Åar och kustområden är särskilt känsliga för överskott av kväve, och de ekologiska effekterna kan ta decennier att vända. Det är en oroande bild som målas upp där man ser hur människor via sitt användande av gödningsmedel och processvatten skapar en överbelastning av näringsämnen på våra ekosystem. Resultaten ser vi omkring oss i form av algblomning, syrebrist, döda zoner, fiskdöd och miljöer för vadarfåglar som går förlorade.
Att återställa balansen i våra vattenområden och omkringliggande miljö kommer kräva att vi alla – från lantbrukare och industri till tillsynsmyndigheter, vattenbolag och miljökonsulter – tänker annorlunda om kväve. Många ansträngningar pågår för att bättre förstå, hantera och minska problemet med kväveföroreningar. Genom att identifiera kvävets källor och vägar och anta mångfacetterade, integrerade och hållbara metoder går det att vända de negativa effekterna vi ser på våra ekosystem i dag.
Nitratreduktion för en hållbar framtid
Brytning av berg, såsom vid tunneldrivning och gruvverksamhet, ger alltid upphov till läckage av kväve då en viss andel av sprängmedlet följer med berget till upplaget. Bergupplag med ytbundet kväve tillsammans med nederbörd frisätter kvävet och det hamnar i recipient. När det kväverika lakvattnet sedan når vattendrag kan det bidra till övergödning och även höja halten kväve i grundvatten, vilket är negativt både för den biologiska mångfalden och för vårt dricksvatten. Att rena kväverikt lakvatten är därför särskilt viktigt för att minska risken för övergödning av våra vatten, och därmed trygga våra akvatiska ekosystem.
Docent Roger Herbert på Uppsala universitet har, tillsammans med både WSP och LKAB i ett EU-finansierat (EIT Raw Materials) projekt, utvecklat en metod med nitratreducerande bioreaktorer för att rena kväverikt lakvatten innan det återgår till naturen. Bioreaktorn är en avlång grop med en tät geomembranduk i botten som sedan fylls med tallflis. Lakvattnet som lämnar exempelvis ett bergupplag, rinner via ett vattenuppsamlingssystem in genom ena kortsidan av bioreaktorn. När vattnet sedan rinner genom tallflisen startas en denitrifikationsprocess och denitrifierande mikroorganismerna omvandlar det nitrat som finns i vattnet till ofarlig kvävgas.
