Mineraler är exempelvis nödvändiga för livsmedelsförsörjningen i världen och flera metaller spelar en viktig roll för klimatomställningen, då de utgör komponenter till exempelvis batterier, solpaneler och vindkraftverk.
– Men klimatomställningen till trots är det svårt att få i gång en lönsam marknad. Orsaken är till viss del den förda klimat- och omställningspolitiken som riktar in sig på enskilda tekniker och delar av ekonomin, snarare än teknikneutrala styrmedel som slår igenom i hela ekonomin och påverkar marknadspriser, säger Ficre Zehaie, nationalekonom med inriktning miljöekonomi på WSP.
Detta är en av många slutsatser som WSP drar i rapporten Sekundär utvinning av mineral och metaller från gruvor, som man tagit fram för SGUs räkning. Uppdraget har varit att föreslå ekonomiska styrmedel för att öka utvinningen av mineraler och metaller från gruvavfallet i Sverige. Idag sker sådan utvinning i mycket liten skala, men har potential att skalas upp och få en stor och viktig betydelse i framtiden. Framför allt handlar det om att utvinna fosfor och jordartsmetaller.
Fungerande marknad viktig förutsättning
För att ekonomiska styrmedel ska fungera bör en fungerande marknad för resurser från gruvavfall finnas på plats. Två nödvändiga förutsättningar är transparens och tydlig lagstiftning. WSP föreslår därför att mineraler och metaller i gruvavfallet kartläggs, så det finns information om vilka resurser det innehåller, samt att lagstiftningen blir tydligare kring äganderätt och ansvarsfrågan. Idag är det oklart vem som äger avfallet och även vilket ansvar man har när man gräver efter resurser i avfallet, där det kan finnas miljöfarligt avfall.
– Oklarheterna gäller främst avfall från stängda gruvor, medan det är något tydligare när det kommer till avfall från pågående gruvdrift. Vi ser också att de initiativ som idag tas är kopplade till pågående gruvdrift, säger Ficre.
Utöver klimatomställningen finns även etiska och säkerhetspolitiska argument som talar för att det finns en god chans att få i gång en fungerade marknad för sekundär utvinning. Idag utvinns en stor andel av jordartsmetaller i regioner som använder oetiska och icke miljövänliga utvinningsmetoder i relativt hög utsträckning. För producenter av till exempel batterier är det därför mer attraktivt att välja metaller utvunna ur exempelvis svenskt gruvavfall eftersom den produktionen sker på ett etiskt hållbart sätt. Fler länder tycks dessutom vara beredda att använda sin makt över viktiga resurser för att uppnå såväl politiska som territoriala mål.
Etikcertifiering för metaller
Utmaningen ligger dock i att produktionen av metaller som följer svenska eller EU:s etiska normer är mycket dyrare. Inte bara för att produktionskostnaderna ökar, utan också för att de investeringar och processer som krävs för att få till sekundär utvinning ännu inte är gjorda.
– Dagens handel är till viss del orättvis, eftersom de oetiskt utvunna metallerna är så pass mycket billigare. Det gör att investerare tvekar. För att göra de tryggare krävs det förmodligen någon form av etikcertifiering, vilket är fullt möjligt att genomföra eftersom spårbarheten för flera resurser är möjlig, säger Ficre.
– Sammanfattningsvis rekommenderar vi att vissa styrmedel ska finnas med för att stimulera ökad sekundär utvinning. Att klimatomställningen startar är en angelägenhet för alla och då är det inte mer än rätt att även samhället bidrar med subventioner och investeringsstöd, avslutar Ficre.
.jpeg)
.jpeg)
