Datacenter har på kort tid blivit en av de mest omdiskuterade infrastruktursatsningarna i Sverige. AI-utvecklingen driver efterfrågan på beräkningskapacitet samtidigt som frågor om digital suveränitet, cybersäkerhet och totalförsvar gör att datacenter allt oftare betraktas som samhällskritisk infrastruktur.
I vårt seminarium i Almedalen, som WSP anordnade, samlade vi representanter från Svenska Kraftnät, Ellevio, Stockholm Exergi, kommuner och datacenterbranschen. Där kretsade samtalet mindre kring teknik och mer kring genomförandet av projekten.
Sverige och Norden kan ta ledartröjan
Sverige och övriga Norden har, bland annat tack vare stark samverkanskultur, lösningsfokuserade kommuner och god tillgång till förnybar energi, goda chanser att ta ledartröjan i kampen om datacentren. Samtidigt kvarstår många utmaningar på vägen. Trycket på elsystemet är redan betydande. Svenska Kraftnäts chefsstrateg Niclas Damsgaard beskrev en situation där ansökningarna växer snabbt.
– Vi har väl någonstans runt 7 500 megawatt som vill komma in till stamnätet. Topplasten vintertid under en januaridag har ju varit någonstans kring 25 000–26 000 megawatt, så 7 500 är en stor andel, sade Damsgaard.
Effektivare samspel
En central del av diskussionen handlade om Svenska Kraftnäts nyligen redovisade regeringsuppdrag om anslutningsprocesser och lokalisering. Tanken är att i större utsträckning identifiera områden där elproduktion, elanvändning och nätkapacitet kan samspela mer effektivt.
För datacenterbranschen är frågan högaktuell. John Wernvik, Chief External Relations & Sustainability Officer vid EcoDataCenter, beskrev en marknad som fortfarande befinner sig i början av utvecklingen trots de betydande investeringar som redan syns.
– Man får tänka att AI som fenomen i bredare kontext bara har funnits i tre år. Cloudinfrastrukturen började ju byggas runt 2006. Och nu byggs AI ovanpå den cloud-digitalisering som också växer 20–30 procent per år, sade Wernvik.
Återanvänd industrimark
Just EcoDataCenter bygger för närvarande ut i både Falun och Borlänge. I Borlängestadsdelen Kvarnsveden skapar det tidigare pappersbrukets infrastruktur ovanligt goda förutsättningar för ny verksamhet.
Att återanvända äldre industrimark kan vara en kraftfull möjlighet för datacenterföretag som vill etablera sig i ett Sverige i industriell omvandling.
– De gamla bruksorterna har ofta nedlagd industri, och kraft kvar, påpekade Anders Lindh, kommunalråd (M) i Falun.
Som ytterligare framgångsfaktor lyfte Lindh snabb dialog och nära samverkan mellan kommun och datacenterinvesterare.
Elnät i omvandling kräver ny strategi
En annan viktig faktor för datacentrens långsiktiga etablering är elnäten, som nu står inför stora förändringar.
Maria Ramstedt Presits, Senior Director Large Customer Solutions på Ellevio, menade att branschen behöver lämna dagens kötänkande och i stället fokusera på projektens genomförbarhet. Dessutom efterlyste hon tydligare nationella spelregler och prioriteringar.
– Vi saknar i Sverige idag en datacenterstrategi som kopplar ihop våra digitala ambitioner med elsystemets verklighet. Har man ingen strategi vet man ju inte vad man ska bygga ut för, sade Ramstedt Presits.
Just detta behov av en nationell strategi var också något som vi återkom till i samtalet, och som flera av paneldeltagarna lyfte. Flera pekade på att länder som Finland, Norge och Tyskland redan har tydligare riktlinjer för hur datacenter ska integreras i energi- och näringspolitiken.
Även kommunerna efterfrågar vägledning. Sundsvalls kommunalråd Lisa Tynnemark (S) betonade att kommunerna vill maximera samhällsnyttan men ofta ställs inför komplexa avvägningar.
– Det man vill som lokalpolitiker, det är att skapa största möjliga samhällsnytta för de invånare man företräder. Det hade varit bra med mer statlig strategi här, sade Tynnemark.
Datacenter som resurs
Datacenter beskrivs ofta som stora elkonsumenter. Men Per Ytterberg, affärsutvecklingsdirektör vid Stockholm Exergi, betonade att de också kan bli en energiresurs om spillvärmen tas tillvara.
I kommuner med väl utbyggda fjärrvärmenät kan överskottsvärmen användas för uppvärmning av bostäder och verksamheter, vilket stärker resurseffektiviteten i energisystemet.
– För om vi skulle ersätta fjärrvärmen i Sverige, ungefär 50 terawattimmar, med individuell uppvärmning, värmepumpar, skulle vi behöva ungefär tio kärnkraftsreaktorer bara för det, sade Per Ytterberg.
Bred samsyn i branschen
Som vi på WSP ser det speglar diskussionen en bred samsyn i branschen:
– Det är tydligt att datacenter spelar en avgörande roll, både för den tekniska utvecklingen och ur ett beredskapsperspektiv. Vi på WSP är ofta med från första idé till byggstart, i hela Norden och Europa, och ser vad som faktiskt blir av – och vad som inte blir av. Framgång blir det när energibolag, kommuner, nätägare, investerare och rådgivare tidigt samlas kring en gemensam och realistisk bild av vad som är möjligt, sade WSPs Nordic Data Center Lead Annelie Hansson.
