3D-visualisering – så underlättar det tillståndsprocessen

När en kraftledning ska dras eller ett kärnkraftverk ska byggas kan tillståndsprocessen ta många år och dras i många olika instanser. Att NIMBY, eller Not In My Backyard, blivit ett begrepp är inte så konstigt – det är lättare att säga ja till ett projekt om de byggs någon annanstans än just hemma hos dig. Så det är förståeligt att såväl närboende som beslutsfattare kan känna oro vid stora projekt och föreställa sig det värsta.  Samtidigt är samråd en viktig del av tillståndsprocessen då verksamhetsutvecklare, näringslivet och olika berörda parter träffas för att överlägga, framföra synpunkter och diskutera. Ett aktuellt exempel är alla de kraftledningar från 50- och 60-talet som nu måste bytas och byggas ut ordentligt under de närmaste 20 åren.

- I och med energiomställningen så behöver vi bygga ett nytt halvt stamnät med många stora elledningar i Sverige.  Vanligen sker en myndighetsdialog med många olika korridorer först där ett huvudalternativ väljs ut, och sedan blir det samråd, förklarar Jonas Rune, miljökonsult på WSP.

Han berättar att vissa planer kan möta starkt motstånd, särskilt bland lokalbefolkningen.

- Vi har träffat de som är rädda för att en planerad kraftledning kommer att vara förödande för hela bygden och att ingen kommer att vilja bo eller turista där längre om ledningen byggs. I något fall bottnade en del av rädslan i att många tagit del av ett hemmasnickrat fotomontage där ledningen var överdrivet stor och felplacerad, säger Jonas Rune.

3D kan öka förståelse och kapa tid

En skiss av ett projekt kan vara svår att begripa och omsätta i verkligheten. Ett effektivt sätt att verkligen kommunicera hur en projektplan kommer att se ut är att visualisera projektet digitalt i 3D. WSP skapar interaktiva visualiseringsmodeller där underlag som kartor och skisser lyfts in i en virtuell miljö. Det gör att planerna blir lättare att förstå och de som tittar får en tydligare känsla för hur projektet kommer se ut i landskapet där det ska byggas, förklarar Anton Larsson som är lösningsarkitekt på WSP:

Vi sätter upp en portal där vi kombinerar olika medier som kartor, 360-bilder, texter och filmer tillsammans med den interaktiva visualiseringsmodellen. I den interaktiva modellen kan man välja att själv flyga runt, men för de mer ovana användarna finns alternativ som är mer som en virtual tour där de får en guidad rundvandring med förklaringar och information för olika intressepunkter i projektet.

Den färdiga 3D-plattformen kan användas på många olika sätt, och anpassas beroende på målgrupp. Vissa är vana användare som själva vill styra vilken information de tar del av, andra mer osäkra och behöver hjälp. Oavsett användare så är plattformens huvudsyfte att tillgängliggöra information, vilket är en skyldighet i många projekt - allmänheten ska förses med information och kunna komma med synpunkter. Och ju tydligare information, desto relevantare synpunkter, mindre obefogat motstånd och kortare tillståndsprocess.

I fallet med elledningarna så tog vi fram fotomontage av hur det faktiskt kommer att se ut. Det är ju inte säkert att alla invånare glatt välkomnar projektet för det, men tack vare visualiseringen kan vi åtminstone påvisa att den faktiska effekten på bygden är mycket, mycket mindre än vad de var rädda för initialt, säger Jonas Rune.