CCS är ett samlingsnamn för många olika tekniker men går ut på att fånga in, transportera och lagra koldioxid som uppstår exempelvis i olika industrier. Det finns i dag inga kommersiella, storskaliga CCS-anläggningar i Sverige, detta trots att begreppet koldioxidlagring har funnits i över 20 år. Energimyndigheten bedömer att minst tio miljoner ton koldioxid skulle kunna fångas in i Sverige, vilket motsvarar ungefär en femtedel av våra nuvarande utsläpp.
– När det gäller basindustrin, tillverkning av exempelvis cement, är det ofrånkomligt i dag att det släpps ut koldioxid som en del av tillverkningsprocessen, så resan för denna typ av industrier att bli klimatneutrala är lång. Att då använda sig av CCS skulle ändå innebära en viss klimatsäkring av dessa industrier och därmed öka förutsättningarna att nå klimatmålen. Viktigt är så klart att CCS-tekniken inte blir en ursäkt för industrier med koldioxidutsläpp att forsätta använda fossila bränslen. Men i Sverige är den risken troligtvis liten, då det är tydligt att industrin till viss del tagit stafettpinnen i den samhällsomställning vi nu står inför, säger Konrad Nilsson, utredare och expert inom CCS på WSP.
Förenklat innebär CCS tre steg. Först fångas själva koldioxiden in med hjälp av olika tekniker. Den teknik som är mest utvecklad i dag innebär att man separerar koldioxidmolekylerna från övrig gas och vattenånga i rökgaserna som kommer ut från industrierna. Koldioxiden komprimeras och går då från gas till vätskeform. Steg två innebär transporten av den infångade koldioxiden, och efter transporten ska koldioxiden lagras, vilket den i dag görs i berggrunden. Koldioxiden pumpas ned i berggrunden där den under högt tryck tränger in i bergets porer. Så småningom omvandlas sedan koldioxiden till mineral och blir en del av berget.
CCS kan även användas för att fånga in biogent koldioxid, detta är känt som bio-CCS. När biomassa förbränns så är den koldioxid som avges, densamma som innan tagits ifrån atmosfären av växter, vilket innebär att den är klimatneutral. Om denna koldioxid istället skulle fångas in via CCS så bidrar det till att CO2 aktivt tas ifrån atmosfären och leder till ”negativa” koldioxidutsläpp. I Sverige avges majoriteten av biogent koldioxid ifrån massaindustrin samt el och värmesektorn. Då biogent koldioxid är klimatneutralt, prioriteras inte dess infångning men det kan vara av intresse i framtiden då värdet av koldioxid som råvara kan ök,a samt att det finns förslag för ekonomiskt stöd för Bio-CCS anläggningar i Sverige.
Utsläppsrätter – ett billigare alternativ i dag
Många industrier är väldigt positiva till tekniken och tanken att fånga utsläppen är väldigt attraktiv, men att hitta villiga att transportera och även ansvara för de enorma mängder koldioxid som kommer ur industrierna är däremot svårt. Därför blir det troligtvis inte gynnsamt för industrierna att använda sig av CCS även om den här tekniken finns och dessutom är väl utvecklad. Det krävs ett etablerat nätverk och energi för att transportera koldioxiden ned i berget. Och detta för att sedan inte nyttja koldioxiden på något vis.
– Inte nog med att industrierna ska hitta en logistiklösning för koldioxiden, i dag är fartygstransporter det mest fördelaktiga alternativet, utan de ska även hitta en lämplig plats för koldioxiden att lagras. Ett annat problem är själva ansvarsfrågan för koldioxiden när den väl är på plats. Det kan ta upp till 10 000 för koldioxiden att omvandlas och bli en del av berggrunden, det är många år att ansvara för något, säger Konrad.
Går det istället att se koldioxiden som en råvara?
På sidan av utvecklingen av CCS pågår en rad initiativ gällande att istället ta tillvara på koldioxiden och använda den på något sätt. Redan i dag är det flera företag som använder koldioxid som råvara, om än i liten skala. Bland annat finns möjligheten att använda koldioxid för att ersätta vatten vid produktionen av betong (CO2 curing) eller som råvara i cement och liknande byggmaterial. Svenska Perstorp har kommit på hur de kan använda koldioxiden som råvara för att bygga kemikalier, och på så sätt minska både utsläpp och användningen av fossila råvaror. Project Air som projektet heter, innebär att metanol ska produceras med koldioxid och andra restströmmar, biogas och el som råvaror. Metanolen ska sedan ersätta den fossila råvaran i Perstorps produktion.
– Vi måste hitta nya kreativa lösningar och idéer för att öka intresset för teknikerna bakom CCS. Flera nya projekt visar att det kan ge resultat när vi breddar vår syn gällande potentialen med koldioxid. Jag tror att det är av stor vikt att vi snarast börjar se koldioxiden som en resurs och råvara, istället för avfall som behöver grävas ned, säger Claës af Burén, energiexpert på WSP.
För att öka intresset för CCS och dess potential valde WSP nyligen att lyfta ämnesområdet som ett case i den årliga innovationstävlingen 100H. Studenter på universitet och högskolor över hela Sverige fick under 100 intensiva timmar fundera på hur visionen med effektiv koldioxidlagring ska kunna bli verklighet, och huruvida det går att synliggöra koldioxid som en tillgång istället för ett problem.
– Det vinnande bidraget presenterade ett cirkulärt kretslopp där koldioxid går från att vara avfall till att bli en råvara och därmed också en värdefull resurs. Bidraget som går ut på använda koldioxiden till att odla alger, beskriver hur infångad koldioxid kan återanvändas och på så sätt skapa ett cirkulärt kretslopp. I produktion av en redan bevisad naturlig koldioxiduppfångare som alger är, går koldioxiden från att vara avfall till att faktiskt bli en resurs. Det vinnande bidraget är praktiskt genomförbart vilket gör det väldigt intressant. Det är sådana här idéer kring innovation och koldioxid vi behöver se för att kunna hitta fungerande lösningar som leder till att vi når klimatmålen, berättar Claës.
