Ingenjörshantverk kan lösa energikrisen. Men hur långt räcker viljan och pengarna?

Precis som generationer före oss var med och byggde upp dagens elinfrastruktur måste vi nu lösa morgondagens energiförsörjning så att våra barn och barnbarn ska ha möjlighet att använda el på samma sätt som vi. 

– Elinfrastrukturen är ansträngd i dag, något vi sett tecken på de senaste åren både under vinterns kallaste dagar och varma sommardagar när vi istället vill ha komfortkyla. På en del ställen i landet är det även problem med överföringskapacitet, den el som produceras får helt enkelt inte plats i ledningarna, säger Gustaf Grönvall, energikonsult på WSP.

De främsta energiutmaningarna i Sverige är effektfrågan menar Gustaf Grönvall. Fossila bränslen kan lagras under längre tid och transporteras utan större energiförluster. El som energibärare måste användas samtidigt som det produceras, det är svårare att lagra och förflyttning medför förluster.  Det är med andra ord fundamentalt olika förutsättningar för ett elbaserat system med förnybara energikällor och ett system baserat på fossila bränslen. 

– Förnybara energikällor är beroende av hur omgivningen beter sig - att vinden blåser, solen lyser och att det finns tillräckliga mängder av vatten, tillgången på el blir inte lika planerbar. Även om elen redan i dag går att lagra i exempelvis batterier eller vätgas, återstår år av produktutveckling innan dessa har nått sin fulla potential. 

Lösningarna finns men kostar

De största hindren för att lösa energiomställningen och samhällets ökade elbehov är i grund och botten inte en teknisk fråga menar Gustaf Grönvall. 

– Vi har den teknik vi behöver för att nå målen. Det är snarare en fråga och samspel mellan politik och marknad där nya lagkrav förändrar marknaden. Det är ett komplext system där det finns många åsikter men inget övergripande ansvar på sikt. Det är viktigt att ha en gemensam målbild och det saknas i dag. 

Det finns en risk att energi kan bli en kostnadsfråga. Alla har olika förutsättningar både i hur man bor och vilka investeringar man kan göra. 

– En del kan redan i dag investera i teknik för att öka sitt självförsörjande och minska sitt beroende av elmarknaden, exempelvis genom att installera solceller med lagring i sin fastighet. Med en relativt rimlig investering kan man sänka sina driftkostnader, men alla har inte det kapitalet.  

Energi på fel ställe

Generellt kommer en stor del av den tillkommande elproduktionen ske längre ifrån de platser där elen kommer att användas. El som produceras finns i de norra delarna i landet och behoven av tillgänglig el är som störst i Mälardalen och Skåne. Kapaciteten i elnätet, de ledningar som transporterar elen från de norra delarna till de södra, räcker många gånger inte till. För att komma till rätta med dessa problem gav regeringen under hösten 2020 i uppdrag till Svenska Kraftnät att bygga ut kapaciteten från norr till söder. WSP har fått förtroendet att projektera delar av dessa. 

– Förutom en utbyggnad av elnätet kommer vi att behöva lagra den el som produceras i större utsträckning för att klara av förbrukningstoppar. Dagens elnät behöver dessutom moderniseras och även byggas ut på flera platser, säger Claes af Burén, energikonsult på WSP.

Lång väntan på ny el

Dagens tillståndsprocesser tar ofta lång tid, ibland upp mot tio till femton år. Det är en fråga som många gånger berör och engagerar medborgare, med motstående intressen och inte sällan överklagas beslut. 

– Tidsaspekten gör att det börjar bli bråttom om vi ska hinna ställa om landets energi- och effektförsörjning och det är tid att börja nu. Samtal och beslut behöver genomföras snarast, helst i går, förklarar Claes af Burén.

Under den senaste vintern har skillnaderna mellan elpriserna i olika delar av landet varit uppenbara. 

– Det är marknaden som reglerar prissättningen där utbud och efterfrågan styr. Det är något vi kan se mer av kommande år med dyrare el under vissa tider på dygnet och året. Det är ett mindset som vi inte är vana vid. Att man till exempel kan behöva optimera sin elanvändning under tider på dygnet när elpriserna inte är som högst kan vara ett enkelt sätt att spara pengar.

Även företag kan spara mycket pengar på att se över hur och när man har energislukande maskiner igång. 

 – Ofta handlar det om vanor, till exempel om man behöver sätta igång alla processer samtidigt på morgonen eller om man kan göra det successivt under dagen. Eller om tryckluften behöver vara igång hela tiden.

Preppertrend

För några år sedan uppmanade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap oss att se över vår krisberedskap. Bland annat bör vi enligt myndigheten klara tre dygn utan stöd från myndigheter i händelse av en kris. Uppmaningen har för många spätt på den preppertrend som blev tydlig på många ställen i landet när pandemin slog till. Att se över sin beredskap i händelse av en kris är en sak men frågan är om vi även behöver se över vår elförsörjning. Med el som transporteras i uppemot 70 år gamla anläggningar och allt fler prylar i hemmet som kräver el är vårt samhälle uppbyggt kring en trygg och säker elförsörjning.

– Sverige har ett stabilt elnät, kanske till och med ett av världens bästa. Privatpersoner och företag ska även fortsättningsvis kunna lita på elnätet, men det kan bli dyrt vissa tider på dygnet och året. Det kan därför på sikt även vara värt att investera i batterier eller kompletterande energikällor som kan användas när elen är som dyrast, förklarar Gustaf Grönvall. 

För en del företag såsom större fastighetsägare och industrier kan det däremot löna sig redan i dag att installera batterier eller vätgas. Batterier lagrar energi några dagar medan vätgas används för lagring under längre tid.

– Med smart styrning av elanvändningen kan vi undvika de största topparna och elen kommer därför att räcka till alla. Det pågår mycket utveckling runt om i landet hos fastighetsägare kring styrning och på sikt kan det sprida sig till fler aktörer.

– Digitalisering och optimal styrning kommer vara centralt när det gäller energiförbrukningen i fastigheter. När priset på energi ökar kommer dessa mekanismer styra om energianvändningen från elnätet till lagrad energi.

Med en energiekvation med högt ställda mål kan det bli svårt att se var man ska börja, särskilt som prognoserna över effekt- och energibehoven blir allt större i samhället. Var börjar man?

– Jag tycker det är viktigt att tänka optimistiskt och börja hos sig själv. Om alla ser över sin effekt- och energianvändning kommer det få en stor effekt. Om vi börjar på individnivå och därefter på företagsnivån har vi kommit långt. Det gäller att plocka de lågt hängande frukterna. Sedan finns det självklart olika aktörer i samhället som har ansvar för olika delar i energisystemet vilket framgår av WSP-rapporten Brister, beslut och balans i elsystemet – så kan ekvationen gå ihop. Tekniken finns men behöver anpassas efter egna verksamheten eller livssituationen, säger Claes af Burén.

Uteblivna företagsetableringar

Ett annat stort hinder för energiomställningen är okunskap och långa tillståndsprocesser. Många har inte tillräcklig kunskap kring hur den egna situationen ser ut, det gäller såväl kommuner, regioner, företag och privatpersoner. Det går att skaffa sig koll med några enkla verktyg. Svenska Kraftnäts kontrollrum visar i realtid hur utbud och efterfrågan ser ut i hela Norden.

De senaste åren har flera företagsetableringar hindrats på grund av att elen inte har kunnat garanterats.

– Det finns många exempel på nya och gamla industrier om vill ansluta till elnätet och inte får till det på flera år eftersom effekten och kapaciteten inte räcker till, förklarar Claes af Burén.

När företag inte kan etableras förlorar kommunerna arbetstillfällen och därmed skatteintäkter. Det är därför viktigt att alla aktörer på kommunal och regional nivå samverkar och diskuterar energibehoven på kort och lång sikt. 

– Såväl kommuner som regioner behöver ta fram effekt- och energistrategier för att se till att invånarna får tillräckligt med energi och effekt i dag och imorgon. Annars kommer industrin att halka efter, bostadskvarter kan inte byggas och nya företag kan inte etableras. Företag som kräver mycket energi är ofta inom branscher som är identifierade som framtidsbranscher med hög utveckling och forskningsdensitet.

Det behövs en bättre samverkan mellan de största elnätsförbrukarna och elnätsbolagen samt mellan dem och kommuner och regioner och där kan WSP hjälpa till.

WSP hjälper alltifrån bostadsrättsföreningar till stora företag med energieffektivisering. Många av tipsen kan appliceras i vardagen för den enskilda individen. WSP hjälper även myndigheter med olika incitament som riktar sig till enskilda medborgare samt energibolag.

– En fördel med WSP är att vi jobbar för en hållbar samhällsbyggnad och är involverade i många olika processer. Vi är delaktiga i många myndighetsutredningar, tolkning av EU-regelverk och stora samhällsbyggnadsprojekt, både i Sverige och internationellt. Med oss kommer därför ett stort nätverk av konsulter med spetskompetens som kan tas in beroende på vad man behöver.

Lagring av energi

I framtiden kan lagring komma att installeras vid sol eller vindkraftsparker för att hantera volatila elpriser och säkerställa en viss ersättning till elproducenten tror Gustaf Grönvall.

– Om man anlägger vätgasproduktion vid en vindkraftspark kan elproducenten välja att sälja elen direkt eller producera grön vätgas som kommer att efterfrågas i allt större utsträckning av industri och eventuellt transport, beroende på vad som ger bäst ersättning.

Även om många redan i dag skulle tjäna på att installera energilagring både i stor och liten skala, tror Gustaf Grönvall att det gäller att börja där energiförbrukningen är som störst. Börja där det gör som störst nytta.

– Stålindustrin är en av de branscher som kommer att efterfråga allt mer grön vätgas. Den teknik som används för att framställa stål är i dag fossilberoende, men genom att använda vätgas istället kan man minska stora mängder koldioxidutsläpp. Här kan vätgas göra stor skillnad och bör vara den första smärtpunkten som behandlas. Det pågår flera forsknings- och utvecklingsprojekt inom detta område.

Även om batterilagring fungerar bra i dag finns det mycket att utveckla innan de har nått sin fulla potential. En batterilagring som inte används optimalt i dag är elbilar.

– I elbilen sitter ett batteri som förutom att köra bilen även kan användas för lagring av el, exempelvis i hemmet. Återigen behövs en smart styrning för att elanvändningen och lagringen ska fungera optimalt tillsammans.

Energilagring är något som flera andra länder börjat använda i stor skala. I Australien har man byggt stora batteriparker för att stabilisera elnätet.

Som ett led i omställningen till förnybara energikällor kommer också fordonsflottan på sikt att bli helt elektrifierad. Det kommer ha stor påverkan på elnätet.

– Transportsektorns elbehov kommer att öka. Man kan fundera över om det till och med förändrar elnätets funktion och syfte i samhället. Oavsett, måste vi vara strategiska om hur och när elfordon ska laddas, avslutar Claes af Burén.