Effektfrågan, som så många andra viktiga samhällsfrågor, hamnade i skymundan när pandemin slog till under 2020. Nu börjar ämnet åter diskuteras. Och det är bråttom, situationen förvärras för varje dag som går.
- Viktigast här och nu är att vi får elen där vi behöver den och när vi behöver den, förklarar Anna Nordling.
- Om vi inte lyckas med det tror jag att risken är att svenska industrier istället väljer att investera och expandera sin verksamhet i andra länder.
Anna Nordling förklarar att effektbristen redan nu bromsar nyetableringar av företag och arbetstillfällen på flera platser i Sverige. Innovation och arbetstillfällen riskerar att ställas mot datacenter och tillväxt av städer.
- I viss mån kanske vi måste uppleva mer bristsituation för att det ska bli fart på saker och ting. När priserna går upp så blir det en effekt. Jag tror inte på en dramatisk kris, möjligen att man kommer tvingas till prioriteringar om vem som ska få nyetablera eller bygga ut sin verksamhet för att det inte finns tillgänglig effekt för båda.
Allt större energibehov
Elektrifiering inom industrin, omställningen från fossila till elektrifierade transporter och digitaliseringen är de stora drivkrafterna bakom våra ökade behov av el, och ny teknik inom energiområdet.
- Vi kommer behöva mer pengar till forskning och utveckling i de här frågorna om vi ska komma framåt i den takt som behövs. I somras började till exempel delar av politiken prata om småskalig kärnkraft. Det forskas på smart sätt att styra användning och elbilen och tvättmaskinen kanske använder AI för att laddas eller användas när det finns kapacitet.
- Vi behöver också hitta sätt att lagra den icke planerbara-elproduktionen från till exempel sol- och vindkraft. Det pågår projekt kring batteriparker i till exempel Uppsala för att lösa effektproblematiken lokalt. Att göra vätgas av överskotts-el är ett mycket intressant område som troligen kommer öka betydligt framöver och det forskas på värmelager. Det finns många spännande vägar framåt, om vi orkar investera.
Anna Nordling tror också att vi kommer att se mer av privatpersoner som investerar i förnybara energikällor och lagring för att i större grad bli självförsörjande.
Vill se en energidebatt
Dagens svenska årliga konsumtion av 140 TWh tillgodoses till 80 procent av kärnkraft och vattenkraft, båda så kallade planerbara energikällor.
- Svenska Kraftnät behöver nyinvestera och stärka upp den nord-sydliga förbindelsen i transmissionsnätet för att få ner elen dit den behövs, och vi behöver bli ännu bättre på att styra vattenkraften, menar Anna Nordling.
Att stärka upp nätkapaciteten med nya ledningar tar tid och kräver en omfattande tillståndsprocess. Denna process behöver ses över och förenklas så att vi får infrastrukturen på plats i tid. Det skulle också behövas en debatt kring vikten av elinfrastruktur för samhället och vilka andra intressen som bör ha möjlighet att opponera sig mot nya elledningar eller ny elproduktion.
- Även om vi åtgärdar de utmaningar som är kopplat till infrastruktur och innovation så är min bild ändå att vi alla, både privatkonsumenter och verksamheter, troligen kommer att handla el på ett annat sätt framöver. Jag tror att fokus mer kommer att hamna på när på dygnet man handlar el, att priset verkligen kommer spegla effektuttaget, vi kommer få se stora förändringar i både affärsmodeller och utveckling av nya marknadsplatser.
.jpeg)
.jpeg)
