Så sänks betongens klimatpåverkan genom hela byggprocessen

Längs Masthuggskajen i Göteborg växer en helt ny stadsdel fram. Vid sidan av de gamla kvarteren byggs nya bostäder, parker, hotell, arbetsplatser och nya lokaler, som med den nya konstgjorda halvön och sitt utmärkande kajstråk vid älven, binder stadsdelen närmare vattnet.

Här planerar också Älvstranden Utveckling inför byggstarten av ett underjordiskt parkeringsgarage. Under hösten 2026 drar bygget igång av den nya underjordiska parkeringsanläggningen som ingår i bygglotten B2, tillsammans med Skanska. Det är ett projekt som planerats och upphandlats med särskilt höga ambitioner och krav på teknik, miljö och hållbarhet. Materialvalen har varit en viktig komponent – den största delen av utsläppen under byggskedet kommer från betong och stål. Här kommer Betcrete 3.0 in. Genom medverkan i det Vinnova-finansierade projektet kunde Masthuggskajen bli ett viktigt pilotprojekt för hur det går att uppnå betydande klimatvinster genom att välja rätt betong till rätt plats och utgå från systematiserade klimatkrav.

WSPs Stefan Uppenberg har under ledning av RISE arbetat med att genomlysa Masthuggskajens potential att sänka sina klimatavtryck via Betcrete 3.0:

Stefan Uppenberg har varit aktiv inom frågor rörande betong och koldioxidavtryck under 25 år och kan konstatera att det har skett stora förändringar – och samtidigt inte. I dag finns produkter som bara för några år sedan inte fanns på marknaden. Genom att ersätta delar av cementet med alternativa bindemedel som masugnsslagg, flygaska, vulkanaska eller restmaterial från mineralindustrin kan koldioxidutsläppen minska redan där med upp till 50 procent. Inom Betcrete3.0 har flera fullskaliga tester genomförts med bindemedel från bland annat Heidelberg Materials Cement Sverige, Schwenk Sverige, Boliden och Strängbetong, med resultat som uppnår kraven på god hållfasthet, beständighet och miljöprestanda även i krävande former av till exempel infrastrukturprojekt. En annan banbrytande teknik under snabb frammarsch är hur koldioxidinfångning (CCS) kan användas för att drastiskt minska koldioxidavtrycket för betongen.

Men även om produktutbudet förändras i rask takt, saknas ofta strukturer och metodik för att klimatoptimera användningen av betong under hela byggskedet.

– I dagsläget är många vana vid att jobba på som vanligt. Ett optimeringsarbete, där beställarna, eller konstruktörerna, vågar hoppa upp ur sina hjulspår, sker inte automatiskt, säger Stefan Uppenberg.

Arbetet inom Betcrete 3.0 har således innefattat att ta fram kriterier för kravställan som därefter har applicerats i praktiken i arbetet med Masthuggskajen. Utgångspunkten har varit tre viktiga grundpelare, som tagits fram i samarbete med Upphandlingsmyndigheten:

1. Resurseffektiv utformning – krav på att byggnader och byggnadsverk ska optimeras för minsta möjliga materialåtgång.
2. Rätt betong på rätt plats – krav på differentierade val av betongkvalitet och exponeringsklass för olika konstruktionsdelar.
3. Klimatförbättrad betong – krav på användning av betong med lägre klimatpåverkan.

Fokus på exponeringsklasser

En utmanande fråga att hantera i pilotprojektet visade sig vara de så kallade exponeringsklasserna, det vill säga vilka förutsättningar som betongen ska ha för att klara påfrestningar i form av frost och salt etcetera. Ofta ställs kraven på de högsta klasserna för betongen, vilket också innebär att graden av cement är så hög att klimatpåverkan blir den maximala. Här togs expertstöd in från RISE för att gå igenom hur de faktiska förutsättningarna egentligen såg ut och hur kraven på betongen att klara till exempel frost kunde sänkas.

– De här nivåerna är ofta onödigt höga för att man vill vara på den säkra sidan och det är något som inte projektörerna själva kan ha koll på. Därför var det ett viktigt och omfattande arbete att ta fram en checklista för att kunna plocka bort de här ofta givna förutsättningarna, för att kunna välja andra betongsorter, säger Stefan Uppenberg.

Tidiga utredningar av alternativ och kostnader för optimeringar

En annan viktig fråga var när i byggskedet en utredning av alternativ för optimeringen av hur materialet används behöver ske: Redan i systemhandlingsskedet, där de grova specifikationerna sätts för ett projekt eller i bygghandlingsskedet, när detaljerna tas fram? Att redan tidigt utreda och ta fram alternativa lösningar är ett centralt krav, enligt Stefan Uppenberg.

– Vill man få till ett arbete som är optimerat så behöver konstruktörerna kunskap, tid och resurser för att utreda alternativen. Om man inte tittar på det i ett tidigt skede, redan i systemhandlingsskedet så går det sedan inte att backa tillbaka. Här behöver läggas tid och resurser, då det finns en ovana att jobba så.

Uppe på diskussionsbordet finns givetvis också kostnaderna för klimatoptimeringen. Vilken kostnadsnivå är ok och hur ska våra skattepengar användas? Stefan Uppenberg konstaterar att beställaren behöver våga sätta ner foten och att även staten måste våga backa upp våra industriaktörer i omställning, så att de får avsättning för sina nya produkter.

– Vi står vid lite av ett vägskäl för hur vi ska resonera. Här är det viktigt att stora aktörer med Trafikverket i spetsen tar ställning och visar vägen för branschen. Om de kan bidra till att visa exempel där vi verkligen spänner bågen och minskar utsläppen med 70 procent med bara marginella merkostnader, då kommer fler att följa efter, säger Stefan Uppenberg.

Vad händer nu med de klimatkriterier som ni har tagit fram?

– I och med att vi testade våra kriterier i pilotprojektet har Upphandlingsmyndigheten, som också deltog i Betcrete 3.0, på ett mycket praktiskt tillämpat sätt kunna få återkoppling från beställare och utförare på kravens utformning. De ser nu över utformningen av kriterierna och förbereder så kallad referensgruppsgranskning och publicering av kriterierna.

6 råd för hur bygg- och anläggningsbranschen kan klimatoptimera sina betonginköp

1. Flera alternativa lösningar bör utredas tidigt

Branschen behöver säkerställa att projekteringen inte låser sig vid ”business as usual”. Det bör tas fram flera genomarbetade alternativ, inklusive:

• ett standardalternativ,
• ett förbättrat utan större merkostnad,
• ett bästa möjliga alternativ.

Detta behöver vara kravställt från beställaren, eftersom tid och budget annars inte avsätts.

2. Ge konstruktörer tid, resurser och kunskap

För att kunna optimera konstruktioner behövs mer tid, kompetens och mandat i projekteringsskedet. I dag utformas planerna ofta enligt gamla hjulspår, utan att fler alternativ tas fram.

3. Granska och ifrågasätt onödigt höga exponeringsklasser

I pilotfallet Masthuggskajen hanteras frågan att betongen ofta får för höga krav ”för säkerhets skull”, vilket driver upp cementhalt och klimatavtryck i onödan.
Att ta bort frost- eller andra exponeringskrav där de inte behövs kan ge betydande klimatvinster.

4. Genomför klimatoptimeringen i rätt projektskede

Optimeringsarbetet måste ske tidigt, annars blir det svårt att backa och ändra i efterhand.

Bygghandlingsskedet är ofta för sent.

5. Skapa god samverkan mellan aktörer

Bra samarbete mellan beställare, projektörer, experter och entreprenörer/leverantörer gör stor skillnad och kan möjliggöra mycket stora reduktioner i klimatpåverkan.

6. Beställaren måste våga ta beslut och acceptera viss merkostnad

Klimatförbättrade produkter finns på marknaden, men kostar ibland mer. Beställaren behöver:

• vara beredd att motivera sina val,
• acceptera om vissa lösningar kostar lite extra,
• väga klimatnytta mot ekonomi på ett långsiktigt sätt.