Översvämningarna: ”Dra på gummistövlar lite oftare”

Vi svenskar har ett nära förhållande till vatten som går långt tillbaka i vår historia. Med landets långa kustlinje och många sjöar, floder och älvar är ett boende nära vatten en dröm för många. Men när vattennivåerna stiger i både hav och sjö blir vår nuvarande längtan efter närhet till vatten problematisk.

- Genom våra kollegor i till exempel London, Hamburg och Nederländerna vet vi att riskmedvetenheten utomlands ofta är mycket högre än i Sverige. De har levt länge i låglänta områden med tidvatten och har en helt annan nivå på förberedelse än vad vi har, säger Bo Nilsson som arbetar med vattenfrågor på WSP.

25 områden i Sverige är utpekade av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som högriskområden. På listan finns allt från storstäder till låglänta natur- och rekreationsområden.

- Man har börjat ta hänsyn till det här i samhällsplaneringen och man jobbar med olika material som till exempel armerat gräs (betong och gräs, reds anm.) porös asfalt som släpper igenom vatten och man tar bort kantstenar mot trottoarer för att få en naturlig avrinning mot uppsamlingsytor.

Många stora städer i Sverige är geografiskt placerade vid älvars eller floders utlopp, där mycket vatten kommer från ena hållet och stora sjöar eller hav pressar på från andra hållet. Från Karlstad där Klarälven möter Vänern till Stockholm, där sött vatten möter salt. 

Ett bildligt exempel, faller det stora regnmängder över Vänern och det samtidigt blåser upp till storm över havet utanför Göteborg så möts och krockar vattenmassorna från älven och havet i en kraftfull kollision i Göteborgs hamn. Under stormen Gudrun steg vattennivån med nästan två meter i Göteborg. Det var 2005. 

Sedan dess har klimatförändringarna fortsatt, och om havsytan i framtiden stiger med förväntade 0,5 till 1 meter på grund av klimatförändringarna och vi därtill adderar en kraftig storm så kan alltså vattnet stiga till närmare 3 meter. I Göteborgsfallet och på många andra platser i riket planeras nu därför olika typer av skydd mot vattenhöjningar från hav, sjö, flod och älv.

- Kombinerar man det här scenariet med att hundraårsregn inte längre verkar hända bara var hundrade år, så blir det problematiskt. Hundraårsregn är ett begrepp som betecknar en extremt kraftig nederbörd som statistiskt sett inträffar en gång på hundra år.
- Egentligen är det inget nytt att man hanterar vattenmängder och flöden med slussar, barriärer, portar eller vågbrytare. Men vi kommer se allt fler och större konstruktioner i svenska vatten för att hantera förändringarna, det började redan efter stormen Gudrun och efterfrågan fortsätter att öka.

Skillnader mellan söder och norr

Utmaningarna kopplat till mycket vatten är ett nationellt problem som behöver framtidssäkras. Det finns skillnader mellan norr och söder, söderöver pratar man exempelvis om grön-och blåstrukturplaner för att kartlägga grönområden och vattendrag, norrut blir samma plan en grön-blå- och vitstrukturplan, där vit kartlägger situation och behoven kopplat snö.

WSPs specialister arbetar med ämnesfrågorna i ett brett spektra, det kan vara skyfallskartering, hjälp med VA-frågor i samband med översikts- och detaljplaner, inventering av utsatta platser som till exempel källare eller renodlade riskanalyser, som i fallet med Helsingborgs kommun. 

- Vi har arbetat med flera länsstyrelser, privata aktörer och många kommuner kring de här frågorna genom att analysera olika scenarier, vad som faktiskt kan hända. Oftast finns det en samhällsekonomisk aspekt i arbetet.
- Skador av för mycket vatten är oerhört kostsamma, oavsett om det är den enskildes källare som drabbas eller en hel stadskärna som svämmar över, säger Bo Nilsson.

De samhällsekonomiska aspekterna är också tydliga vid planering av om- och nybyggnad av vägar, stadsdelar och järnvägar. Exemplen på hur de senaste årens skyfall har påverkat trafikflöden och tillgänglighet till exempelvis tågstationer är alldeles för många.

- I takt med att fler flyttar till storstadsområden och att vi samtidigt gräver ner allt mer, underjordspassager för att komma till ett resecentrum eller förbifarter som överdäckas eller sprängs i berg, så ökar risken för översvämningar som får stor påverkan på samhället. Människor kan inte ta sig till och från sina arbeten, ta sig till möten eller hämta och lämna barn. Det är där vi kommer in i bilden, vi hjälper våra beställare att på ett framtidssäkert sätt minimera och hantera riskerna där påverkan är som störst, säger Bo Nilsson.

En av de största utmaningarna som WSPs experter möter är bristen på övergripande ansvar för vattenfrågan, både mellan olika aktörer och inom förvaltning rörande de olika delarna av planprocessen. 

En annan fråga som inte är löst är ansvarsfrågan. De offentliga beställarna har sin del, där kostnader och åtgärder ska ställas mot samhällsnytta i dag eller i morgon, en ekvation som inte alltid är enkel att få till när antalet aktörer i en fråga kan vara många och deras förutsättningar och verklighetsbild skiljer sig åt.

- Jag tror också att medborgarna måste förbereda sig på att hantera delar av vattenfrågan själva. Och kommuner och länsstyrelser måste bli lite tydligare i sin kommunikation, säger Anna Dahlman Petri och förtydligar:
- Vi kanske måste ha gummistövlar oftare än i dag, vi kanske inte kan bygga överallt eller lösa alla problem. Vi måste bli bättre på att värdera och kommunicera risker. Jag upplever att vi ibland är fega inför att diskutera vilka konsekvenser som är acceptabla och vad som absolut inte får hända. Det enda som är säkert är att det inte går att skydda sig mot allt.

Fram växer bilden av ett Sverige där antalet varningsskyltar som larmar om risk för höga vattenflöden i en nära framtid kan vara fler än de vägmärken som idag varnar om risk för älg. Utmaningarna kopplat för mycket vatten kommer att påverka vår vardag fundamentalt, från vår nationalromantiska bild av det perfekta sommarstället till hur våra hemförsäkringar är utformade. 

- Det finns alla möjliga lösningar kopplat varningssystem och public awareness – man har medborgarkontor, man klimatvarnar och varje person i kedjan vet vad den ska göra när något händer, vem den ska ringa, var material finns. Vi har sett kollegor på WSP i andra länder hjälpa offentliga organisationer med den typen av program, och det tror jag vi kommer att både se och behöva även i Sverige framgent, avslutar Anna Dahlman Petri. 

Tycker du också att det här ämnesområdet är spännande? Oavsett om du är nyutexaminerad eller senior specialist, så söker WSP ständigt nya förmågor och kompetenser som kan hjälpa oss och våra uppdragsgivare att framtidssäkra Sverige. Du hittar alla våra lediga jobb och rekryteringsprogam här.
  

Sex spaningar om för mycket vatten av Anna Dahlman Petri och Bo Nilsson:

• Ansvarsfrågan – vad tar det offentliga ansvar för, vilka skador och risker accepterar vi och vad måste vi åtgärda? Den frågan kommer att debatteras flitigt under kommande år.
• Gestaltning – när vi måste skydda oss från vattenmängderna kan det göras vackert och det kan göras fult. Både vattnet och dess barriärer och uppsamlingsplatser kan skapa trivsel, men i Sverige bygger vi av tradition fult och hårt, här behövs förändring då antalet konstruerade åtgärder kommer att öka stort.
• Resilience – att hitta nya material och fysiska platser som kan ha flera funktioner, exempelvis armerat gräs, porös asfalt eller att bygga en fotbollsplan som både fungerar som vattenuppsamlingsplats och bollplan.
• Medborgarengagemang – krismedvetenheten och förberedelserna är på en högre nivå i många andra länder där boende i riskområden är delaktiga i både förberedelser och praktiskt arbete vid exempelvis översvämningar.
• Agilt arbetssätt i vattenfrågan – beräkningsmodeller behöver förbättras och det behövs uppdatering av takten som städers förtätas. Vi måste bli bättre på att planera trots att flera ingångsvärden är rörliga.
• Förbättrat samarbete – ansvariga på kommuner, myndigheter, offentligt ägda bolag och länsstyrelser måste bli bättre på att samverka och det behövs en samordnande funktion som ser till helheten istället för att bara se den enskilda uppgiften.