysiska miljön. Kristina Larsen, ekolog på WSP, har bland annat stöttat DSB, Danmarks motsvarighet till SJ, med att ta fram en strategi för att främja biologisk mångfald och att rapportera enligt CSRD.
– Vi gick igenom deras värdekedja uppströms och analyserade deras egna aktiviteter genom att använda det internationella ramverket Science Based targets for Nature. En väldigt stor del av deras miljöpåverkan kommer ifrån deras markanvändning där vindkraftverk som producerar el stod för en stor del men också deras hållplatser. Vi tittade också på hur naturen påverkades längst spåren, säger Kristina.

WSP i Danmark har även jobbat med att bygga om ett gammalt stadshus till lägenheter. Här gjorde WSP en genomgång en utredning av alla habitater som skulle påverkas och gick sedan igenom vilka aktiviteter som kunde undvikas, minskas, mildras och vilka som behövde kompenseras för.
– I vårt förslag valde vi att prioritera att spara och utveckla habitat för groddjur samt blomsterängar för pollinerande insekter. Vi hade kunnat välja att prioritera andra typer av djur men de här hade störst möjligheter vid det här projektet, säger Kristina.

Några som ofta utsetts för stora risker vid nya byggen är fåglarna. Emma Komi, arkitekt på WSP i Finland arbetar med att anpassa byggnader för att minska de här riskerna.
– Vi missar ofta de passiva effekterna av ett exploaterat område, som användningen av glas eller artificiellt ljus som ökar när fler grönområden försvinner, säger Emma.

I Finland är kollisioner med byggnader en vanlig dödsorsak för fåglar. 8–20 miljoner fåglar bedöms dö på det här sättet varje år, för att jämföra står katter för drygt 1,5 miljoner dödsfall. Här kan arkitekterna göra stor skillnad. För glas kan det handla om att välja mönster och material som gör att fåglarna kan se glaset, när det kommer till ljus handlar det om att hitta kreativa sätt för att förhindra att ljuset läcker och se till att det bara används där det faktiskt behövs.
– Förutom att det är viktigt att undvika risker för fåglarna är det också viktigt att bygga in möjligheter för fåglarna, som gröna tak, väggar och områden. Ibland handlar det även om att bygga in möjliga platser för fåglar att häcka, säger hon.

Förutom att det är viktigt att undvika risker för fåglarna är det också viktigt att bygga in möjligheter för fåglarna, som gröna tak, väggar och områden. Ibland handlar det även om att bygga in möjliga platser för fåglar att häcka.

Emma Komi Arkitekt

Emma Komi Arkitekt