På uppdrag av Transportföretagen har WSP analyserat Stockholm-Arlandas samhällsekonomiska betydelse, nationellt och regionalt. Med utgångspunkt i en systematisk genomgång av ekonomisk forskning och egna statistiska analyser har WSP uppskattat de samhällsekonomiska förlusterna av att Arlanda haft en betydligt svagare utvecklingskraft än de övriga nordiska storflygplatserna.
– Stockholm-Arlandas svaga utvecklingskraft har gett upphov till väsentligt sämre tillgänglighet till flygförbindelser, något som i sin tur medför negativa tillväxtkonsekvenser i hela landet. Störst negativ effekt har uppstått i norra Sverige, säger Tore Englén om resultatet av analysen.
Omvandlat till kronor handlar det enligt rapporten, som du kan ladda ner hos Transportföretagen, om stora belopp. För 2023 beräknas det ha kostat Sverige mellan 16 och 26 miljarder kronor i minskad produktion, något som motsvarar 0,3–0,4 procent av BNP. Hade Stockholm-Arlanda haft samma förmåga som sina nordiska konkurrenter att omsätta den underliggande efterfrågan till trafik skulle dessutom passagerarantalet på flygplatsen ha varit 31 miljoner under 2023, cirka 35 procent fler än det faktiska antalet passagerare det aktuella året.
– Givet att Stockholm-Arlanda fortsätter att utvecklas enligt det historiska mönstret, det vill säga med samma svaga förmåga att omvandla den ekonomiska tillväxten till flygtrafik, så bedöms den negativa produktionseffekten år 2050 att uppgå till mellan 56 och 81 miljarder kronor. Det motsvarar 0,6–0,8 procent av BNP, säger Tore Englén.
Om det inte sker något trendbrott för Stockholm-Arlanda så bedöms det ackumulerade produktionsbortfallet under perioden 2003-2050 uppgå till mellan 1200 och 1700 miljarder kronor.