De har svaga kunskaper om bostadsmarknaden och bostadsekonomi. De har ofta inte kontakter som de kan utnyttja för att få fördelar på marknaden. De har inte tillräckligt lång kötid för att komma ifråga för att bli erbjudna ett hyreskontrakt i första hand. Och de har inte tillräckligt kapital för att köpa en bostad. De lösningar som finns till förfogande är dyra andrahandsboenden vilket gör möjligheterna att spara lägre. Deras osäkra och låga inkomster gör både sparande och lånemöjligheter svårare.
HSB Riksförbund genomförde i början av 2018 en undersökning kring unga vuxnas inställning till avdragsgillt bosparande. Undersökningen visade att införandet av en sådan sparmodell i Sverige skulle främja ett ökat sparande och att de som skulle spara mest relativt sin inkomst är de med lägre inkomst. Kostnaderna för staten skulle vara relativt låga.
WSP har genomfört analyser av unga vuxnas möjligheter på bostadsmarknaden. Rapporten har skrivits på uppdrag av HSB och bygger på en tidigare HSB-rapport. WSP beräknar i rapporten vilka effekter lättnader i kreditkraven skulle få på de ungas möjlighet att få bostadslån i ett antal kommuner i Sverige.
Sammanfattande slutsatser
- De kreditrestriktioner som införts de senaste åren har medfört att inträdeshindren för nya på bostadsmarknaden ökat väsentligt. En grupp som drabbas är unga vuxna vars lönenivåer ännu inte är så höga att de på många håll kan komma ifråga för att få låna ens till en liten lägenhet. Utöver restriktionerna är bankernas Kvar-Att-Leva-På-kalkyler mycket svåra att klara av för unga vuxna.
- Det egna kapital (sparpengar etc.) som krävs för att köpa en nyproducerad etta på de lokala marknader vi undersökt varierar mellan 175 000 och 340 000 kr. Med det sparbeteende som unga har idag skulle det ta i genomsnitt tio år för en ung person att spara ihop till dessa belopp. Tiden varierar mellan lokala marknader.
- Den fasta månadslön som krävs för att få låna till en nyproducerad etta på de lokala marknaderna varierar mellan 27 780 och 33 630 kr. Med dessa förutsättningar har endast 18 % av unga i åldern 20-34 år möjlighet att köpa en etta – givet att de har kontantinsatsen.
- Nedgången i byggandet det senaste året kan vi inte förklara med de traditionella variablerna som styr byggandets utveckling. Om vi gör scenarier över byggandets utveckling framöver och antingen antar att vi bosparar mer eller att kreditrestriktionerna får full kraft blir skillnaderna slående – ökad kreditgivning och sparande hos hushållen ger ett tre gånger så högt byggande som motsatsen.
- Bättre förutsättningar att spara till en bostad påverkar utbudet på marknaden, men enligt beräkningarna påverkas efterfrågan på nyproduktion endast marginellt – i genomsnitt ca 5 %.
- Om vi däremot förändrar KALP-kalkylerna med andra kalkylräntor eller drar ner kapitalkravet (bolånetaket) ökar antalet unga hushåll som kan efterfråga en nybyggd liten bostad betydligt. En kalkylränta på 5 % skulle få ytterligare 130 000 unga vuxna att kunna efterfråga en bostad i och med kravet på månadslön skulle sjunka med ca 9 %. En sänkning av kravet på eget kapital från 15 % till 5 % skulle innebära att den genomsnittliga spartiden skulle sjunka till under 3 år. Samtidigt skulle lånebehovet öka, med resultatet att kravet på månadslön skulle öka med 1 500 kr.
- En lättnad av kalkylräntan i KALP-kalkylerna ihop med ett lägre krav på eget kapital skulle således få store effekter på unga vuxnas möjlighet att efterfråga passande bostäder.
