WSPs undersökning visar vidare att det finns en stor vilja att återgå till det normala (drygt 80 procent) när det gäller privata resor och det är en ökning med några procent sedan förra året. Samtidigt önskar bara 50 procent av de svarande att resor i tjänsten ska återgå till det som var innan pandemin. Året med uteblivna tjänsteresor har ökat viljan att resa mindre i tjänsten, sju procent färre jämfört med förra året vill återgå till det normala när det gäller resor i tjänsten. Detta tillsammans med många stora företags uttalanden om minskat affärsresande och ett ökat tryck i klimatfrågan gör att det är rimligt att tro att affärsresor kommer att minska även efter pandemin. Hybridmöten kommer sannolikt bli mer vanligt framöver. Detta kommer att påverka mötes-, kongress- och konferensindustrin, men även restauranger och hotell när det kommer till besökare, framför allt i storstäderna.
WSPs undersökning visar att de flesta kommer att besöka släkt och vänner, bara koppla av och vara i naturen på sin semester i sommar. Detta kan ge ett uppsving för livsmedelsbutiker och restauranger, men det behöver inte betyda att människor automatiskt kommer att bo på hotell eller besöka olika upplevelser, museum, kajak, nöjesparker med flera, det vill säga upplevelser besökaren betalar för. Detta påverkar förädlingsvärdet genom att företagens lönsamhet påverkas om det blir färre besökare. Detta tillsammans med den långsamma återhämtningen kan göra att många företag i besöksnäringen riskerar att gå i konkurs eller behöver ytterligare stöd från staten.
Konkurrensen att få utländska besökare till Sverige efter pandemin kommer att vara stenhård. Sverige ska då slåss mot andra europeiska och utomeuropeiska länder. Å andra sidan har Sverige alltid haft fler inhemska besökare än utländska. Det är därför glädjande att regeringen har givit Visit Sweden 10 miljoner extra för marknadsföring av Sverige för svenskar. Ett problem för besöksnäringen som ”basnäring” är dock att utländska turister oftast spenderar mer pengar i Sverige än inhemska turister. Utländska turister bor ofta på hotell och äter ute i större utsträckning och detta påverkar förädlingsvärdet. Företagens lägre beläggning på hotell ger lägre lönsamhet och lägre skatteintäkter och slutligen lägre bidrag till Sveriges BNP.
Regeringen kommer med största sannolikhet behöva stötta besöksnäringen en lång tid framöver och kanske ännu mer eftersom framtiden, vaccineringen till trots, är osäker och många företag kanske inte överlever resten av 2021. Visita – Svensk Besöksnäring kunde i april 2020 konstatera att var femte ung löntagare under 26 år, över 36 000 personer, (SCB) förlorade sitt arbete under 2020, vilket kan tyda på att det kan ta tid att återanställa dessa personer när pandemin släpper. En del av dessa individer har sannolikt hittat ett nytt jobb som de trivs med.
Trots många människors längtan till det normala kommer det ta tid innan hotellen blir fullbokade igen och det myllrar av folk på restauranger. Vi kommer sannolikt se en snabbare återhämtning för de större hotellkedjorna och företagen i branschen än besöksnäringen i stort. Det är viktigt att komma ihåg att branschen framförallt består av små och medelstora bolag och de kommer inte ha lika lätt att återhämta sig.
WSPs enkätundersökning i korthet
- 47 procent av respondenterna planerar att semestra i den delen av landet där individen bor, 43 procent planerar att resa inom landet.
- I framtiden räknar 53 procent av de svarande att semestra mer i Sverige än tidigare, vilket är en ökning med fem procent jämfört med föregående års mätning.
- Bilen är en favorit under pandemin och användandet har ökat generellt, 75 procent av respondenterna planerar att resa med bil under semestern och 15 procent ska ta tåget.
- Närmare en femtedel av alla semesterfirare ska ägna sig åt friluftsliv, övervägande del vandring.
- Majoriteten planerar att bo i hyrt eller eget boende och 18 procent ska bo på hotell/vandrarhem medan 5 procent planerar att bo på camping.
- Cirka 22 procent av respondenterna planerar att resa utomlands, vilket är en ökning med åtta procent jämfört med förra året.
Enkäten skickades via det globala undersökningsföretaget CINT till ett representativt urval av invånare i Stockholms, Västra Götalands och Skånes län i åldern 18-70 år. Datainsamlingen gjordes i maj 2020 och april 2021. Frågebatteriet bestod i huvudsak av frågor kring mobilitet innan, under och efter pandemin. Enkäten besvarades av totalt 1800 personer bestående av 1000 invånare i Stockholms län, 500 i Västra Götalands län och 300 i Skåne län.