Omställningen till eldrivna transportmedel ökar på alla fronter. Mer än var femte svarande uppger att de har tillgång till elcykel, vilket gör den till det vanligaste elfordonet i storstadsregionerna. Sedan förra året har tillgången till elbil och egen elsparkcykel nästan fördubblats, och ligger nu på 21 respektive 17 procent.
– Vi ser en ökning av eldriven pendling inom alla samhällsgrupper vilket är positivt. Kollektivtrafiken har stor potential att ytterligare öka antalet pendlare som reser eldrivet, nu när allt fler bussar går på el. Även elcyklar och elsparkcyklar kan få med fler på elektrifieringståget. De har också en bred användargrupp till skillnad från elbilen som hittills främst används av samhällsgrupper med en hög inkomst, säger Lasse Brand, trafikutredare på WSP.
Även utbyggnaden av laddinfrastruktur tar stora kliv framåt. 40 procent anger att det finns möjlighet att ladda elfordon nära den egna bostaden jämfört med 27 procent 2021, och lika stor andel har laddningsmöjligheter nära arbetsplatsen.
Det är inte bara elektrifieringen som förändrar våra pendlingsmönster. Just nu är det ovanligt många faktorer som spelar in; nya politiska styren i flera av storstadsregionerna, höga drivmedels- och elpriser, postpandemiska beteendeförändringar samt förändringar gällande reduktionsplikt och reseavdrag. Dessutom en stundande lågkonjunktur.
– Det är ett svårbedömt läge. Min spaning är att distansarbetet är här för att stanna vilket ger färre pendlingsresor totalt. Under tidigare lågkonjunkturer har bilinköpen sjunkit medan cykelinköp inte påverkats. Trots nya politiska styren på flera håll så ser vi långsiktiga satsningar på både kollektivtrafik och cykelinfrastruktur. Mer osäkert är hur biltrafiken, som under pandemin har ökat, kommer utvecklas. Historiskt har vi inte varit särskilt priskänsliga när det gäller drivmedelspriser. En trolig utveckling är att vi får en minskning i stadskärnorna på sikt, men en ökning regionalt, säger Björn Öhman, mobilitetsexpert på WSP.
Fler insikter från rapporten
Ändrade resvanor med kollektivtrafiktapp, cykeluppsving och ökad bilanvändning
- Kollektivtrafiken har börjat återhämta sig jämfört med 2020 och 2021, men saknar fortsatt 10-20 procent av resenärerna jämfört med innan pandemin. Många har bytt färdsätt eller har börjat arbeta hemifrån oftare, eller både och. Undersökningen visar att kollektivtrafiken riskerar att förlora en av tio resenärer för gott. Dock kan storstädernas befolkningsökning på sikt jämna ut effekten men det kommer ta tid.
- Cykeln är det trafikslag som ökat mest sedan innan pandemin. De som tar cykeln eller elcykeln till jobbet eller studierna har ökat från 9-12 procent innan pandemin, till 16 procent i juni 2022.
- Undersökningens resultat tyder på en fortsatt ökat bilandel till följd av pandemin. Trots höga bränslepriser har andelen som primärt pendlar med bil stigit från ca 30-35 procent innan pandemin till 40 procent 2022. För privata resor används bilen i allmänhet mer och även där har andelen glidit upp från ca 40-45 procent till numera runt 50 procent.
- Delningsekonomin gör försiktiga framsteg. Fler än tidigare uppger att de har tillgång till bilpool, cykelpool eller hyrsystem för elsparkcyklar, men det syns ännu ingen tydlig ökning i andelen som använder dessa tjänster.
Distansarbete och hybrid arbetsplats är det nya normala
- Mer än var tionde pendlingsresa i storstadsregionerna har försvunnit till följd av ökat distansarbete. En majoritet av de svarande arbetar hemifrån minst en dag per vecka.
- Intresset för så kallade hubkontor har ökat markant. 40 procent är idag intresserade av ett hubkontor. En anledning kan vara möjligheten att få tillgång till bättre teknik, ergonomiska möbler och ett socialt sammanhang nära hemmet, utan nackdelen med pendlingsresan.
- Årets rapport inkluderar en jämförelse mellan de nordiska huvudstäderna. Där konstateras bland annat att invånarna i Helsingfors har fortsatt att arbeta hemifrån i högre utsträckning än sina nordiska grannar.
Om WSPs mobilitetsstudie
WSP har för tredje året i rad studerat svenskarnas rese- och pendlingsmönster och vilka beteenden som nu har blivit bestående efter pandemin. Årets mobilitetsstudie genomfördes i juni 2022 med 1000 svarande i Stockholmsregionen (Stockholms län), 500 i Göteborgsregionen (Storgöteborg) och 500 i Malmöregionen (gamla Malmöhus län). Enkäten är genomförd via undersökningsföretaget CINT med ett representativt urval i åldern 18–70 år.
