Smutsigt vatten som rinner ur en vattenkran.
  1. Vi framtidssäkrar världen
  2. Insikter
  3. Svensk vattenförsörjning

Svensk vattenförsörjning underfinansieras med 10 miljarder varje år

Investeringsskulden inom den svenska infrastrukturen för vatten och avlopp är ett växande faktum. En ny rapport från Svenskt Vatten som WSP tagit fram underlag till visar att det saknas 10 miljarder kronor – varje år. Underskottet riskerar att försätta Sverige i en vattenkris om inte investeringarna möter behoven.
map marker Sverige | den 8 juni 2023

WSP har på uppdrag av Svenskt Vatten tagit fram underlag till rapporten Investeringsbehov och framtida kostnader för kommunalt vatten och avlopp. Årets rapport bygger vidare på tidigare rapporter på samma tema, och tendensen är tydligare än någonsin – förnyelsebehovet av befintlig infrastruktur är stort och skjuts på framtiden.

Fler utmaningar och en förändrad omvärld

Dagens kommunala infrastruktur för vattenförsörjning började byggas ut i mitten av 1800-talet, för att ett sekel senare byggas ut ytterligare. Idag, ungefär 60 år senare, är många av VA-anläggningarna fortfarande i bruk trots att de skrivits av helt. Eftersom belastningen av VA-organisationernas ekonomi varit låg, har också avgifterna för VA kunnat bibehålla en låg nivå.

Under senare år har dock pendeln svängt. Händelser omvärlden har påverkat såväl de ekonomiska förutsättningarna som de tekniska leveranskedjor som vatten- och avloppsbranschen är beroende av. Befolkningstillväxt, klimatförändringar, ökade krav på säkerhet utifrån en förändrad världsbild och nya direktiv från EU är några av de aspekter som kräver höjda avgifter för att infria behoven. Utmaningarna blir allt fler och behoven växer – men samtidigt förnyas inte infrastrukturen i den takt som behövs, vilket skapar ett uppdämt investeringsbehov.

Årligt investeringsbehov på 31 miljarder kronor

Rapporten från Svenskt Vatten visar att det årliga investeringsbehovet uppgår till 31 miljarder kronor. Det innebär 560 miljarder fram till år 2040. Idag investerar Sveriges kommuner cirka 21 miljarder om året i infrastruktur för vatten och avloppsförsörjning. Totalt sett innebär detta att sektorn årligen är underinvesterad med cirka 10 miljarder. Behovsglappet är med andra ord häpnadsväckande stort.

Att förnya denna infrastruktur kräver inte bara finansiella resurser utan även långsiktiga styrmedel, teknikutveckling – och inte minst humankapital. Det årliga investeringsbehovet bedöms motsvara ungefär 18 000 – 25 000 arbetstillfällen.

Inflation och ökade kapitalkostnader

De senaste årens inflation och förändrade räntenivåer har påverkat VA-området stort och drivit upp priser i alla led. Även om VA-infrastruktur har långa nyttjandeperioder och därmed kan räkna med konjunktursvängningar är stora delar lånefinansierade, vilket man kommer behöva ta höjd för i investeringsplanerna. Till följd av ökade volymer och räntekostnader visar analysen på en tre till femdubbling av kapitalkostnaderna till 2040.

Fördubblade VA-taxor väntar

Nivån på VA-taxan sätts av respektive kommunfullmäktige och varierar stort. Den procentuella skillnaden mellan taxan i Sveriges billigaste respektive dyraste kommun uppgår 2023 till nästan 500 procent. Endast med hänsyn till de ökade kapitalkostnaderna behöver avgifterna mer än dubblas. Fram till 2040 kommer den genomsnittliga VA-avgiften för hushållen att gradvis behöva höjas med 105 procent. Redan idag har många kommuner gjort rejäla avgiftshöjningar – och fler kommuner är på väg att följa efter.

Nationell samordning krävs för att motverka vattenkris

En växande investeringsskuld i svensk VA-infrastruktur riskerar att skapa olika sorters kriser för samhället på sikt. Föroreningar i vatten, läckage och sinande kranar kan bli resultaten för medborgarna om inte kommunpolitikerna ger VA-organisationerna förutsättningar att renovera och uppgradera vatteninfrastrukturen. 

För att motverka en annalkande vattenkris föreslår Svenskt Vatten att åtgärder behöver lyftas från kommunal till nationell nivå, där en nationell infrastrukturplan med bäring på 2050 upprättas, liksom en nationell vattenstrategi. 

Vi behöver skapa förutsättningar för god kompetensförsörjning och hitta nya arbetssätt inte minst genom att nyttja potentialen i digitaliseringen där VA branschen har utmaningar. Det kräver förändringsvilja, förändringsförutsättningar och ett gott samarbetsklimat mellan branschens olika aktörer. Det kan vi utveckla tillsammans.
Anna Dahlman Petri VA- och vattenexpert

Hur framtidssäkrat är Sverige?

Det är inte bara VA-nätet som står inför en stor underhållsskuld i Sverige. Även infrastruktur i form av vägar, järnvägar och elnät står inför miljardinvesteringar de kommande åren. Det kan du läsa mer om i WSP-rapporten Prioriteringar och vägval när Sverige behöver renoveras.

 

Anna Dahlman Petri
VA- och vattenexpert
Sverige
Läs mer