Anläggningssektorn står för en betydande del av samhällsbyggandets klimatpåverkan, där de ”stora fem” – stål, betong, asfalt, transporter och anläggningsmaskiner – utgör den absolut största delen. Samtidigt är behoven av ny och förnyad infrastruktur stora. Klimatkrav och klimatkalkyler används redan i många projekt, men enligt SGBC finns det fortfarande stora utmaningar när det gäller att skapa mer enhetliga metoder för kravställning, mätning och uppföljning samtidigt som få klimatsmarta lösningar faktiskt används i större skala.
Det är bakgrunden till den branschgemensamma förstudien som SGBC startar i augusti 2026. Målet är att ta fram en kravspecifikation som kan ligga till grund för ett framtida system, ramverk eller som digital plattform för klimatprestanda i anläggningsprojekt. Projektet finansieras av InfraSweden/Vinnova och SBUF (Svenska Byggbranschens utvecklingsfond) tillsammans med projektaktörerna SGBC, SSAB, Heidelberg Materials, 7 Steel, Sveriges Bergmaterialindustri (SBMI), samt Volvo CE.
Från beräkning till genomförande
För Stefan Uppenberg, hållbarhetsexpert på WSP och projektledare för förstudien, är behoven tydliga: branschen har under lång tid blivit bättre på att räkna på klimatpåverkan, men steget från analys till genomförande är fortfarande svårt.
– Vi vet ganska väl vilka de stora utsläppskällorna är i anläggningsprojekt. Frågan är hur vi gör det enklare för beställare, entreprenörer och leverantörer att styra mot de lösningar som faktiskt finns tillgängliga, säger Stefan Uppenberg.
Förstudien bygger bland annat vidare på forskning från Mistra Carbon Exit, Chalmerforskaren Ida Karlssons doktorsavhandling ”Achieving net-zero carbon emissions in construction supply chains” och tidigare projekt där bland annat WSP har arbetat med scenarier för hur material och resurser kan utvecklas mot klimatneutralitet.
Gemensam riktning för hela värdekedjan
En central del av initiativet är att samla aktörer från hela värdekedjan. I arbetet ingår beställare, entreprenörer, leverantörer och forskningsaktörer, med SGBC som samlande kraft. Förhoppningen är att ge branschen ett gemensamt ramverk och därmed minska osäkerheten kring vad som är möjligt, rimligt och kostnadseffektivt i olika typer av projekt.
– Om beställare vet vilken nivå de vill nå, entreprenörer vet hur den nivån kan verifieras och leverantörer kan visa vilka produkter och lösningar som redan finns på marknaden, då blir det lättare att få in klimatfrågorna i affären på ett mer konkret sätt, säger Stefan Uppenberg.
Det kan exempelvis handla om att tydligare beskriva olika nivåer för klimatprestanda för material som betong, stål och asfalt, men också om hur dessa nivåer ska kunna följas upp i entreprenader och kopplas till kostnader, leveranser och kontrakt. På så sätt kan ramverket bli ett stöd inte bara för miljöspecialister, utan också för projektledare, upphandlare och beslutsfattare
”Marknaden är redo, men behöver tydligare signaler”
En viktig drivkraft bakom projektet är att många klimatförbättrade lösningar inte längre befinner sig på forskningsstadiet. Alternativ, från material till drivmedel, elektrifierade arbetsmaskiner och transporter, finns redan tillgängliga på marknaden. Utmaningen är att skapa efterfrågan och tillräcklig trygghet för att lösningarna ska användas bredare.
– Vi är i ett läge där marknaden kan erbjuda mycket av det som behövs. Om fler beställare vågar efterfråga de här lösningarna kan det ge tydliga signaler genom hela värdekedjan och bidra till att bibehålla takten i omställningen, säger Stefan Uppenberg.
Här kan också kommuner spela en särskilt viktig roll, påpekar han. Många kommuner är stora beställare av anläggningsprojekt och kan genom gemensam kravställning bidra till att skapa en bredare marknad för lösningar med lägre klimatpåverkan. Det är också en anledning till att förstudien riktar sig till fler typer av beställare än de allra största infrastrukturbeställarna och med bland initiativets deltagare finns bland annat Uppsala kommun, Stockholms stad och Skellefteå kommun.
–Det kommer troligtvis att bli fler, vi växer hela tiden med deltagare, säger Stefan Uppenberg.
Ett första steg mot praktiskt branschverktyg
Förstudien, som pågår till oktober 2027, ska dock inte resultera i något färdigt system, utan i en kravspecifikation som SGBC kan använda som grund för fortsatt utveckling, påpekar Stefan Uppenberg. Nästa steg kan bli pilotprojekt, ett certifieringssystem, ett gemensamt ramverk eller en digital lösning som gör klimatprestanda mer jämförbar och möjligt att följa upp över tid. För Stefan Uppebergs del är projektet också ett kvitto på att flera års forskning, praktiska projekt och branschdialoger nu kan samlas i något som är direkt användbart.
– Det här är något av ett drömprojekt för mig. Vi har arbetat med de här frågorna länge och ser nu att det finns både kunskap och lösningar. Nu handlar det om att skapa strukturer som gör att de används i verkliga projekt, säger han.
.jpg)
