I denna rapport analyseras vilka samhällsekonomiska nyttor som dessa infrastruktursatsningar, i kombination med kommunernas planeringsåtagande avseende bostäder och arbetsplatser, skulle kunna ge. Nyttorna beräknas med utgångspunkt i följande åtgärder i transportsystemet:
- Förbättrad kapacitet på Ostkustbanan genom två nya spår på hela sträckan Stockholm-Uppsala samt satsningar på funktionella resecentrum i Arlandaregionen.
- Förbättrad kapacitet på väg E4 genom ytterligare trafikplatser kring Arlanda.
- Förlängd Roslagsbana till Stockholm Arlanda Airport, med koppling till Märsta.
Beräkningarna följer i allt väsentligt samma struktur som i den så kallade Sverigeförhandlingen, vilket innebär att nyttorna analyseras i tre olika dimensioner: (1) restidsnytta, (2) arbetsmarknads- och näringslivsnytta samt (3) fastighetsrelaterade nyttor. Resultaten av analysen kan sammanfattas enligt följande:
- Restidsnytta. Nyttan av kortare restider för företag och hushåll bedöms uppgå till 25.8 miljarder kr, varav 18 miljarder kr kan kopplas till kollektivtrafikresor.
- Arbetsmarknads- och näringslivsnytta. På kort sikt, under själva byggtiden, är bedömningen att det skapas 1300 nya årsarbeten och 0.8 miljarder kr i ökad BNP för varje miljard som investeras i Arlandapaketet. På längre sikt, som en effekt av bättre fungerande regional marknad, bedöms satsningarna ge omkring 3000 fler jobb och 11.2 mdr kr i samlad inkomstökning i Östra Mellansverige.
- Fastighetsrelaterade nyttor. Utöver att skapa förutsättningar för 62 000 nya bostäder bedöms infrastrukturinvesteringarna öka markvärdena i Stockholms och Uppsala län med sammanlagt 12 miljarder kr.
Att lägga ihop alla bedömda effekter till en samlad nytta innebär en betydande risk för dubbelräkning. De nyttor som kan kopplas till arbetsresor bör dock justeras upp med cirka 5 miljarder kr för att spegla ökade skatteintäkter för stat och kommun. Den samlade samhällsekonomiska nyttan av Arlandapaketet kan då uppskattas till cirka 31 miljarder kr.
Mycket talar dock för att nyttan kan vara underskattad, eftersom värdet av minskad restid och effekterna av bättre fungerande regional marknad tenderar att vara större i Stockholmsregionen än i andra delar av landet.
Författare av rapporten är Tore Englén, [email protected] Lars Berglund, [email protected].
