När klimatförändringar påverkar våra vatten – en viktig lektion från vårt centraleuropeiska grannland

På tisdagen var han en av inledningstalarna på Vatten 2025 i Göteborg. Med utbildning inom geografi, specifikt inom naturens uppbyggnad, dess sediment och jordstrukturer, har Peter Karssemeijer 20 års erfarenhet av att jobba inom WSP med vattenfrågor, ett arbete som till stora delar handlat om att hantera utmaningarna som följer i ett land där åtminstone en tredjedel av ytan riskerar att översvämmas av hav eller floder. För Nederländerna har det inneburit omfattande vattenhanteringssystem med flodvallar, diken, kanaler och så kallade poldrar, som innebär torrlagda områden som tidigare varit hav eller insjöar. Det har gett en rad unika insikter om vad som krävs för att lyckas med att bemästra vattnets krafter och en miljö i förändring.

”Tidigare var lösningen att bygga högre och högre vallar”

I Nederländerna, berättar Peter Karssemeijer, arbetar myndigheterna med mycket långsiktiga program, ofta med 20 till 30 års framförhållning, för att förbereda och genomföra åtgärder mot översvämningar och stigande havsnivåer. Det innebär att han själv är van vid att navigera i en miljö med stora osäkerhetsfaktorer – för hur kommer klimatförändringarna ha påverkat vår miljö om 30 år? En vanlig diskussion är vilket scenario som man ska utgå ifrån, det värsta eller det bästa.

– Det är en av de svåraste sakerna när vi gör nya utformningar, ett värsta-scenario kan innebära stora konsekvenser för människors boendemiljö. Osäkerheten gör att beslutfattandet blir mer komplext och att det ibland är svårt att veta om man valt rätt nivå på skyddet, säger han.

Det finns dock en ganska hög nivå av acceptans bland medborgarna i landet, menar han, även om det ibland krävs att katastrofer inträffar, eller nästan inträffar, för att opinionen ska svänga. Som översvämningarna som drabbade delar av Europa 2021, som blev ett slags kvitto på att genomförda åtgärder visade sig fungera, medan områden utan åtgärder drabbades hårdare.

– Det är ofta först när krisen är nära som människor inser vikten av det förebyggande arbetet, säger han.

En viktig lärdom som vuxit fram under åren är insikten om att vattnet inte bara ska stoppas, utan att man måste ge det utrymme, genom att integrera översvämningsskydd med stadsutveckling, naturreservat och rekreationsområden.

– Tidigare var lösningen att bygga högre och högre vallar, men därefter har vi insett att man måste ge mer plats för floderna och kombinera skydd mot översvämningar med utvecklingen av nya städer och natur. Det handlar om att skapa multifunktionella ytor i ett mycket tätbefolkat land, säger Peter Karssemeijer.

Vad kan Sverige lära sig av Holland?

Även om Sveriges situation skiljer sig från Hollands, menar Peter Karssemeijer att många av utmaningarna är gemensamma – särskilt för lågt liggande kuststäder och hamnar. Det som krävs för att hantera detta är robusta organisationer för vattenhantering, långsiktig finansiering och att klimatfrågan är integrerad i all samhällsplanering.

– Klimatanpassning är inte ett projekt för de närmaste fem eller tio åren. Det måste vara en del av hela vårt system, från nya bostäder till infrastruktur, säger Peter Karssemeijer.

Störst är utmaningen att samordna många aktörer, finansiering och att besluten behöver fattas snabbare.

– Det kan ibland ta tio år att förbereda ett projekt som sedan bara tar ett år att genomföra. Vi måste hitta sätt att fatta beslut snabbare, utan att tumma på kvaliteten.

Med de utmaningar som väntar och de osäkerheter som råder hur vi kommer att påverkas av klimatförändringar. Har vi, ur ett nordeuropeiskt perspektiv, förmågan och verktygen att hantera dem?

– Ja. Men det kräver ett långsiktigt och systematiskt arbete och är inte något för bara de närmaste fem till tio åren. När vi bygger nya hus måste vi tänka: är det här en säker plats att bygga på? Och när vi bygger en ny hamn måste vi fråga oss om den kommer att vara motståndskraftig de kommande 100 åren. För vår miljö kommer att förändras.

Fem insikter för hantering av vatten

1 Långsiktiga program och planering

I Holland arbetar man med mycket långsiktiga program, ofta med 20–30 års framförhållning. Det krävs för att hinna förbereda, besluta och genomföra åtgärder som ska skydda mot översvämningar och stigande havsnivåer. Osäkerheten kring klimatförändringarnas effekter gör att man måste planera för olika scenarier och vara beredd på att anpassa sig över tid.

2 Ge mer plats för vattnet – integrerade och naturbaserade lösningar

I stället för att bara bygga högre vallar arbetar man med att ge floderna mer utrymme, till exempel genom att skapa multifunktionella områden där översvämningsskydd kombineras med stadsutveckling, naturreservat och rekreation. Det handlar om att integrera skyddet i hela samhällsplaneringen.

3 Robusta organisationer och finansiering

En viktig framgångsfaktor i Holland är att det finns starka och tydliga organisationer för vattenhantering (till exempel vattenmyndigheter) och långsiktig, stabil finansiering. Det gör att arbetet kan bedrivas oberoende av politiska svängningar och att det finns resurser för både planering och genomförande.

4 Hantera samarbete mellan många aktörer

Att genomföra stora vattenprojekt kräver samarbete mellan många olika aktörer – myndigheter, kommuner, markägare, näringsliv och allmänhet. Det är ofta långa processer med många intressenter och komplex finansiering, vilket gör att det tar tid att komma till beslut och handling.

5 Vikten av acceptans och lärande av kriser

Det finns en relativt hög acceptans i Holland för nödvändiga åtgärder, men ibland krävs det nästan-katastrofer för att opinionen ska svänga. När en kris inträffar blir det tydligt varför förebyggande arbete är viktigt, och det skapar möjligheter att driva igenom förändringar.