Ny utredning ska hjälpa havsbaserad vindkraft på traven

– Mycket av utredningens förslag är bra för planeringen av havsbaserad vindkraft på lång sikt, men många frågor kvarstår, kommenterar Jonas Sahlin, tillståndsspecialist på WSP, som varit delaktig i flera processer där regeringen har gett godkänt.

I november blev det ja till byggandet av vindkraftparken Poseidon, som planeras i södra och norra Kattegatt. I och med beviljandet kan Sverige få sin första havsbaserade vindkraftpark med flytande fundament. Bakom ansökan står Zephyr och Vattenfall, som tillsammans sökt tillstånd genom det samägda bolaget KonTiki Vind AB. WSP har agerat strategiskt stöd åt det nordiska vindkraftbolaget Zephyr och ansvarat för arbetet med miljökonsekvensbeskrivningarna ända sedan starten på det arbetet för knappt tre år sedan. 

WSP delaktig i godkännande för flera havsbaserade vindkraftparker

I och med tillståndet för Poseidon ligger WSP bakom miljökonsekvensbeskrivningarna två av tre ansökningar för nya havsbaserade vindkraftverk som inkommit och beviljats tillstånd av regeringen de senaste fem åren. I maj 2023 blev det grönt ljus för vindkraftparken Kattegatt Syd, inom vilket WSP givit motsvarande stöd till Vattenfall i arbetet med att få tillstånd.

Utredning om förenklad tillståndsprocess i havsbaserad vindkraft

Samtidigt har tillståndsprocessen för havsbaserad vindkraft varit starkt ifrågasatt, då dagens system anses vara otydligt och därmed innebär höga investeringsrisker. Långa ledtider, stor osäkerhet och lönsamhetsproblem har medför att investerare i stället vänt sig mot andra marknader för havsbaserad vindkraft i länder med tydligare regler, som till exempel Danmark, Tyskland och Holland. 

Därför var intresset stort inför presentationen av regeringens utredning om hur en förenkling skulle kunna gå till. I utredningen förslås övergången till ett statligt auktionssystem för områden som pekas ut av regeringen – i stället för som i dag att vindkraftbolagen själva anger platser för möjliga vindkraftparker. Liknande anvisningssystem används redan i de flesta andra länder i Europa. Det är dock för tidigt att säga om förslagen kommer innebära en ökad utbyggnad och investeringsvilja i havsbaserad vind, menar Jonas Sahlin.
– Dels är det en långsam övergång enligt förslaget där tillståndsansökningar med inlämning innan juli 2026 kommer att fortsätta ske enligt den gamla modellen. Med det stora antalet projekt som redan är i gång idag är det osäkert om det efter övergången till det nya systemet kommer finna några områden kvar att utlysa inom auktionssystemet. Den stora utmaningen för att säkra investeringsviljan är någon slags prisgarantier – i likhet med de som har utlovats för kärnkraften – och även om detta behov har konstaterats i utredningen vet vi inte hur det ska genomföras idag, säger Jonas Sahlin.

Bland utredningens förslag har också uppmärksammats att kommunernas veto till havsbaserade vindkraftparker nära kusten skulle tas bort, en fråga som väntas bli en het politisk potatis för berörda kommuner. Ur verksamhetsutövarnas perspektiv skulle däremot förslaget kraftigt kunna minska riskerna jämfört med hur det går till i dag, där ett avslag från kommunen genom veto sent i processen kan fälla projekt med stor betydelse ur ett nationellt helhetsperspektiv, förklarar Jonas Sahlin.
– Det skulle bidra till en förenkling av utbyggnad av havsbaserad vind inom territorialvattnet, som ur ett kostnadsperspektiv ofta är de mest gynnsamma områdena jämfört med att bygga längre ut från kusten, säger han.

Samtidigt är Jonas Sahlin tydlig med att många frågor kvarstår hur utredningens förslag ska kunna få upp den fart på byggandet av vindkraftparker som efterfrågas.
– Jag tycker utredningen förslag är bra för långsiktig och hållbar planering, men det kvarstår frågetecken i tillståndsförfarandet för befintliga projekt som redan lämnats in till regeringen, eller som kommer att lämnas in, innan övergången sker till det nya systemet.